Ida Haapamäki kommer från Kristinestad och jobbar för Marthaförbundet i Helsingfors.
Ida Haapamäki kommer från Kristinestad och jobbar för Marthaförbundet i Helsingfors.

En fastetid som börjar i den egna garderoben

ekofasta.

Avstå från nya kläder och vårda de du har, säger Ida Haapamäki. Fastan kan bli en solidarisk handling med miljön och människorna som producerat det du har på dig.

1.3.2019 kl. 17:40

En grönare livsstil var något Ida Haapamäki strävade efter redan som tonåring; hon använde mormors gamla kläder, pappas flanellskjortor och köpte kläder på loppis – massor av kläder.

– Då köpte jag mig bara ett gott samvete, samtidigt som jag ändå köpte nyproducerade kläder. Det mest ohållbara var att det var så kopiösa mängder.

För några år sedan började hon verkligen ifrågasätta sin klädkonsumtion.

– Mina egna värderingar spelade in, men också tanken på miljön och att jag vet under vilka förhållanden kläderna produceras. De förhållandena tål inte dagsljus överhuvudtaget och jag vill inte vara med och stöda det.

Förutom att köpa begagnat började hon ännu oftare reparera och modifiera kläder hon redan ägde.

– Det mest ekologiska plagget är det du redan har hemma.

Den viktigaste insikten var att det inte går att köpa sig ett grönt och hållbart liv.

Vad innehåller en hållbar garderob?

– Jag ser det ganska radikalt: kläder eller saker eller vad som helst som du inte använder är ohållbart. Det spelar ingen roll hur etiska eller ekologiska produkterna är om du inte använder dem.

Hur en fungerande basgarderob ser ut är väldigt olika för olika människor, beroende på jobb och livsstil.

– Man måste komma fram till vad som är viktig för en. Och helst satsa på de plaggen och anstränga sig för att ta reda på vad som skulle vara hållbart.

En av de viktigaste sakerna är att plaggen inte blir oanvändbara efter några tvättar. Att satsa lite mer pengar på god kvalitet gör också att det känns mer motiverat att ta hand om kläderna – något som spelar en stor roll för hållbarheten.

"Köp mindre, köp bättre, använd längre, tvätta mer sällan – det är en ganska bra början."

Hon förstår varför valen kan kännas betungande. När du fördjupar dig i ämnet upptäcker du snart att en mängd faktorer spelar in: Vad är materialet? Var har plagget producerats? Hur dyrt har det varit – vem i tillverkningsprocessen får sin del?

Vad tittar du efter när du köper kläder?

– Det allra första jag kollar är: vad är det för material? Och så kollar jag vilket märke det är. Jag har antagligen haft tusentals plagg; jag har rört vid många material, så jag har fått en viss känsla för vilka material som är behagliga och funkar för mig.

Akryl väljer hon bort direkt. Det är ett material som inte går att återvinna, och som snabbt noppar sig och blir fult. Lite akryl blandat i ett ylletröja kan fungera; samtidigt är problemet med blandtextilier att de är nästan omöjliga att återvinna som råvara. Polyester undviker hon, förutom i en del sportkläder, på grund av mikroplasten som materialet ger ifrån sig.

En existentiell fråga

Ida Haapamäki tror att vi ofta har svårt att skilja på behov och begär.

– Om jag nu skulle köpa ett nyproducerat plagg kan jag vänta ganska länge, tills jag hittat det rätta och tagit reda på vad som är ett bra köp.

Hur våra val påverkar miljön och de människor som producerar varorna vi konsumerar är en stor existentiell fråga. Att prata om och uppmuntra till en mer hållbar livsstil utan att ställa krav på människor är svårt, tycker Haapamäki. Hon har märkt att det är ett ämne som väcker mycket känslor.

"Vi ska inte säcka ihop under trycket och strunta i allt – men vi behöver nog kämpa på mer."

Vi kan inte tro att vi genom att leva ekologiskt på ett område kan kompensera för resten, påpekar hon. Att börja med små steg är bra – så länge de följs av fler steg.

– Det börjar vara lite bråttom.

Enligt henne handlar det också om global rättvisa. Varför ska vi i Finland ha rätt att köpa saker billigt på bekostnad av människorna som arbetar med att producera dem?

– Min process har varit ganska lång. Jag förstår att om du inte alls har tänkt på det, då är det tufft. Men det finns mycket information att få. Du behöver inte ta reda på allt på egen hand.

Om jag vill tänka över min klädkonsumtion under ekofastan, vad kan jag göra?

– De flesta kan ta ett beslut att ha ett köpstopp. Du behöver med största sannolikhet inte gå omkring utan kläder bara för att du inte köper nytt på en tid. Det kan vara ett gott tillfälle att se över impulsen att konsumera.

