Skola och tro i samma bänk

24.11.2011
Med öppenhet och förtroende kommer man långt också i samspelet mellan kyrka och skola. Samtidigt finns det gråzoner, som det inte går att bortse från, och där praxis fortfarande är trevande – både hos myndigheter och ute i skolorna.
Men dialogen kring dem är hoppingivande frisk och konstruktiv. Många känner också att det är angeläget att ta itu med frågorna. Det visar den stora och ivriga uppslutningen på ett seminarium som samlade skol- och kyrkfolk i Helsingfors häromveckan.

Anslaget gav justitieminister Anna-Maja Henriksson i sitt öppningsanförande. Hon betonade kristendomens djupa kulturella fotavtryck i vårt land , inte minst i den strafflag hon som jurist själv känner väl till. Hon lyfte också fram vikten av att känna till andra religioner i en allt mer mångkulturell och multireligiös vardag.

Däremot är det kanske just lagstiftningen som i dag innehåller en gråzon för tolkningar. En gråzon som samtidigt handlar om något av det som finländare fortsättningsvis uppfattar som bland det mest privata och känsliga: övertygelse. Det här påtalades tydligast av juristen Thomas Sundell från Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland. Bordsbönsdebatter och diskussioner om gränsdragning mellan utövning av religion och undervisning i kulturell och religiös allmänbildning har lyft fram en intern konflikt. Han poängterade att grundrättigheter bara kan begränsas av lagen och att orsaken till eventuella undantag måste var exakta och avgränsade. När det gäller den grundlagsenliga religionsfriheten är problemet att den kolliderar med sig själv. Den positiva rätten till religion krockar med den negativa rätten till frihet från religion.

Det är just här gränsdragningarna blir knepiga. Enligt Thomas Sundell är ett kyrkobesök i samband med högtider religionsutövning – medan ett studiebesök inte är det. Men det som ser korrekt ut på papper krockar ofta med realiteter som i dagens skolvärld stavas resurser. ”Så om varje klass enskilt deltar i en gudstjänst så går det för sig – men inte att hela skolan går en gång i året?” undrade en lärare i publiken. Det vill säga: kan avslutningsgudstjänsten ses som ett studiebesök för de elever som får undervisning i egen religion. ”Hm, en befogad fråga!”, medgav Sundell.

Andra praktiska exempel väckte också debatt. Rätten till undervisning i egen religion ifall det finns tre elever i kommunen som yrkar på det diskuterades. Hur blir det med kontinuiteten om en elev flyttar? Och hur länge är den avslagna anhållan i kraft – ifall det flyttar in nya elever med samma önskan senare? De många huvudskakningarna och obesvarade frågorna både i bänkarna och på podiet visar att Finland som en långvarig monoreligiös stat har många  och viktiga frågor kvar att lösa, inte minst i den dagliga miljö där kommande generationer ska fostras.
May Wikström

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00

andlighet. Intresset för tro ökar hos unga, om det vittnar både församlingsanställda och unga själva. Men även om de möter allt från Jesus till helvetet på sociala medier verkar det vara något annat som drar: en slags längtan och motreaktion. Är tro de ungas revolt mot sekularisering och individualism? 30.11.-0001 kl. 00:00

mission. Vem är du? Magnus Riska är ny missionsdirektor för Såningsmannen som fokuserar på mission till onådda folk – och judar. 22.12.2025 kl. 20:13

BISKOPENS JULHÄLSNING. När vinterns mörker sänker sig över vägarna, brukar diakonen Timo tända en lykta och ställa den nere vid avtaget till huset. Det känns bra, sade han en gång. Men hans familj förstod inte riktigt varför. Varför skulle det varje kväll behövas en lykta vid vägen? 22.12.2025 kl. 20:43

BISTÅNDSARBETE. Epidemiexperten Jan-Marcus Hellström med finländsk hemadress i Kimito har bott den största delen av sitt vuxna liv utomlands. Nu är det ett far och son-liv med tolvåriga Theodor. 18.12.2025 kl. 18:01

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Det är oklart om samfällighetsdirektör Juha Rintamäki säger upp sig eller inte, efter att ha fått en hög tjänst vid ett ministerium. Gemensamma kyrkorådets ordförande Maika Vuori gick emot rådet hon leder. 19.12.2025 kl. 13:37

PANELSAMTAL. Nätverket Kyrkfolket upplever inte att deras retorik hårdnat, men nog att klimatet i kyrkan gjort det. De frågar sig om det kommer finnas ”trygga rum” för dem i kyrkan i framtiden. 18.12.2025 kl. 14:52

UTMÄRKELSE. Biskop Bo-Göran Åstrand har den 17 december 2025 till prostar utnämnt kyrkoherdarna Peter Karlsson i Ålands södra skärgårdsförsamling och Niina Mura i Kimitoöns församling. 18.12.2025 kl. 14:42

Nekrolog. Morgonen den 15 december 2025 avled Peter Kankkonen, 74 år gammal. Det är med stor tacksamhet vi minns honom: en man, pappa, lillabror, farbror, präst, författare och medmänniska som levde sitt liv i tjänst för andra, för kyrkan och Guds ord. 17.12.2025 kl. 18:19

OMSTÄLLNINGSFÖRHANDLINGAR. Kyrkostyrelsen spikade slutet på 36 jobb vid ämbetsverket i Helsingfors. På svenska försvinner stödet till de svenska språköarna 2027. 17.12.2025 kl. 14:16

betraktat. Advent och jul är min favorittid på året och jag älskar julsånger. Men många sånger blir allt svårare att sjunga, för texten beskriver precis vad jag mest tänker på kring jul, både det positiva och det mitt hjärta brister av. 16.12.2025 kl. 15:40

Kolumn. Det här är en berättelse om en plastgran, och allt omkring den, som lärde mig att ytterligare sänka ribban inför julen. 14.12.2025 kl. 17:33

BORGÅ STIFT. Nyrekryteringarna vid domkapitlet i Borgå fortsätter. Nu söks en stiftssekreterare för att leda församlingsdiakonin i stiftet. 12.12.2025 kl. 10:50

mat. Tara Junker är matkreatör, och för henne är mat inte bara jobb utan det roligaste som finns. – På julen äter jag festmat, men inte traditionell julmat. 11.12.2025 kl. 18:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00