Prästen finns till för församlingen och inte tvärtom, poängterade ärkebiskop Jukka Paarma i sitt öppningsanförande vid kyrkomötet i Åbo. Han är mycket besviken över att konflikterna med präster med traditionell ämbetssyn inte har gått att lösa med samtal.
I sitt öppningsanförande vid kyrkomötet den här veckan hoppades Paarma att de präster som av samvetsskäl inte kan följa kyrkans ordning eller sköta sina ämbetsuppgifter söker sig till sådana uppgifter som de kan sköta ”med gott samvete och fritt hjärta”. Paarma tycker att en sådan lösning skulle respektera både samvetet och församlingen, och dessutom vara lyckligare än om de här prästerna helt sökte sig bort från kyrkan.
I öppningsanförandet konstaterade Paarma också att det är överraskande att den offentliga diskussionen kring frågan om kvinnliga präster varit så livlig under den senaste tiden. Det här är förvånande eftersom beslutet om att öppna prästämbetet för kvinnor fattades redan för över tjugo år sedan.
Präst och församling
– Prästen finns till för församlingen. Om församlingen valt både män och kvinnor som sina präster är det inte prästernas uppgift att mot församlingens vilja sortera in prästerna i dugliga och odugliga, menar Paarma.
Ärkebiskopen konstaterade också att många i den offentliga diskussionen uttryckt sin förundran över kyrkomötets uttalande att varken en positiv eller negativ ställning till frågan om kvinnliga präster anses vara heresi.
– Prästens kön är inte en lärofråga i vår kyrka, säger Paarma.
– Om det var så skulle vi vara tvungna att anse att t.ex. de manliga präster som avhåller sig från samarbete är irrläriga, heretiker.
Ärkebiskopen säger också att han personligen ansett det vara mycket viktigt att värna om kyrkans enhet.
– Därför har det för mig varit en oerhört stor besvikelse att man inte i alla fall kommit till en lösning med hjälp av gemensamma diskussioner. Jag har trott att man kan lösa många svåra situationer, så länge viljan är god.