Därtill tänker hon att är det bra att ha koll på sin garderob, vad som finns i den, vilka kläder du inte längre använder. Hon tipsar om att ordna klädbytardag med sina vänner.

– Om du verkligen vill ha förändring kan det vara bra att undvika frestelser: gå inte i affärer, avprenumerera nätbutikernas nyhetsbrev.

Ida Haapamäki tycker också att vi kan öva oss i att känna tacksamhet för våra ägodelar – och uppskattning för de resurser som använts för att vi ska kunna ha dem.

Vad är Ekofasta?

  • Hållbar klädkonsumtion är temat för årets Ekofastakampanj som pågår 6.3–20.4.
  • Lyssna på ekofastapodden, med bland annat Ida Haapamäki som gäst: ekofasta.fi/poddar.
  • Klädbytarjippo i biskopsgården i Borgå 9 april. Kolla om din lokala församling vill ordna klädbytartorg.
Emelie Wikblad

nytt från domkapitlet. Kyrkoherdejobbet i Jakobstad blir ledigt när Bo-Göran Åstrand tar över biskopsposten. I Sibbo finns en ledig kaplanstjänst. Stina Lindgård, kyrkoherde i Agricola svenska, blir nytt prästombud för Borgå stift i kyrkomötet. Domkapitlet har även utsett medlemmar till organisationskommisionerna för de nya sammanslagna församlingarna i Kronoby och Pedersöre. 23.8.2019 kl. 11:45
Pernilla Sundell har aldrig känt av sin cancer eller mått dåligt av den. Hon har bara känt trötthet av behandlingen.

kampen mot cancer. För tre år sedan drabbades Pernilla Sundell av malignt melanom. Trots det upplever hon att hon nu lever mera det liv hon vill leva än vad hon gjorde tidigare. Hon vaknar vanligtvis med ett leende. 22.8.2019 kl. 17:32

ylivieska. Kyrkostyrelsen har fastställt Ylivieskas kyrkoråds beslut om att bygga ny kyrka efter omröstning. 21.8.2019 kl. 13:42

församlingsfusioner. Kyrkostyrelsen har gett grönt ljus för församlingsfusionerna i Kronoby och Pedersöre. 21.8.2019 kl. 12:27
Det finns idag över 3 000 emojier. Kyrkans kampanj vill komplettera utbudet med en symbol som förmedlar "Jag förlåter dig".

förlåtelse. Vår digitala kommunikation kryddas med bilder och symboler som förmedlar känslor och kompletterar de skrivna orden. Det finns idag över 3 000 sådana emojier. Ändå finns det i utbudet av symboler ingen som betyder ”Jag förlåter dig”. Det vill kyrkan råda bot på. 19.8.2019 kl. 11:18
Kyrkpressen och Fontana Media har haft sina utrymmen på sjunde våningen på Sandvikskajen 13 i Helsingfors.

Flytt. Kirkkopalvelut sålde huset – det innebär flytt för Kyrkpressen och Fontana Media senast i januari 2020. 13.8.2019 kl. 11:57
Karolin Wargh tycker det känns mäktigt att spela orgel.

Utmärkelse. Karolin Wargh, kantor i Solfs församling, är årets kantor. – Det känns helt otroligt och väldigt roligt. Jag hoppas att jag genom den här utmärkelsen kan föra fram hur viktigt det är med orgelpedagogik, säger hon. 8.8.2019 kl. 16:23
Trots att gruppen samlas i kyrkhemmet i Malax är det en öppen grupp där alla slags synsätt och åskådningar ryms med. Till exempel är en av medlemmarna präst medan en annan nyligen har skrivit ut sig ur kyrkan. Från vänster till höger syns Joakim Snickars, Mats Bergvik, Hillevi Lasén och Kristian Norrback.

på djupet. Var tredje vecka träffas en diskussionsgrupp som behandlar teologi, filosofi och psykolog i Malax. Gruppen kallar sig Amici in spiritu och fungerar som en motkraft till samtidens ofta ytliga och aggressiva diskussionsklimat. 29.7.2019 kl. 10:00
– Det är fortfarande min grundtanke att förvandla orden till gärningar, att det inte bara ska se bra ut på ytan.

gemenskap. Hanna Mithiku vill att kyrkan ska leva som den lär och att förkunnelsen om alla människors lika värde ska synas i församlingsarbetet. Det har fått henne att ställa upp som förtroendevald, och i dag är hon ordförande för gemensamma kyrkofullmäktige i Helsingfors. 25.7.2019 kl. 08:30
–  Skuld och skam är frågor som kommer upp hela tiden. Inför livets största vändpunkter formas frågorna i våra innersta djup, säger Barbro Eriksson.

sjukhuspräst. I det kyliga, kliniska kaos som sjukhus och sjukdom kan innebära finns det personer som bygger altaren och andas empati. 25.7.2019 kl. 08:30
Slutet nått