Bäst tillsammans

Ledare. Korsholms kommundirektör Rurik Ahlberg gjorde för en tid sedan ett lovvärt försök att föra in frågan om de svensktalande finländarna och deras verklighet på en finskspråkig arena. 22.1.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Och där bör diskussionen definitivt också föras. Ahlberg gjorde det genom att skriva en debattartikel i Helsingin Sanomat.

Det centrala i artikeln formulerade Ahlberg genom att understryka att tvåspråkigheten är en nationell angelägenhet. Den berör alltså alla finländare och hela Finland.

Tvåspråkigheten är alltså inte en fråga för endast svensktalande finländare eller för finlandssvenska institutioner. Tvåspråkigheten är en fråga för alla finländare.

Hufvudstadsbladets ledarskribent Björn Månsson skrev för sin del en ledare om temat under rubriken ”Svenskarna i andra partier än sfp kunde spela en roll, men gör de?” (11.1).

Han anknyter också till Ahlberg och konstaterar i sin ledare bland annat att ”tvåspråkigheten som nationell angelägenhet innebär att även andra partier måste vinnas för saken”.

Men efter det konstaterar han att de andra partiernas svaga svenska filialer inte har haft mycket att komma med.

Delvis talar Ahlberg och Månsson alltså om samma sak: behovet av en breddning av tvåspråkighetsarbetet i Finland.

Tonen blir dock olika då de reflekterar över hur det kunde eller borde ske. Ahlberg talar om att göra det med stora majoriteter medan Månsson mera traditionellt väljer att fortsätta med att framhålla sfp och med att kritisera svensktalande i andra partier för deras oförmåga och ringa betydelse i detta sammanhang.

Erfarenheterna från kyrkliga sammanhang, såväl lokala och regionala som helhetskyrkliga, talar för Ahlbergs sätt att närma sig utmaningarna.

En av dem är att göra den finskspråkiga majoriteten medveten om den svensktalande befolkningens verklighet. Det kan den helt enkelt inte känna till utan aktiv information och upplysning.

Majoriteten tar säkert villigt emot information och upplysning om det sker i en förtroendefull, positiv atmosfär. Om det däremot sker i en atmosfär som förgiftats av gliringar och anklagelser upplevs också saklig information lätt som sur kritik.

Till denna del har vi som talar svenska och vill slå vakt om vår kultur orsak att fråga oss själva vilket vårt bidrag har varit och är till att skapa en bra atmosfär. En atmosfär där vi genuint och fullt ut kan berätta om oss själva, våra intressen och våra behov. Ett klimat där vi har sett till att också de som inte delar vårt språk och vår kultur vill vara med och göra förhållandena ännu bättre.

För att detta ska kunna förverkligas förutsätts en stark och sund identitet både hos de svensktalande, de finsktalande och i allt högre grad hos de tvåspråkiga. En del av utmaningen är därför att vi alla stärker varandras självkänsla.

Också den utmaningen klarar den bäst av som ser sina medmänniskor som medarbetare i projektet att skapa ett ännu bättre fungerande tvåspråkigt land. Ett land där det är självklart att respektera och högakta varandra oberoende av vilket språk man talar.

Om den inställningen är den förhärskande kan vi alla räkna med en positiv utveckling också i frågan om tvåspråkighet. Och det gäller både lagstiftningen och hur den omsätts i praktiken.

Detta gäller hela samhället och därmed också kyrkan, där strukturreformen också gör språkfrågan aktuell.

Det finns en oro för vad som på lite längre sikt händer med de svenska församlingarna, och därmed med Borgå stift, då de uppgår i finska samfälligheter som hör till finska stift.

Med en finlandssvensk kyrkotillhörighet på närmare 85 procent säger det sig självt att det som händer med de svenska församlingarna och med det svenska stiftet har konsekvenser för Svenskfinland och för de svensktalande i Finland.

Därför är det viktigt att också den kyrkliga verkligheten beaktas då språkfrågan diskuteras. Och därför är det viktigt att också de kyrkliga beslutsfattarna – oberoende av modersmål – aktiverar sig i diskussionen.

Till alla delar blir slutresultatet bäst om vi arbetar fram det tillsammans.

