Förlåt, men jag jag blir sååå irriterad och löjligt provocerad och har väldigt svårt att tro att samma lärare under ett skolbesök till synagogan efteråt skulle söka upp rabbinen, upprörd över att de uppmanat till bön på en Gud som han själv inte tror på. Men när det gäller kristendom så är det helt politiskt korrekt att önska dop utan Jesus, vigslar utan psalm och gudstjänst utan bön. Vissa bokar till och med julkyrka utan präst, för att prästerna förtar adventsstämmningen med sitt prat. Jag möter alltför många bildade, belästa och frisinnade människor som besökt hinduiska tempel, kan sina judiska mystiker, läser arabisk skönlitteratur och mantrar olika tantran samt ser sig själva som fördomsfria och öppna men när de kommer till kristen tradition och lära sätter de fingrarna i öronen och flyr faran. Faran för hjärntvätt eller breddad syn på livet…vad vet jag men hårt springer de. Samma människor vill att deras barn skall lära sig om andra kulturer och religioner i livsåskådningen men på morgonsamlingen måste de sitta och rita i ett annat rum…
Jag vet att vissa människors flykt beror på andliga övergrepp, att många skriver ut sig i besvikelsen över kyrkans brister och att rellaundervisningen i lågstadiet sällan funkar som den livsguide den kunde vara men jag vet också att flykten beror på okunnighet och fördomar. Men oavsett orsaken innebär det ju inte att man kan ställa krav på en klubb, som man inte längre tillhör, deras medlemmar och deras verksamhet. Kräva att de slutar be i kyrkan och inte sjunger Blomstertid på avslutningen. För fortfarande tillhör över 75 % i Finland den kristna kyrkan och vi har 1 000 år av kristen tradition i Norden. Att respektera andra är inte att utplåna det egna och respekten skall väl också vara ömsesidig? I religionsundervisningen är alla välkomna, i livsåskådningen får bara de utskrivna vara med, vad är det för knasig och uteslutande idé? Ingen tvingar heller lärare att knäppa händerna och om barnen undrar varför så ger väl det ett utmärkt tillfälle att tala om olikhet, förståelse och andlig integritet? Livskunskap vi inte har råd att vara utan men som faktiskt också är kärnan i kristet liv. Men det har inte de religionskritiska en aning om för de har aldrig lyssnat. Det är nämligen svårt att höra när man springer med fingrarna i öronen.
Bara lite stämning, tack!?
10.01.2013
Det knackade på dörren till rektorns kansli och in stegade en blek och kränkt lärare. Kränkt för att han under julkyrkan med sitt lågstadium uppmanats att be med i trosbekännelsen. Läraren var själv utskriven ur kyrkan men följde förstås med sin klass för att besöket hörde till julprogrammet. Däremot blev han tydligen förvånad och ledsen över att det fanns bön mellan Härlig är jorden och julevangeliet och han ville absolut inte att detta skulle upprepas.
Maria Sundblom Lindberg
På Tiktok finns Jesus, helvetet och uppryckelsen – men unga lockas av annat
andlighet. Intresset för tro ökar hos unga, om det vittnar både församlingsanställda och unga själva. Men även om de möter allt från Jesus till helvetet på sociala medier verkar det vara något annat som drar: en slags längtan och motreaktion. Är tro de ungas revolt mot sekularisering och individualism? 30.11.-0001 kl. 00:00
Magnus Riska leder Såningsmannen: ”Vi vill nå onådda folk”
mission. Vem är du? Magnus Riska är ny missionsdirektor för Såningsmannen som fokuserar på mission till onådda folk – och judar. 22.12.2025 kl. 20:13
”Den lilla lyktan förändrar inte hela landskapet, men den säger: Här finns ljus”
BISKOPENS JULHÄLSNING. När vinterns mörker sänker sig över vägarna, brukar diakonen Timo tända en lykta och ställa den nere vid avtaget till huset. Det känns bra, sade han en gång. Men hans familj förstod inte riktigt varför. Varför skulle det varje kväll behövas en lykta vid vägen? 22.12.2025 kl. 20:43
På vaccinjobb i hela världen: ”Jul – det är att lära känna nya människor”
