Attityder kan man inte lagstifta om

Ledare. Ledare 17/2007 Det blir intressant att följa med hur den nya regeringen vill göra Finland och världen till en bättre plats att leva i. 23.4.2007 kl. 00:00
Det blir intressant att följa med hur den nya regeringen vill göra Finland och världen till en bättre plats att leva i.
För en del av oss är det till och med mer än intressant. För dem som ekonomiskt, socialt och annars står och balanserar på gränsen mellan en möjlig och en omöjlig morgondag kan det vara helt avgörande vad som nu sker, inte endast konkret utan också på en attitydnivå.

 
Illustration: Jan Lindström

Attitydernas betydelse har konkretiserats i det principiellt mycket viktiga fallet med den serbiska medborgaren, snart 72-åriga Halide Latifi, som för närvarande bor hos sin brorson i Borgå.

Brorsonen har snart under ett par år tagit hand om henne och båda vill fortsätta med det arrangemanget. Problemet är att Utlänningsverket fattat två beslut om att hon skall utvisas.

Det senaste utvisningsbeslutet fattades för tre veckor sedan. Utlänningsverkat motiverar på tre maskinskrivna sidor varför de inte kan bevilja henne uppehållstillstånd.

Bland argumenten finns allt från att det är möjligt också för en smått dement, deprimerad gammal kvinna att leva ett drägligt liv i Kosovo till att det är fritt fram för släktingar var som helst i världen att stöda henne ekonomiskt om vården eller boendet blir för dyrt för henne att klara av på egen hand.

Enligt Utlänningsverket finns det kort sagt ingenting avgörande som skulle säga att man inte rimligtvis kan förutsätta att Halide Latifi fortsätter att leva i sitt hemland.

Utlänningsverkets tolkning av hur den verklighet ser ut som Halide Latifi skulle utvisas till har ifrågasatts och ifrågasätts.
Hur man väljer att bedöma förhållandena i Kosovo har inte endast med vad som brukar kallas kalla fakta utan också med attityder att göra. Den som har attityden att Latifi skall utvisas ser den på sitt sett. Den som vill att hon inte skall utvisas ser den på sitt sätt. Fakta finns där, men de uppfattas och bedöms på olika sätt.

Samma gäller bedömningen av det som sägs i utlänningslagen § 52: ”En utlänning som befinner sig i Finland beviljas kontinuerligt uppehållstillstånd, om det med hänsyn till utlänningens hälsotillstånd, de band som knutits till Finland eller av någon annan individuell, mänsklig orsak är uppenbart oskäligt att vägra uppehållstillstånd …”
De flesta av dem som följt med fallet Latifi anser säkert att det av många individuella mänskliga orsaker är oskäligt att inte bevilja henne uppehållstillstånd.

Men Utlänningsverket har en annan uppfattning.
I en radiointervju med verkets enhetsdirektör Esko Repo låter han förstå att det vore orättvist mot andra att på basis av individuella mänskliga orsaker bevilja Latifi uppehållstillstånd.
Logiken förefaller vara lika solklar som absurd.
Individuella mänskliga orsaker kan inte tillämpas eftersom det är fråga om individuella mänskliga orsaker som därför följaktligen inte kan tillämpas generellt.

I olika sammanhang har Utlänningsverket betonat att lagen måste följas. Så är det förstås också. Men attityder kan man inte lagstifta om. Och det är på det planet problemen för Halide Latifi huvudsakligen förefaller uppstå vad Utlänningsverket beträffar.
Vill man se något gott i det som nu skett kring fallet Latifi skulle det i så fall vara att behovet av ”attitydbedömningar” i samband med lagstiftning blivit uppenbart.
Även om man som sagt inte kan stifta lagar om attityder kan man stifta lagar som formuleras utgående från hur de i värsta fall kan tolkas.
Till den delen har Utlänningsverket varit lagstiftarna till stor hjälp med konkreta exempel.

