De nya förklädda stiften?

16.10.2014
Kyrkans strukturförändringsförslag har malt på i de byråkratiska kvarnarna. Det har varit tyst ett tag, men planerna på hur församlingarna ska samordnas ekonomiskt och organisatoriskt i de nya samfälligheterna rullar vidare. Enligt det detaljerade lagpaket som är på remissrunda måste samtliga församlingar i Finland se sig om efter kompanjoner i de stora enheter som kallas samfälligheter – men som är något helt annat än de kyrkliga samfälligheter vi nu känner till. I korthet: ingen församling får längre vara en självständig ekonomisk enhet utan måste ingå i en samfällighet. Omfattar församlingen en hel kommun måste den bilda samfällighet med grannkommunens församling(ar). Samfälligheten kan omfatta fler kommuner, men principen är densamma: Alla församlingar, finska som svenska, inom den yttre gräns som kommungränserna utgör måste tillhöra samma samfällighet.

Hittills har tyngdpunkten i diskussionerna handlat om maktfördelningen mellan församlingarna. Att det är en sådan som sker är blåögt att förneka. Samfälligheten ska ansvara för den gemensamma ekonomin och enhetens tjänster. Följaktligen är den samfällighetsprost som ska leda hela skutan och alla dess anställda en definitiv maktfaktor. Osökt inställer sig frågan – vad ska man då med biskopar till? Och domkapitel?


För Borgå stift, splittrat över flera kommun- och länsgränser, är frågan mer ödesdiger än för de övriga. De nya samfälligheterna och deras super-prostar riskerar i vissa avseenden att bli ett slags nya stift, där den direkta linjen till biskop och domkapitel om inte bryts, så i alla fall grumlas betänkligt.

Den goda viljan har hittills präglat arbetet och tankarna kring samfällighetsmodellen. Den goda viljan mot språkminoriteten har också fått punktavtryck i det lagpaket som nu ligger framme. Därför har de tveksamma rösterna varit moderata, vem vill väl framstå som domedagsprofet när kyrkan så nödvändigt måste se över hur pengar ska sparas och förvaltning effektiveras?


Men i senaste numret av nättidningen Kirkonkellari levererar stiftsdekanen vid Kuopio stift, Sakari Häkkinen, något av en ”kejsarens nya kläder”-replik. Varför inte i samma svep göra de nya samfälligheterna till stift? Och deras superprostar till nya biskopar? Häkkinen ser det inte alls som omöjligt att en kyrka med fyra miljoner medlemmar kunde ha trettio stift med en biskop i vardera. Det blir cirka 130 000 medlemmar var, cirka hundratusen färre än Borgå stift nu har.

Utspelet kommer väl tajmat inför kyrkomötets höstsession. Det kan vara en larmklocka för dem som börjat fundera över om den här modellen trots allt är så lyckad. För det svenska stiftets framtid är det ännu viktigare. Om kyrkan låser samfällighetsmodellen till geografiska gränser blir Borgå stift en överbliven och besvärlig konstruktion den dagen man tycker att stiften ska anpassas till samfälligheterna snarare än tvärtom.

May Wikström

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00

andlighet. Intresset för tro ökar hos unga, om det vittnar både församlingsanställda och unga själva. Men även om de möter allt från Jesus till helvetet på sociala medier verkar det vara något annat som drar: en slags längtan och motreaktion. Är tro de ungas revolt mot sekularisering och individualism? 30.11.-0001 kl. 00:00

mission. Vem är du? Magnus Riska är ny missionsdirektor för Såningsmannen som fokuserar på mission till onådda folk – och judar. 22.12.2025 kl. 20:13

BISKOPENS JULHÄLSNING. När vinterns mörker sänker sig över vägarna, brukar diakonen Timo tända en lykta och ställa den nere vid avtaget till huset. Det känns bra, sade han en gång. Men hans familj förstod inte riktigt varför. Varför skulle det varje kväll behövas en lykta vid vägen? 22.12.2025 kl. 20:43

BISTÅNDSARBETE. Epidemiexperten Jan-Marcus Hellström med finländsk hemadress i Kimito har bott den största delen av sitt vuxna liv utomlands. Nu är det ett far och son-liv med tolvåriga Theodor. 18.12.2025 kl. 18:01

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Det är oklart om samfällighetsdirektör Juha Rintamäki säger upp sig eller inte, efter att ha fått en hög tjänst vid ett ministerium. Gemensamma kyrkorådets ordförande Maika Vuori gick emot rådet hon leder. 19.12.2025 kl. 13:37

PANELSAMTAL. Nätverket Kyrkfolket upplever inte att deras retorik hårdnat, men nog att klimatet i kyrkan gjort det. De frågar sig om det kommer finnas ”trygga rum” för dem i kyrkan i framtiden. 18.12.2025 kl. 14:52

UTMÄRKELSE. Biskop Bo-Göran Åstrand har den 17 december 2025 till prostar utnämnt kyrkoherdarna Peter Karlsson i Ålands södra skärgårdsförsamling och Niina Mura i Kimitoöns församling. 18.12.2025 kl. 14:42

Nekrolog. Morgonen den 15 december 2025 avled Peter Kankkonen, 74 år gammal. Det är med stor tacksamhet vi minns honom: en man, pappa, lillabror, farbror, präst, författare och medmänniska som levde sitt liv i tjänst för andra, för kyrkan och Guds ord. 17.12.2025 kl. 18:19

OMSTÄLLNINGSFÖRHANDLINGAR. Kyrkostyrelsen spikade slutet på 36 jobb vid ämbetsverket i Helsingfors. På svenska försvinner stödet till de svenska språköarna 2027. 17.12.2025 kl. 14:16

betraktat. Advent och jul är min favorittid på året och jag älskar julsånger. Men många sånger blir allt svårare att sjunga, för texten beskriver precis vad jag mest tänker på kring jul, både det positiva och det mitt hjärta brister av. 16.12.2025 kl. 15:40

Kolumn. Det här är en berättelse om en plastgran, och allt omkring den, som lärde mig att ytterligare sänka ribban inför julen. 14.12.2025 kl. 17:33

BORGÅ STIFT. Nyrekryteringarna vid domkapitlet i Borgå fortsätter. Nu söks en stiftssekreterare för att leda församlingsdiakonin i stiftet. 12.12.2025 kl. 10:50

mat. Tara Junker är matkreatör, och för henne är mat inte bara jobb utan det roligaste som finns. – På julen äter jag festmat, men inte traditionell julmat. 11.12.2025 kl. 18:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00