Från hur till varför

Ledare. Den oftast ställda frågan efter den obegripliga tragiken i Kauhajoki har varit ”hur kunde detta ske” och ett annat ofta använt ord är ”igen”. 2.10.2008 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Det vanligaste svaret har varit att det inte finns ett enkelt, klart svar. Och så är det förstås. Det finns inte ett universalsvar som täcker frågan och som skulle vara det svar som gör det möjligt att förhindra att tragedierna i Jokela och Kauhajoki upprepas. Igen.

Intrycket av de flesta kommentarerna och försöken att besvara frågan hur detta kunde ske är att man i allt för hög grad nu fokuserat och fokuserar på sådant som man rimligtvis borde inse att inte leder till önskat resultat.Ett exempel på detta är frågan om vapeninnehav, från beviljandet av vapenlicenser och öppnare tillgång till register över dem till hur vapen ska förvaras. Ett annat exempel är diskussionerna om metalldetektorer, vakter eller andra former av övervakning i skolorna.

Problemet med resonemang av detta slag är att de som hatar sina medmänniskor och vill ta livet av dem alltid hittar ett vapen och att licensfrågan inte spelar någon större roll. En familjemedlem kan få en licens och en annan kan använda vapnet.
Alla inser också att den som vill mörda hittar vägar förbi detektorerna eller platser där sådana inte finns. Detektorer och vakter kan till och med vara kontraproduktiva lösningar. De kan snarare uppmuntra sjuka personer till våldsdåd än inverka avskräckande.

Med detta inte sagt att åtgärder av det nämnda slaget inte behövs, men de löser inte problemet med våldshandlingar. I bästa fall kan de eventuellt minska antalet våldsdåd, men som alla också nu har sagt: redan ett är för mycket.
Frågor som kretsar kring hur en sjuk tanke och sjuka planer kan förverkligas leder sällan till annat än finjusteringar av det så kallade rättssamhällets skyddsmekanismer. Endast frågor som rör varför sjuka tankar och planer uppstår kan leda till bestående lösningar för en större säkerhet.

Den plågsamma frågan i detta sammanhang blir därmed varför vi inte vågar ta itu med de verkliga problemen, de som leder till att människor börjar hata varandra så till den grad att de dödar varandra.
Svaret är inte att vi inte vet. Tvärtom finns det hyllmeter efter hyllmeter med undersökningar, kartläggningar, dokumentation, analyser och slutsatser som förenklat sagt talar samma språk: vi har skapat ett samhälle och en värld som inte längre har vare sig Gud eller människan i centrum.

Gud har förpassats till marginalen och tas därifrån med i handlingen för att ge tillvaron en guldkant vid högtidliga tillfällen. Eller för att användas som tröstare i nöden. I vardagen mellan fest och sorg är Han mera sällan närvarande.
Samma gäller Hans bud att vi skall älska Honom över allting och vår nästa som oss själva.
Tack och lov finner sig Gud inte att vara placerad på hyllan. Oberoende av om vi vill det eller inte finnas han alltid och hela tiden mitt ibland oss och vid vars och ens sida. Också i Kauhajoki och också då vi söker vår väg vidare efter tragedin.

Människan har för sin del förvandlats till verktyg för primärt ekonomiska intressen och till en aktör som förväntas anpassa sig till det som är ekonomiskt effektivt och resultatgivande.
Det som nu behövs är modeller och system som gör det nödvändigt att göra ”mänsklighetskonsekvensbedömningar”, ”MKB”, i samband med planerings- och beslutsprocesser. Ungefär på samma sätt som man gör miljökonsekvensbedömningar.

Utvecklingen skulle med största sannolikhet se märkbart annorlunda ut om vi alltid ställer frågan: på vilket sätt gagnar detta människans välbefinnande? Vi kan bara spekulera i hur skolorna skulle se ut efter en sådan bedömning. Samma gäller social- och hälsovården, alkoholpolitiken, arbetslivet och så vidare.

Skulle vi då verkligen kunna motivera beslut som på många olika sätt slår ut svaga, leder till utbrändhet för dem som absolut vill orka och till att vi bedöms och bedömer varandra utgående från prestationer? Och det praktiskt taget från första skolåret till sista minuten på långvårdsavdelningen.
Kort sagt: skulle vi acceptera en verklighet där vi varken uppfostras till eller förväntas vara balanserade, harmoniska människor utan snarare resultatinriktade och maximalt lönsamma produktionsenheter.

Förmodligen skulle en MKB också snabbt leda till ett bestämt avståndstagande från bland annat den så kallade våldsunderhållningen och allt annat negativt som produceras och distribueras utan några som helst andra avsikter än att göra producenterna och distributörerna så rika som möjligt.

Sist men inte minst: nu är en öppen och ärlig diskussion om kampen mellan det goda och det onda, mellan Gud och djävulen, och vårt val av sida aktuellare än någonsin. Nu bara inte kan vi längre blunda för det faktum att en sådan kamp pågår och för att vi måste välja sida.
Eller finns det fortfarande någon som menar att talet om gott och ont bara är tjafs som inte hör hemma i vår värld, i vår rationella verklighet?