BISTÅNDSARBETE. Epidemiexperten Jan-Marcus Hellström med finländsk hemadress i Kimito har bott den största delen av sitt vuxna liv utomlands. Nu är det ett far och son-liv med tolvåriga Theodor. 18.12.2025 kl. 18:01
Stefan Forsén blir samfällighetens chef i Helsingfors för våren 2026
HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Det är oklart om samfällighetsdirektör Juha Rintamäki säger upp sig eller inte, efter att ha fått en hög tjänst vid ett ministerium. Gemensamma kyrkorådets ordförande Maika Vuori gick emot rådet hon leder. 19.12.2025 kl. 13:37
Konservativt nätverk samlades i Pedersöre
PANELSAMTAL. Nätverket Kyrkfolket upplever inte att deras retorik hårdnat, men nog att klimatet i kyrkan gjort det. De frågar sig om det kommer finnas ”trygga rum” för dem i kyrkan i framtiden. 18.12.2025 kl. 14:52
Mura och Karlsson utnämnda till prostar
UTMÄRKELSE. Biskop Bo-Göran Åstrand har den 17 december 2025 till prostar utnämnt kyrkoherdarna Peter Karlsson i Ålands södra skärgårdsförsamling och Niina Mura i Kimitoöns församling. 18.12.2025 kl. 14:42
Nekrolog: Peter Kankkonen – i kärlekens och trons tjänst
Nekrolog. Morgonen den 15 december 2025 avled Peter Kankkonen, 74 år gammal. Det är med stor tacksamhet vi minns honom: en man, pappa, lillabror, farbror, präst, författare och medmänniska som levde sitt liv i tjänst för andra, för kyrkan och Guds ord. 17.12.2025 kl. 18:19
Kyrkostyrelsen strök stöd till språköarna – och drar in 36 av totalt 186 tjänster
OMSTÄLLNINGSFÖRHANDLINGAR. Kyrkostyrelsen spikade slutet på 36 jobb vid ämbetsverket i Helsingfors. På svenska försvinner stödet till de svenska språköarna 2027. 17.12.2025 kl. 14:16
Min önskelista: Göra vårt bästa för att ge vidare de gåvor Gud gett oss
betraktat. Advent och jul är min favorittid på året och jag älskar julsånger. Men många sånger blir allt svårare att sjunga, för texten beskriver precis vad jag mest tänker på kring jul, både det positiva och det mitt hjärta brister av. 16.12.2025 kl. 15:40
Giv mig en (plast)gran med barn i ring?
Kolumn. Det här är en berättelse om en plastgran, och allt omkring den, som lärde mig att ytterligare sänka ribban inför julen.
14.12.2025 kl. 17:33
Stiftet söker ny diakonisekreterare och två nya kyrkoherdar
BORGÅ STIFT. Nyrekryteringarna vid domkapitlet i Borgå fortsätter. Nu söks en stiftssekreterare för att leda församlingsdiakonin i stiftet. 12.12.2025 kl. 10:50
Tara Junker: ”Julafton kan vara den där ena dagen om året då matglädjen är riktigt stor”
mat. Tara Junker är matkreatör, och för henne är mat inte bara jobb utan det roligaste som finns. – På julen äter jag festmat, men inte traditionell julmat. 11.12.2025 kl. 18:00
Han har skrivit om de 250 bönehusen i Österbotten
BÖNEHUS. Det har funnits drygt 400 bönehus i Svenskfinland. Kjell Herberts har dokumenterat alla 250 som funnits i Österbotten de senaste 150 åren. Nu har kartläggningen med bild och fakta gett ut en färsk bok, En ton från himlen och en doft av kaffe – Österbottens bönehus. 9.12.2025 kl. 18:08
”Att få barn har helat mina emotionella sår”
Personligt. När Janne Sironen var sju år tog hans pappa sitt liv. Idag har han själv en sjuårig son. – Att jag fick Peter var så stort.
9.12.2025 kl. 13:00
Gud har aldrig sagt att mörkret är gott – Gud är ljus och Jesus vår vän i mörkret
BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
"Påsken är skön för att det är okej att släppa sin glada mask och verkligen vara sorgsen"
PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Frälsningssoldaten Annika Kuivalainen: "Vi framhåller glädjen över att vi är förlåtna"
FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Essä: Jesus, Stubb och Marin i baren
PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Vi kan ändra på det språk vi använder i kyrkan
REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet


























