Våga fråga

I vår frågespalt besvaras frågor om tro och andlighet av präster i den lutherska kyrkan. Frågor om relationer, hälsa, familj och fostran besvaras av sjukskötare och kyrkans familjerådgivare. Du får gärna ställa din fråga anonymt. Redaktionen väljer och editerar frågorna. Frågorna publiceras och besvaras både i papperstidningen och på webben.


Hur ska jag stöda min son i att forma relationer där han kan vara sig själv?

Jag läste nyligen att finländska män har väldigt få vänner som de kan tala öppet med. Hur kan jag stöda min son i att lära sig forma vänskapsband och goda relationer där han kan vara sig själv och inte alltid behöver vara tuff och stark?


Maria Sundgren-Lillqvist är kognitiv psykoterapeut och svarar på läsarfrågor om familj och relationer.


Svar: Vi behöver prata med våra barn om känslor och tankar. Vi behöver agera som goda modeller för dem genom att vi vågar visa våra känslor av sorg, ilska och glädje. Vi får även bekräfta barnens känslor, att det är riktigt att visa ilska och sorg. Vi får bejaka pojkars gråt och sorg. Vi får visa att vi accepterar även pojkars sorg. Av tradition har vi tyckt att pojkar inte ska gråta och att vi sett det som en svaghet.

Vi får diskutera med våra barn om kompisrelationer och vad de tycker att är viktigt. Vilken typ av kompis uppskattar de? Tycker de om kompisar som är tuffa och starka? Vi kan även fundera kring tuffhet och starkhet. När är vi tuffa och starka? Kan vi människor vara både starka, tuffa och sårbara? Jag tror att de flesta människor är en blandning av allt. Den som är riktigt modig vågar också visa andra känslor, den riktigt starka vågar visa sorg och glädje. Att kunna visa kärlek är en styrka. Lite som Bamse säger: Den som är stark måste också vara snäll!
Vi som föräldrar visar också vad som är viktigt i en vänskapsrelation genom hur vi agerar och pratar med våra vänner och våra barn. Våra barn gör ju inte som vi säger – de gör som vi gör.

Det finns inga känslor eller egenskaper som är specifikt kvinnliga eller manliga, utan känslor och egenskaper är universella och våra behov är likadana. Både män och kvinnor behöver öva sig i att uttrycka sina känslor och behov. Traditionellt har kvinnor haft flera vänskapsrelationer än män, fast behovet av vänskap finns hos bägge. Den finska mannen har blivit lärd att tiga och lida, vilket syns i stor psykisk ohälsa och alkoholism i vårt samhälle. Det bästa botemedlet mot detta är att vi vågar närma oss varandra och vara ärliga. Vi behöver inte tjugo goda vänner, men alla skulle må bra av en god vän.

Vi får tro att den finska mannen vågar bli den mera känslosamma mannen, i stället för den tysta och karga. När stora stjärnor som Teemu Selänne kan gråta i direktsändning så förmedlar han att det är okej att gråta, fast han är man. Även om orsaken till gråten inte enbart var sorg, utan mera av glädje, så är det ändå en ny sida vi ser. När både stjärnan och reportern brister ut i gråt och omfamnar varandra visar de kanske vägen för andra finländska män. Det är okej att visa känslor, till och med att gråta i direktsändning.

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

LEGO. Utanför kyrkan går ett fotgängarstråk, och där, vid fönstret, knäböjer barnen och kikar in. Här finns staden Grankulla – men i lego! ”Det är byggt av någon konstnär”, går ryktet bland barnen. Men byggare är prästen, forskaren och legofantasten Kari Kuula. 4.3.2026 kl. 19:41

drogmissbruk. Karl Peltonen har under de senaste sju åren haft både penthouse på Malta och sovit i kartonger i parkeringshallar. Nu är han erfarenhetsexpert för rusvårdsföreningen Kran. Och ser det finlandssvenska dolda missbruket under ytan. 3.3.2026 kl. 10:00

domkapitlet. Domkapitlet valde idag vid ett extrainsatt sammanträde Jessica Emaus till ny stiftssekreterare för församlingsdiakoni vid domkapitlet. 4.3.2026 kl. 15:16

Topelius. På 1800-talet var historiska romaner trendiga ute i Europa. – Fältskärns berättelser av Zacharias Topelius utgör ett finländskt exempel på hur författare genom den historiska romanen utforskade nationer, säger forskaren Erika Boije. 2.3.2026 kl. 19:49

FOLKHÖGSKOLOR. Många kristna folkhögskolor är på fallrepet då regeringen möblerar om integrationsutbildningen. Den nya lagen om integration kan bli ett dråpslag för integrationen på svenska, anser Juhani Jäntti på Lärkkulla folkakademi. 26.2.2026 kl. 15:47