Stig Kankkonen 

Stig Kankkonen



den blomstertid. Har du någonsin undrat hur ”Den blomstertid nu kommer” skulle låta på Vörådialekt? Nu behöver du inte undra längre. 30.5.2025 kl. 14:52

Kolumn. Vår första bön i lidandet ska inte i första hand vara att Gud tar oss ur lidandet – utan att vi bjuder in honom att vandra med oss genom det. 30.5.2025 kl. 13:35

Replot. Hans Boije har i sommar hållit i rodret i Replot i nästan 1,5 år – nu är det dags att dra vidare och låta ny krafter ta över. 30.5.2025 kl. 13:17

Personligt. En vinter då Linda Andtbacka kände sig helt omsluten av mörker hände det något i farstun till Jeppo kyrka. Hon fick hjälp av Gud. Eller mer konkret: hon fick hjälp av tabletter, tro och terapi. Och av ett bibelord. 28.5.2025 kl. 12:50

Kolumn. Jag skulle aldrig jobba med barn, sa jag när jag var i tonåren. Sådär 17 år senare är det precis vad jag gör och det är det jag vill göra. Jag har fått arbeta med många olika barngrupper och åldrar: daghem, förskola, skola och i församlingens barnverksamhet. 26.5.2025 kl. 15:12

val. Två kaplanstjänster är lediga i stiftet. De sökande bör bland annat ha god social förmåga, vara initiativrika, flexibla och samarbetsinriktade. 22.5.2025 kl. 10:55

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Lagfarne assessorn Lars-Eric Henricson avgår – när blir assessorstjänsten i Borgå ledig att sökas? Pia Kummel-Myrskog fortsätter som tf kyrkoherde i Petrus församling. Vem har fått kaplanstjänsten i Esbo svenska församling? Läs mera i notisen från domkapitlets senaste sammanträde. 21.5.2025 kl. 13:36

KORSNÄS. Vad ska man tänka på när man förbereder en radiogudstjänst? Allra viktigast: att göra det levande för lyssnarna. 20.5.2025 kl. 12:51

kyrkoherde. Jukka Hildén, för tillfället församlingspastor i finska Martins församling i Åbo, föreslås bli tf kyrkoherde i Larsmo från juli 2025 till juni 2026. Hildén är redan kring 65 år, men har sagt att han möjligen kan ställa sig till förfogande för herdeuppdraget i fyra år. 15.5.2025 kl. 13:28

Personligt. Under en livskris sökte sig journalisten Mikael Sjövall till kyrkan. Han gick en Alphakurs, en grundkurs i kristen tro. Och allt förändrades. Nu bor tecken och mirakel runt hörnet. 14.5.2025 kl. 09:29

klosterliv. I norra Italien finns en plats där mycket kretsar kring Bibeln, men där man inte alls bråkar om hur den ska tolkas. Syster Sylvie berättar om livet i ett ekumeniskt kloster, om att upptäcka sådant man inte vill veta om sig själv, och om att inse fakta: Hur mycket eller lite du än tror måste du vara människa hela vägen. 15.5.2025 kl. 00:00

musik. Från Knivsta, Uppsala, till Helsingfors. Lucas Stålhammar studerar kyrkomusik vid Sibelius-Akademin och vill hjälpa andra att möta Gud genom musiken. 13.5.2025 kl. 19:00

kyrkomusik. I Niels Burgmanns projekt för att rädda kyrkomusiken får nu också barn pröva på stora kyrkorgeln. 13.5.2025 kl. 00:00

BARA BADA BASTU. Korso församling i norra Vanda hejar på KAJ i första semifinalen i Eurovision 2025 i morgon med att bada bastu och sjunga sommarpsalmen Den blomstertid nu kommer på Vörådialekt. 12.5.2025 kl. 14:30

MALAX FÖRSAMLING. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Malax församling har sökts av församlingspastorn i samma församling, meddelar domkapitlet i Borgå stift. 12.5.2025 kl. 14:16

PINGSTKONFERENS. Stefan Sigfrids är pingstpastor i fjärde generation. Förra veckan var han programchef för Världspingstkonferensen med över 6 000 deltagare i Helsingfors. 10.6.2025 kl. 10:35

BORGÅ STIFT. I Borgå domkyrka vigdes på söndagen fyra personer till tjänst i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 9.6.2025 kl. 19:43

SAMKÖNAD VIGSEL. Finlandssvenska laestadianer och evangeliska skrev på protestuppropet. Folkmissionen driver utvecklingen. 9.6.2025 kl. 14:00

KORSHOLMS SVENSKA FÖRSAMLING. Kyrkoherde Mats Björklund var den enda sökande till kaplanstjänsten i Korsholms svenska församling. 6.6.2025 kl. 13:58

musik. Som barn ritade operasångerskan Monica Groop i psalmboken medan mamman Astrid Riska spelade orgel i Berghälls kyrka. – Hon har varit min lärare och min Alma mater. Jag har henne att tacka för hela min karriär. 5.6.2025 kl. 19:46