För ganska exakt tre år sedan beslöt riksdagens majoritet sänka alkoholskatten. Skatten på starksprit sjönk med 44 procent, skatten på öl med 32 och på vin med 10 procent. Motiveringen för skattesänkningen var, något förenklat sagt, rädslan för brännvinsrally till Estland då landet blev medlem i Europeiska Unionen. För att förhindra att denna spekulativa utveckling beslöt man alltså att ge alla finländare möjligheten att köpa sprit mycket billigt i hemlandet.
Följderna lät inte vänta på sig. De alkoholrelaterade dödsfallen har ökat ökade markant, alkoholrelaterade våldsbrott har ökat, antalet alkoholskadade nyfödda barn har ökat, alkoholrelaterade problem på arbetsplatserna har ökat och så vidare.
Någon överraskning har allt detta negativa inte varit. Praktiskt taget alla sakkunniga varnade högt och tydligt för att det skulle bli just så eländigt som det blev. Men majoriteten av politikerna trodde mera på sina fantasier om ett förestående brännvinsrally till Estland än på varningarna från sakkunniga.
Drygt två år efter att alkoholskatten hade sänkts undertecknade 76 riksdagsledamöter en interpellation, som utmynnade i frågan vilka snabba åtgärder regeringen ämnar vidta i fråga om alkoholskatten för att sänka konsumtionen samt minska alkoholskadorna och dödsfallen förorsakade av alkohol.
Finansminister Eero Heinäluoma svarade å regeringens vägnar på interpellationen.
Fakta kunde han inte helt negligera, men att regeringen skulle ha begått något misstag… nej, det kunde det naturligtvis inte vara fråga om.
Regeringen hade gjort vad som måste göras och de som egentligen var skyldiga till eländet var finländare med fel attityder till alkohol.
Fredagen 24 november 2006 var det dags för riksdagsledamöterna att rösta om regeringens alkoholpolitik. Samtliga närvarande socialdemokratiska ledamöter (43) gav regeringens alkoholpolitik godkänt. Samma gällde svenska folkpartiets ledamöter (8). Av centerns ledamöter röstade 43 för regeringens politik och 4 emot.
Nej till den förda alkoholpolitiken sade samtliga närvarande samlingspartister (39), vänsterförbundare (14), gröna (10), kristdemokrater (4) och sannfinländare (2).
Nu, inte ens tre månader efter den omröstningen, säger samtliga riksdagspartier ja till en höjning av alkoholskatten. Detta enligt en kartläggning som tidningen Taloussanomat har gjort.
Förklaringen till den mirakulösa kursändringen är inte att finländare farit och far illa utan det förestående riksdagsvalet. Utan en nyorientering är vissa partier och politiker rädda för att de far illa i valet.
Det förefaller vara allvarligare än något annat.
