Temana för plakaten är klimatförändringen och barnens rättigheter.
Den första böndagen infaller under den ekumeniska böneveckan och den andra under ekumeniska ansvarsveckan. Man rekommenderar att böndagsplakatet läses upp i gudstjänsten eller vid något annat församlingsevenemang på första böndagen den 18 januari. Finlands ekumeniska råd skickar böndagsplakatet till alla finsk- och svenskspråkiga kristna församlingar.
Plakat om två ekumeniska böndagar år 2009
För finländare är naturen – skogar och sjöar, havet eller fjällvärlden – ett påtagligt bevis för kontakten med livgivaren. I den kristna trons kärna finns tron på Gud som skaparen. Skapelsen är ett konkret uttryck för Guds utgivande kärlek.
Var och en är skapad att finnas till för andra skapade varelser. I bibelns skapelseberättelse får människan i uppgift att bruka och vårda den goda och vackra skapelsen (1 Mos. 2:15).
Syndafallet berättar om hur människans själviskhet blev ett hinder för lydnad och ödmjukhet. Kontakten till skaparen bröts och människans relation till andra skapade varelser stördes. Människans behov att tacka för skapelsens gåvor och be för andra skapade varelser försvann. Den som skulle vårda och skydda blev exploatör och utnyttjare.
Atmosfären är ett villkor för liv på jorden. Klimatförändringen påverkar hela mänskligheten. Dess mångfaldiga följdverkningar ökar ojämlikheten och blir en tyngre börda att bära för de fattiga än för de rika. Klimatförändringen är ett faktum idag och ett hot mot våra barns framtid.
Förstörelsen av skapelsen tar sig också uttryck i orättvisor och våld mot andra människor. Enligt Nya testamentet våndas skapelsen tillsammans med människorna i väntan på sin befrielse (Rom 8:22-23). När vi glömmer och förnekar följderna av människans handlingar begår vi en synd. I första hand tvingas våra barn bära konsekvenserna av detta.
Tron på befriaren gör de kristna till ett folk med nytt hopp. Frälsning från undergång och dödens välde gäller hela mänskligheten och hela skapelsen, allt liv. Människan kan förnya sin kontakt till skapelsen och på nytt se andra skapade varelser som sina bröder och systrar. Hon kan återgå till sin uppgift att bruka och vårda jorden och så bli Guds medarbetare (Gal. 5:13).
Det är kyrkornas och enskilda kristnas uppgift att lyfta fram hoppet. Därför är arbetet att bevara balansen i naturen en del av en kristens andliga liv. Daglig strävan och en enkel livsstil hör till kristendomens och många andra religiösa traditioner. De lär oss förnöjsamhet och respekt gentemot Guds gåvor.
Kampen mot klimatförändringen är en investering för framtiden. Den förutsätter förändrade attityder och vanor och kallar oss att oförtrutet fortsätta arbeta. Kyrkorna deltar i detta arbete förankrade i de kristna grundvärdena.
Dagens barn får uppleva följderna av våra handlingar och frukterna av attitydförändringar som gjorts för deras skull. Barn har rätt att förvänta sig förändring. Detta hänvisar också Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter till, vars 20-årsjubileum vi firar 2009. Barnkonventionen är det människorättsdokument som godkänts av flest länder i världen.
Enligt avtalet har barn rätt att växa och bli sig själva tillsammans med trygga vuxna. Barn har rätt till mat, omsorg och skydd. Barn har rätt till sin egen kultur och religiösa tradition i byggandet av en egen identitet och världsbild.
Alla barn är lika mycket värda. Naturkatastrofer, följderna av klimatförändringen och andra ekokatastrofer, krig, ockupation, flyktingskap och hopplös fattigdom drabbas barnen allra mest.
Jesus lyfter fram barnet som förebild åt de vuxna (Luk.18:15-17). Barnet är en förebild i tro, hopp, tillit och förnyelse. Genom arbetet för barnets rättigheter bygger vi en bättre framtid för hela världen.
Helsingfors den 4 december 2008
Republikens president
Tarja Halonen
