Problem, möjligheter, utmaningar

Ledare. En grovindelning av de utmaningar som presenteras i det strategidokument för Borgå stift som publicerades i samband med stiftsdagarna i Jakobstad visar att utmaningarna är av två slag: administrativa och teologiska. 20.11.2008 kl. 00:00

Illustration: Wilfred Hildonen

Administrativt är det frågan om de yttre förutsättningarna för fungerande svenskspråkiga församlingar och inte minst ett fungerande svenskspråkigt stift. Teologiskt är det frågan om hur församlingsmedlemmar med olika syn på Bibeln, hur den ska läsas och tolkas och vilka slutsatser som bör dras, ska kunna leva sida vid sida i en kristen gemenskap.

 Förmodligen är det vid det här laget många som fått mer än nog av allt vad kommun- och andra reformer heter. Men det hjälps inte. Faktum är att vi befinner oss mitt i en process som omformar våra församlingar och vårt stift.

I praktiken innebär det bland annat ytterligare sammanslagningar som leder till att majoritetsspråket i de nya, större samfälligheterna i de flesta fall blir finska. Detta i kombination med att samfälligheterna också får större tyngd i relation till stiften väcker berättigad oro i Borgå stift.

Frågan är inte hur man eventuellt kunde bromsa eller stoppa utvecklingen. Det går inte. Frågan är vilka modeller som kunde vara användbara med tanke på den nya verklighet i vilken vi lever.

Just nu finns lyckligtvis positiva förutsättningar för en grundlig diskussion om olika framtida modeller. Inte minst för de stora samfälligheterna har parokialprincipen, alltså principen enligt vilken man ska höra till den församling på vars område man bor, blivit aktuell.
För många känns det helt enkelt märkligt att man inom samfälligheten inte fritt ska få välja församling eller till exempel höra till den församling man gjort hela sitt liv även om man flyttar till en annan stadsdel.

För Borgå stifts del kunde parokialdiskussionen öppna möjligheten att aktualisera uppluckring av inte endast parokialprincipen utan också av kravet på att församlings- och kommungränsen måste vara ett till ett.
En möjlig utväg att stärka både den finlandssvenska församlingsidentiteten, stiftsidentiteten och därmed den finlandssvenska identiteten vore ju att bilda svenska församlingar och svenska samfälligheter. Men det torde i praktiken förutsätta just att kopplingen mellan församlings- och kommungränser luckras upp eller bryts.

Beträffande de teologiskt dikterade motsättningarna gäller väl i stort sett samma princip: att luckra upp en olycklig koppling. I detta fall kopplingen mellan den egna övertygelsen och möjligheten att aktivt och konstruktivt arbeta för församlingens och stiftets bästa.

Också till denna del ger strategidokumentet mycket att reflektera över:
”De teologiska olikheterna tar sig uttryck i ett ”vi och dom”-tänkande.
Den ökande teologiska polariseringen konkretiseras bland annat i ämbetsfrågan och diskussionen om homosexualiteten. På sikt kan den här polariseringen splittra stiftet. Från konservativt håll och från en del väckelserörelser riktas i dag en kraftig kritik mot stiftets ledning, med biskop och domkapitel i spetsen. Kritiken har dels en teologisk udd, dels berör den enskilda beslut som till exempel domkapitlet fattat. Denna kritik bör tas på allvar och seriösa diskussioner om väckelserörelsernas plats och uppgift i stiftet bör föras. Samtidigt finns det skäl också för kritikerna att granska de egna argumentens bärighet och de konsekvenser dessa har för sammanhållningen i stiftet och för stiftet som en del av rikskyrkan.

Att tala för samarbete också där vi inte kan vara eniga i allt är lättare sagt än gjort. Ett är dock säkert, och det är att samarbete varken uppstår eller främjas om vi inte möter varandra med respekt för varandras åsikter.
I stort kan det ske som på stiftsdagarna i Jakobstad, men förhoppningsvis hittar vi mönster och modeller också för samarbete på församlings- och prosteriplan.

Stig Kankkonen



Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37

BARA BADA BASTU. Korso församling i norra Vanda hejar på KAJ i första semifinalen i Eurovision 2025 i morgon med att bada bastu och sjunga sommarpsalmen Den blomstertid nu kommer på Vörådialekt. 12.5.2025 kl. 14:30

MALAX FÖRSAMLING. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Malax församling har sökts av församlingspastorn i samma församling, meddelar domkapitlet i Borgå stift. 12.5.2025 kl. 14:16

NY PÅVE. Vad betyder det för kristna som inte är katoliker att det valts en ny påve? Mycket är upp till var och en av oss tror Jimmy Österbacka. – Det är i våra personliga omständigheter som enheten dagligen både kan sökas och utmanas, säger han. 9.5.2025 kl. 13:39

NY PÅVE. När Emil Anton fick veta att amerikanen Robert Francis Prevost valts till ny påve blev han så förvånad att han blev stum. – Man jag tror att han kan bli en påve som förenar katoliker, säger Anton, som är finländsk katolik, teologie doktor och författare. 9.5.2025 kl. 13:31

SAMKÖNADE ÄKTENSKAP. Kyrkomötet nådde inte tre fjärdedelsmajoritet bakom biskoparnas kompromissförslag. 8.5.2025 kl. 16:54