Stig Kankkonen



INGERMANLANDS KYRKA. Helsingin Sanomat noterar att protestantiska kyrkor i Ryssland verkar blir intressanta för president Vladimir Putins maktsfär – om de har rätt konservativa värderingar. 20.1.2025 kl. 17:28

bibeln. Bibeln som Böckernas bok får en annan dimension sedan Kyrkpressens enkät visar att över hälften av de svarande i dag läser Bibeln digitalt, på webben eller på sin mobil. 20.1.2025 kl. 10:00

METODISTKYRKAN. Tolkning i Metodistkyrkans "högsta domstol" i USA stoppar Åbo metodistförsamlings planer på att lämna samfundet. 17.1.2025 kl. 18:07

kyrkomusik. John L Bell, präst i Church of Scotland, arbetar bland annat för att kyrkomusiken ska förnyas. Han har gett ut många samlingar med sånger och böcker om liturgi och kyrkomusik. Han gästar Helsingfors och Johannes församling den 7–8 februari. 15.1.2025 kl. 12:49

FINLANDSPRIS. Biskop emeritus Gustav Björkstrand har tilldelats Svenska Akademiens Finlandspris för år 2024. Prisbeloppet är 100 000 kronor. 14.1.2025 kl. 17:17

VÄGLEDNING. På torsdagskvällen hölls den första presentationen av den nya strategin för Borgå stift på Evangeliskt center i Vasa. Men biskop Bo-Göran Åstrand påpekade genast i inledningen att det inte är en strategi i traditionell mening arbetsgruppen tagit fram. 9.1.2025 kl. 22:02

ekonomi. Jonathan och Aron Vik från Åland har startat Sackaiosfonden – ett projekt som förenar ekonomi och tro. De vill bidra till kristen verksamhet och inspirera andra, samtidigt som de utforskar vad det innebär att tjäna Gud i sina framtida karriärer. 8.1.2025 kl. 18:32

SÅNG. Huvudgästen vid kantorsdagar i Vasa i februari är den skotske prästen och psalmskaparen John L Bell, känd för de så kallade Iona-sångerna. Inför detta slår jag upp hans bok The Singing Thing – a case for congregational song. Frågan är: Varför sjunger vi? Bokens innehållsförteckning är ett svar i 10 punkter på denna fråga: 28.1.2025 kl. 11:06

PRÄSTVIGNING. På trettondagen fick Borgå stift en ny präst när teologie magister Andrey Heikkilä vigdes till ämbetet i Borgå domkyrka. 7.1.2025 kl. 10:46

ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar läser och uppfattar Bibeln. Det är sista chansen - enkäten stänger i kväll. 26.12.2024 kl. 10:00

KÖRMUSIK. Bandmusik fyller Andreaskyrkan när Kyrkpressens redaktör kliver in under genrepet inför julkonserten med gospelkören His Master’s Noise. Koristerna Emilia Nylund, Viktor Nylund och Rabbe Tiainen sätter sig ner för en pratstund. 2.1.2025 kl. 16:11

KÖRSÅNG. Körsång skapar en känsla av samhörighet, säger Pia Bengts, stiftssekreterare för gudstjänstliv och musik i Borgå stift. 2.1.2025 kl. 16:17

MIRAKEL. För Tiina Kumpuvuori har det varit ett mål att trots sin cp-skada kunna leva ett så normalt liv som möjligt – och att bilda familj. – Jag vill inte vara den som man tycker synd om. 2.1.2025 kl. 08:56

Svenska kyrkan. I Svenska kyrkan med dess 5,5 miljoner medlemmar ser trenderna ut att vända. Finlandssvenska Emma Audas och Patrik Hagman som jobbar med prästrekrytering och opinionsbildning i Sverige ser ny glädje och nytt förtroende kring kyrkan. 30.12.2024 kl. 19:00

relationer. Vill du bli en bättre människa eller livskamrat 2025? – Var frikostig med respons och ge av din odelade uppmärksamhet, säger Jan-Erik Nyberg. 28.12.2024 kl. 08:00

ekumenik. Laura Häkli börjar i höst leda det dagliga arbetet med Ekumeniska rådet. Hon kommer från Finska Missionssällskapet. 10.4.2025 kl. 15:16

jakobstad. Det kommande året är det Catharina Englund som är tf kyrkoherde i Jakobstads svenska församling. Det är med ”skräckblandad förtjusning” hon går in i uppgiften. 10.4.2025 kl. 12:11

STRATEGI. Nu i vår tar arbetet med en ny strategi på allvar fart i Jakobstads svenska församling. Samtliga medlemmar i församlingen bjuds med i arbetet med den nya strategin. 10.4.2025 kl. 12:17

domprost. Domkyrkoförsamlingen i Borgå vill välja ny domprost i november. Församlingen har begärt att tjänsten lediganslås av domkapitlet i sommar. Valet skulle göras som ett direkt val av församlingsmedlemmarna. Valdagen blir preliminärt den 9 november. 9.4.2025 kl. 15:45

sibbo. Det krävs inget annat än en vilja om att be. Man behöver inte vara van vid bön eller vältalig. Kraften i bönen ligger inte hos den som ber, utan hos den som hör bönen. Alltså hos Herren själv. 9.4.2025 kl. 15:22