Stig Kankkonen



BISTÅNDSARBETE. Sjökapten Tom Lindroos gjorde en frivilliginsats på världens största civila sjukhusfartyg som drivs av kristna Mercy Ships. I Afrika förändrar en operation många människors vardag helt och hållet. 25.11.2025 kl. 20:00

Personligt. Jonas Tallgård har försökt döva sin ångest i nästan hela sitt liv. Han har sökt i den osunda självkontrollen, i drogerna och i botten av många glas. 36 år gammal mötte han sin egen botten, och ett slags ljus. 25.11.2025 kl. 14:31

kyrkobyggnader. Säljas, hyras ut, byggas om eller rivas – kyrkorna i Alphyddan, Åggelby, Rönnbacka, Brobacka och Munkshöjden står inför att avvecklas som gudstjänstlokaler. 24.11.2025 kl. 14:33

domkapitlet. Helsingfors förvaltningsdomstol ansåg att församlingsmedlemmar i Petrus församling inte hade besvärsrätt över domkapitlets beslut att utse kyrkoherde. 20.11.2025 kl. 10:03

NY DOMPROST. Camilla Ekholm är nyvald domprost i Borgå. Hon längtar efter en kyrka där alla känner sig välkomna och uppskattade. 19.11.2025 kl. 08:00

musik. Johannes församlings nya kantor Senni Valtonen vill med musiken gå bredvid människor i vardagen och i deras största livshändelser. – Jag tycker om att stöda och hjälpa människor att uttrycka känslor på ett tryggt sätt. Det är den viktigaste delen av mitt jobb. 5.11.2025 kl. 20:13

mission. Stiftsdekan och Israel- och Etiopienmissionär på sitt cv – nu blir han missionsdirektor för den Asienorienterade missionsrörelsen. 14.11.2025 kl. 13:35

ÅLDRANDE. Hur är det att åldras – på riktigt? Anna Paulina Eklöf tycker att det är hennes själ som oförändrad kikar ut genom ögonen. Per-Erik Lönnfors tänker att det går att acceptera förändringarna så länge man hittar en mening, kanske något så smått som att tömma diskmaskinen. 11.11.2025 kl. 11:00

gospel. Det var åren då den modernare kristna musiken tog sig in i Finland med Samuelssons och Treklangen. För kommersiellt, tyckte en del – fast det för det mesta var olönsamt. Nu har Dan Kronqvist skrivit om Jesus­popens guldålder på 70- och 80-talet. 11.11.2025 kl. 10:00

INGÅ. Ingå kyrka förvandlade Erkki Päivärinta och fick diplomingenjören att bli intresserad av historia. – Dödsdansen i Ingå kyrka är den enda som har gjorts norr om Östersjön. 10.11.2025 kl. 15:32

domprost. I valet vann kyrkoherden i Sibbo Camilla Ekholm över den enda motkandidaten Karl af Hällström. 9.11.2025 kl. 20:52

KYRKOMÖTET. Biskopsmötets frifräs i äktenskapsfrågan fick konservativa i kyrkomötet att kräva granskningsnämnd som i Sverige. 6.11.2025 kl. 15:32

HÖSTDAGARNA. Årets tema för Höstdagarna var Gemenskap. När FKS styrelse, som arrangerar dagarna, valde temat lät de sig inspireras av Höstdagarnas långa historia och tittade lite i arkivet. 2.11.2025 kl. 20:30

kcsa. Kyrkostyrelsen och dess finskspråkiga avdelningar kommer att få en ny så kallad matrisorganisation 2027. Många av de nuvarande avdelningarna kommer att försvinna. Den svenska centralen KCSA ser däremot ut att få fortsätta som sin egen specialenhet. 30.10.2025 kl. 21:54

musik. Hon har gett ut två sånger på temat dop i höst och den tredje utkommer i november. Susanna Sandell ser gärna att sångerna sprids och sjungs. 30.10.2025 kl. 19:42

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00