Vem ska betala välfärdens pris?

19.05.2016
Välfärden monteras ner och bildningen försummas. Vår regering får stryk efter noter av en rad kulturpersonligheter, från kompositören Kalevi Aho till islamexperten Jaakko Hämeen-Anttila. Finlandiapristagaren Laura Lindstedt ger flankstöd och säger att regeringen återinför klassamhället.

Det finns ingen större orsak att försvara SSS-regeringens sätt att i bästa företagaranda låta högavlönade universitetsadministratörer göra slut på den akademiska autonomin. Regeringen är mycket tydlig med att allt ska underställas mantrat ekonomisk tillväxt.

Kulturpersonerna har förstås rätt när de säger att ”fyrk finns”. Dessvärre finns pengarna på fel ställen och då avses inte bara skatteparadis. Vi lever i en kapitalistisk kultur och resultatet är att pengarna är ojämnt fördelade i samhället.

Regeringen står inför dilemmat att både välfärd och bildning har sitt pris. I takt med en allt ojämlikare inkomstfördelning blir det allt svårare att taxera ut ”orimligt” mycket av dem som har. Ännu svårare är det att lyfta landet ur träsket genom att de som har lite ska avstå från förmåner medan de som har fortsatt kan räkna med att få en större bit av tillväxtkakan.

I ekonomiska termer var den nordiska socialdemokratin ett lyckat projekt. På 70- och 80-talen var de nordiska samhällena de mest jämlika någonsin, både till inkomst och förmögenhet. En följd är att så gott som alla finländare med lön fortfarande – otroligt nog – platsar bland de två-tre procenten högst upp i den globala inkomstfördelningen. Ett löneläge som i en världsvid konkurrens innebär en utsatt position.

I USA, som är tungviktaren när det gäller relationen mellan demokrati och kapitalism, har löneskillnaderna formligen exploderat under de senaste 30 åren. Den rikaste tiondedelen får numera över hälften av det totala lönesumman i landet. I dag måste man skilt räkna den rikaste procentens och den rikaste promillens andel för att alls få grepp om löneskillnaderna. Så stora har de blivit.

Sovjetunionens sönderfall lärde oss använda ordet ”oligark” om personer som tjänar hundra och tusen gånger mer än vanligt folk. USA:s förra president Jimmy Carter kallar i dag USA en oligarki, inte en demokrati. Orsaken är de forskningsresultat som säger att de politiska besluten i USA efter hans presidenttid i stort sett gynnat enbart den rikaste tio procenten av landets befolkning. Övriga invånare har inget inflytande alls på politiken.

Årets presidentvalsrörelse är en protest mot oligarkin. Ingen av presidentkandidaterna talar egentligen för storkapitalet. Men den nordiska socialdemokrati som Bernie Sanders talar för är fortfarande ett rött skynke för åtminstone halva den amerikanska väljarkåren. Och det som Donald Trump talar för är ett rött skynke för en stor del av resten av världen.

Rolf af Hällström

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00

andlighet. Intresset för tro ökar hos unga, om det vittnar både församlingsanställda och unga själva. Men även om de möter allt från Jesus till helvetet på sociala medier verkar det vara något annat som drar: en slags längtan och motreaktion. Är tro de ungas revolt mot sekularisering och individualism? 30.11.-0001 kl. 00:00

mission. Vem är du? Magnus Riska är ny missionsdirektor för Såningsmannen som fokuserar på mission till onådda folk – och judar. 22.12.2025 kl. 20:13

BISKOPENS JULHÄLSNING. När vinterns mörker sänker sig över vägarna, brukar diakonen Timo tända en lykta och ställa den nere vid avtaget till huset. Det känns bra, sade han en gång. Men hans familj förstod inte riktigt varför. Varför skulle det varje kväll behövas en lykta vid vägen? 22.12.2025 kl. 20:43

BISTÅNDSARBETE. Epidemiexperten Jan-Marcus Hellström med finländsk hemadress i Kimito har bott den största delen av sitt vuxna liv utomlands. Nu är det ett far och son-liv med tolvåriga Theodor. 18.12.2025 kl. 18:01

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Det är oklart om samfällighetsdirektör Juha Rintamäki säger upp sig eller inte, efter att ha fått en hög tjänst vid ett ministerium. Gemensamma kyrkorådets ordförande Maika Vuori gick emot rådet hon leder. 19.12.2025 kl. 13:37

PANELSAMTAL. Nätverket Kyrkfolket upplever inte att deras retorik hårdnat, men nog att klimatet i kyrkan gjort det. De frågar sig om det kommer finnas ”trygga rum” för dem i kyrkan i framtiden. 18.12.2025 kl. 14:52

UTMÄRKELSE. Biskop Bo-Göran Åstrand har den 17 december 2025 till prostar utnämnt kyrkoherdarna Peter Karlsson i Ålands södra skärgårdsförsamling och Niina Mura i Kimitoöns församling. 18.12.2025 kl. 14:42

Nekrolog. Morgonen den 15 december 2025 avled Peter Kankkonen, 74 år gammal. Det är med stor tacksamhet vi minns honom: en man, pappa, lillabror, farbror, präst, författare och medmänniska som levde sitt liv i tjänst för andra, för kyrkan och Guds ord. 17.12.2025 kl. 18:19

OMSTÄLLNINGSFÖRHANDLINGAR. Kyrkostyrelsen spikade slutet på 36 jobb vid ämbetsverket i Helsingfors. På svenska försvinner stödet till de svenska språköarna 2027. 17.12.2025 kl. 14:16

betraktat. Advent och jul är min favorittid på året och jag älskar julsånger. Men många sånger blir allt svårare att sjunga, för texten beskriver precis vad jag mest tänker på kring jul, både det positiva och det mitt hjärta brister av. 16.12.2025 kl. 15:40

Kolumn. Det här är en berättelse om en plastgran, och allt omkring den, som lärde mig att ytterligare sänka ribban inför julen. 14.12.2025 kl. 17:33

BORGÅ STIFT. Nyrekryteringarna vid domkapitlet i Borgå fortsätter. Nu söks en stiftssekreterare för att leda församlingsdiakonin i stiftet. 12.12.2025 kl. 10:50

mat. Tara Junker är matkreatör, och för henne är mat inte bara jobb utan det roligaste som finns. – På julen äter jag festmat, men inte traditionell julmat. 11.12.2025 kl. 18:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00