Människorna behöver hopp

Människa. Christiana Wilson har, liksom så många andra liberianer, mist hela sin egendom och traumatiserats av inbördeskriget. Men hon har aldrig förlorat sitt hopp. I dag ansvarar hon för Lutherska världsförbundets kvinnoarbete i Liberia. 6.2.2008 kl. 00:00

Christiana Wilson har, liksom så många andra liberianer, mist hela sin egendom och traumatiserats av inbördeskriget. Men hon har aldrig förlorat sitt hopp. I dag ansvarar hon för Lutherska världsförbundets kvinnoarbete i Liberia.

 
Foto: Isabella Segercrantz

– Vackert! säger hon och stirrar ut mot snöslasket som öser ner på Skatudden i Helsingfors. Det är första gången Christiana Wilson från Liberia upplever snö och kyla.

– Men jag har fått en varm vinterjacka av Kyrkans Utlandshjälp (KUH), berättar hon.

Den kommer att behövas under hennes två veckors besök i Finland. Hon är i landet för att berätta om KUH:s andel av Gemensamt Ansvar-insamlingen. I år går en stor del av insamlingen till förmån för återuppbyggnadsprojekt i Liberia.

Christiana Wilson själv är ett utmärkt exempel på hur Liberia återuppbyggs efter ett långt och tärande inbördeskrig. På grund av krig och personliga motgångar har hon fått avbryta sin skolgång i flera etapper.

Men i dag, i 40-årsåldern, studerar hon sociologi och statsvetenskap vid universitetet i Liberia. Fast det går långsamt framåt med allt arbete och med familjen att ta hand om också, suckar hon.

Christiana Wilson är den äldsta av åtta syskon, och den som fått bära ansvar för sin familj.

– När jag var tretton skiljdes mina föräldrar. När jag var sjutton blev jag gravid. Men jag förlorade inte hoppet, jag gick tillbaka till skolan. Fast mina föräldrar var ursinniga, säger hon och ler lite vid minnet.

Reser med Bibeln

År 1994 gifte hon sig med sin man, som är socialarbetare och pastor.

– Vi fick massvis med presenter! Några år senare förlorade vi allt, till och med kläderna på kroppen.

Liksom så många i Liberia är också jag traumatiserad av kriget. När jag hjälper andra människor som blivit offer för kriget går jag samtidigt igenom mitt eget trauma, säger hon.

Hon har jobbat mycket med att rehabilitera tidigare barnsoldater och kvinnor som blivit misshandlade och våldtagna. Hur orkar man med ett sådant arbete?

– Men hjälp av Guds ord, säger hon och gräver fram sin bibel ur väskan.

– Den här reser jag alltid med. Den tar hand om mig!

Tror på utbildning

Christiana Wilson säger att Liberia är ett land som har alla chanser att bygga upp ett fungerande samhälle.

– Vi har rika naturresurser med diamanter och guld. Nu ber jag att vi ska klara av att handskas rätt med de resurser vi har.

Utmaningarna är stora. 85 procent av befolkningen är analfabeter.

– Det finns många analfabeter i alla afrikanska länder, men vi har fler, suckar hon.

Hon tror på utbildning. Utan utbildning finns inget hopp för Liberia.

– Om du är utbildad tar du hand om din nästa. Då förstår du hur viktigt livet är. Med hjälp av utbildning och gudsfruktan ska vi få landet på fötter igen.

Det där med gudsfruktan är ingen enkel bit, den heller.

– I städerna finns det många kyrkor. Men vem ska bygga kyrkor ute på landsbygden? Vi borde resa runt till alla ställen i Liberia och ge människor hopp.

