Nitälskan och gudsfruktan

02.03.2017
INKAST. För mig känns tron snarare som en ömtålig, trotsig ljuslåga än en förtärande passion.

Det är med viss tvekan jag formulerar rubriken. Orden känns så ålderdomliga och överdrivet dramatiska. För mig känns tron snarare som en ömtålig, trotsig ljuslåga än en förtärande passion.

Det bildspråk som används i Bibeln för att beskriva tron är mångtydigt. I ena ytterligheten finns Jesus gåtfulla ord om att det räcker att ha en tro stor som ett senapskorn för att kunna flytta berg. Samma trosvisshet uttrycker orden om att de troende ska kunna ta giftiga ormar i sina händer utan att skadas, samt Jesu ord om att lärjungarna ska kunna driva ut onda andar och bota sjuka. I dessa bibelställen framstår tron som en övernaturlig kraft, som vi borde eftersträva att få.

Om det här är den enda rätta tron framstår livet som kristen som en uppvisning och en prövotid: det gäller att visa för oss själva, för omvärlden och framför allt för Gud hur stark vår tro är. Troskampen präglas då lätt av ständiga jämförelser med andra och av en konstant osäkerhet över huruvida min tro håller måttet. Därmed begränsar vi omedvetet Guds handlande till det övernaturliga, med påföljd att det vardagsnära livet framstår som ointressant eller mindre viktigt ur trons perspektiv.

I andra ändan av skalan finns ord som framhåller trons karaktär av vila och trygghet. Gud är som en herde som skyddar sina får och för dem på bete. Gud går osynlig vid vår sida och låter sina änglar vaka över oss. I det här perspektivet framstår tron som en möjlighet att få krypa upp i Guds famn och där få känna sig villkorslöst accepterad och älskad.

Själv känner jag igen mig i det senare perspektivet. Förkunnelsen i vår kyrka och inte minst i barn- och ungdomsarbetet har under det senaste halvseklet präglats av budskapet att vi får se oss som älskade och värdefulla i Guds ögon. Risken med det här bekräftande och upprättande budskapet är emellertid att vi tar Guds välvilja för given, och tror att Guds frikännande dom ger oss en öppen fullmakt att leva hur vi vill. Det är bekvämare att betona att Gud av nåd förlåter oss, än att ta nådens förvandlande potential på allvar.

Det är här som orden nitälskan och gudsfruktan kan ge oss en välbehövlig spark i baken. Gud är inte bara vår nallebjörn, som vi kan söka skydd hos i livets stormar. Gud vill rättvisa. Gud blir arg då vi människor behandlar varandra nedsättande och då vi utnyttjar varandra. Gud vill både förlåta och förvandla oss, så att kärleken kan bli levande och konkret i ständigt nya situationer.

Björn Vikström

israel. Under krigen i Israel har israelerna ofta vänt sig till sin Gud och till sina religiöst judiska traditioner, visar forskare. Så är det också nu, när kriget har utvidgat sig från Gaza till Iran. 2.7.2025 kl. 18:25

Konst. Susanna Sinivirta förlorade sitt barn. Sjutton år senare började hon måla kvinnor utan armar. – För mig är sorgens färg en silvrig nyans av grått. 23.6.2025 kl. 13:02

FETMA. En gynekolog diskuterar hennes fetma medan han undersöker henne. Bantningskurer. Skam. Varuhus som nästan aldrig har kläder i hennes storlek. Raisa Omaheimo skrev en bok om det som nästan är förbjudet: att vara fet. 10.6.2025 kl. 10:19

METODISTKYRKAN. Efter pensioneringen från Ekumeniska rådet blir Mayvor Wärn-Rancken ledare i den finskspråkiga metodistkyrkan. 16.6.2025 kl. 09:54

SAMKÖNAD VIGSEL. Biskoparna fick tack för sin vägledning och sin "medmänsklighet och sitt bejakande av kärleken mellan människor". 10.6.2025 kl. 14:31

PINGSTKONFERENS. Stefan Sigfrids är pingstpastor i fjärde generation. Förra veckan var han programchef för Världspingstkonferensen med över 6 000 deltagare i Helsingfors. 10.6.2025 kl. 10:35

BORGÅ STIFT. I Borgå domkyrka vigdes på söndagen fyra personer till tjänst i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 9.6.2025 kl. 19:43

SAMKÖNAD VIGSEL. Finlandssvenska laestadianer och evangeliska skrev på protestuppropet. Folkmissionen driver utvecklingen. 9.6.2025 kl. 14:00

KORSHOLMS SVENSKA FÖRSAMLING. Kyrkoherde Mats Björklund var den enda sökande till kaplanstjänsten i Korsholms svenska församling. 6.6.2025 kl. 13:58

musik. Som barn ritade operasångerskan Monica Groop i psalmboken medan mamman Astrid Riska spelade orgel i Berghälls kyrka. – Hon har varit min lärare och min Alma mater. Jag har henne att tacka för hela min karriär. 5.6.2025 kl. 19:46

SAMKÖNAD VIGSEL. Biskopsmötet ger nu i praktiken grönt ljus för samkönade vigslar i kyrkan – trots att kyrkomötet säger nej. Bara åtta av tio biskopar står bakom den "pastorala anvisningen" om saken. 5.6.2025 kl. 11:18

pingstkyrkan. Världspingstkonferensen med 6 000 gäster från 97 länder möts i Helsingfors under pingstveckan. 4.6.2025 kl. 14:36

FÖRSAMLINGSLIV. Då Pedersöre församlings manskör samlas till övning pratar de väder, vind och världsförbättring över laxsmörgåsen i pausen. Men då de sjunger är det allvar. – Det är inte alltid så lätt för karlar att prata om tro, men sjunga går bra, säger Henrik Östman. 2.6.2025 kl. 16:37

samer. Ärkebiskopen böjde sitt huvud tre gånger i den liturgiska ångergesten och bad på kyrkans vägnar det samiska folket om förlåtelse. Kyrkan har inte alltid handlat rätt i Sápmi. Med vad händer nu? 2.6.2025 kl. 10:00

SAMER I KYRKAN. Kyrkan vill ibland framstå som den största av syndare och berätta hemska historier om sig själv från förr. Men det som räknas är var kyrkan står inför samernas framtid, säger den samiska teologen Lovisa Mienna Sjöberg. 2.6.2025 kl. 10:00

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37