Läs mera i Kp 6/2008

Sofia Torvalds



Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37

GRÖN OMSTÄLLNING. Nina Långstedt är den sjunde generationen som odlar jorden på Krämars i Svartå, Ingå. Hon vill göra allt hon kan för att rädda inte bara Krämars utan hela planeten för framtidens generationer. – Det är hopplöst, men vi måste göra det ändå. 13.2.2025 kl. 09:43

ungdomens kyrkodagar. – Det som var särskilt fint i år var att vi kom till att ingen ska pushas ut från församlingen bara för att vi har lite olika värderingar, säger Mona Nurmi. 12.2.2025 kl. 18:26

LÄGER. Varför får bara ungdomarna gå på läger? undrade några konfirmandföräldrar. Klart vuxna behöver läger också, tänkte de i Åbo svenska församling. Nu blir det av – välkommen på vuxenläger! 11.2.2025 kl. 14:07

kyrkomusiker. Fiona Chow är ny kantor i Borgå svenska domkyrkoförsamling. Under pandemin hade hon tråkigt medan kyrkorna stod tomma. Det var en perfekt tid att öva orgel! Och så blev hon kyrkomusiker. 10.2.2025 kl. 11:48

FÖRFÖLJELSE. 380 miljoner kristna i världen blir förföljda och diskriminerade, skriver Open Doors i sin senaste årsrapport. Finländare som turistar i Turkiet, Marocko, Egypten eller Vietnam tänker kanske inte ens på det. 7.2.2025 kl. 18:47

Personligt. Simon Westerlund har alltid fascinerats av berättelser – från barndomens sagor till historiens stora skeenden. Hans resa har tagit honom från från studier i historia till läraryrket, och från den Evangelisk-lutherska kyrkan till den ortodoxa tron. 29.1.2025 kl. 15:41

KYRKOR I USA. Varumärket Proud Boys har betecknats stå för rasistisk nyfascism och våld i USA. Nu ägs rörelsens namn av en afroamerikansk kyrka i Washington som de vandaliserat. 7.2.2025 kl. 13:03

ANDLIG TORKA. Ivern är borta. Gud är tyst och bönen en ansträngning. Någon gång bestämde vi oss för att tro, kanske nyligen eller kanske för trettio år sedan. Det var så fint på den tiden! Det var så lätt att be. Vi var så ivriga. Vi tänkte att vi hade listat ut allt: så här skulle det härefter vara i vårt liv, så här helt och kärleksfullt och hängivet. Vi tänkte att det skulle vara lätt. Vi tänkte att vi hade hittat hem. 6.2.2025 kl. 12:10

ÅRETS KANTOR. Utmärkelserna har haglat tätt för Lisen Borgmästars. Under tre efterföljande dagar fick hon vetskap om en utmärkelse per dag. Nu senast har hon blivit utsedd till Årets kantor 2025. 5.2.2025 kl. 22:01

LAESTADIANERNAS FRIDSFÖRENINGARS FÖRBUND. Stig-Erik Enkvist har återkommit som verksamhetsledare för LFF efter fem års paus. Han kommer till en ny organisation och ny adress. 5.2.2025 kl. 13:40

Personligt. – Jag tvivlar ibland på både Gud och på konsten. Däremot tror jag starkt på att vi ska dela våra frågor och tvivel med varandra, säger Marika Westerling. 25.3.2025 kl. 17:10

METODISTKYRKAN. Nya biskopen Knut Refsdal valdes att leda Metodistkyrkan i norra Europa – fast han sedan i fjol jobbar i en luthersk församling i Norge.. 4.4.2025 kl. 10:45

SAKNAD OCH SORG. När Johanna Evensons pappa plötsligt gick bort i en stroke förlorade hon en av de viktigaste personerna i sitt liv, den ständiga lyssnaren, den trygga basen, familjens nav. – Jag har tänkt sörja honom hela livet. Det kommer inte en dag då jag inte sörjer honom. 3.4.2025 kl. 10:00

Personligt. Migrationsforskaren Tobias Pötzsch växte upp i Östtyskland och Kanada, och har nu bott över halva livet i Finland. Han har upplevt rasism och orättvisor, men också skönhet, lycka och jämlikhet. 1.4.2025 kl. 15:45

NY I USA. Heidi Storbacka med familj blev erbjudna, via den firma hennes man jobbar på, att flytta till USA under en begränsad period. – Jag älskar äventyr, så vi tackade ja direkt. Jag började söka jobb redan förra året – att bli hemmafru var inte aktuellt. 1.4.2025 kl. 13:28