Kan du förlåta?

19.07.2025
Maria Sundblom Lindberg är präst, psykoterapeut och publicist.

Han stryker bort osynliga veck från sina somriga linnebyxor och säger att det ända som funkar är förträngning men då stängs inte bara minnet ute utan också glädjen. Hur funkar förlåtelse egentligen? Kan man faktiskt tänka sig fram till försoning? Kan man känna sig fram till förståelse? Hur gör folk som på riktigt kan gå vidare? Han drar handen genom det tjocka håret men jag har inte några enkla svar på hans svåra frågor. I själva verket är hans frågor också mina frågor så jag hoppas att han ska fortsätta och ge mig svaren på varför det finns erfarenheter som inte bleknar. Jag känner igen mig i oförmågan att förlåta då sveket fortgår trots löften. Den pågående falskheten i tankar, ord och gärningar är nämligen omöjlig att distansera sig ifrån. Värst av allt är den fortgående oärligheten av någon som samtidigt påstår sig älska.


I familjeterapin finns en strategi för det nästan oförlåtliga och det är partiell förlåtelse. Man behöver inte förlåta till 100% utan det kan räcka med 70. De resterande 30 procenten ska inte användas som ett förbehåll mot någon annan utan mera som en ömsint handling mot en själv. En gest av självrespekt, en vägran att förminska det som nästan knäckte en. Jag tycker om tanken med den partiella förlåtelsen och jag använder den nästan dagligen för jag hoppas att jag åtminstone skulle kunna bli partiellt förlåten där jag har brustit. Den partiella förlåtelsen är möjligheternas tillstånd. När man känner att något är oförlåtligt stängs dörrar till förändring, när allt är förlåtligt händer egentligen samma sak. I den partiella förlåtelsen kan man se varför saker skedde men man kan också formulera att man inte kommer att låta det ske igen.

Den partiella förlåtelsen är möjligheternas tillstånd.

Bibeln bågnar av förlåtelseberättelser. Förlåt dem, viskar Jesus på korset, men innan det undrar Petrus hur många gånger man ska förlåta sin broder. Tusentals år senare är behovet av att kunna förlåta för att själv bli förlåten lika svårt. Bibeln är ju ingen kartbok så försöker man följa alla tvärsäkra råd och läror där går man lätt vilse, här behövs en erfaren guide.

Finns det oförlåtliga handlingar? När någon upprepade gånger skadar en annan utan skam, skuld eller ånger är det otroligt svårt att förlåta, oavsett om det är vid fronten eller i farstun. Mamman som medvetet gör sina barn illa och farbrorn som förgriper sig på en liten ska man kanske inte ens försöka förlåta utan överlämna det omänskliga uppdraget till Gud. Men allt det andra som släktingars girighet, partnerns själviskhet och kollegers lögnaktighet kan man kanske komma vidare med, framförallt när man vet att man själv behöver ständig förlåtelse. Vi behöver alla en andra chans men vi behöver också skydda oss från dem som inte vill oss väl. Distans till sig själv och andra är kanske en förlåtelsens konsekvens.

Maria Sundblom Lindberg

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Det är oklart om samfällighetsdirektör Juha Rintamäki säger upp sig eller inte, efter att ha fått en hög tjänst vid ett ministerium. Gemensamma kyrkorådets ordförande Maika Vuori gick emot rådet hon leder. 19.12.2025 kl. 13:37

PANELSAMTAL. Nätverket Kyrkfolket upplever inte att deras retorik hårdnat, men nog att klimatet i kyrkan gjort det. De frågar sig om det kommer finnas ”trygga rum” för dem i kyrkan i framtiden. 18.12.2025 kl. 14:52

UTMÄRKELSE. Biskop Bo-Göran Åstrand har den 17 december 2025 till prostar utnämnt kyrkoherdarna Peter Karlsson i Ålands södra skärgårdsförsamling och Niina Mura i Kimitoöns församling. 18.12.2025 kl. 14:42

Nekrolog. Morgonen den 15 december 2025 avled Peter Kankkonen, 74 år gammal. Det är med stor tacksamhet vi minns honom: en man, pappa, lillabror, farbror, präst, författare och medmänniska som levde sitt liv i tjänst för andra, för kyrkan och Guds ord. 17.12.2025 kl. 18:19

OMSTÄLLNINGSFÖRHANDLINGAR. Kyrkostyrelsen spikade slutet på 36 jobb vid ämbetsverket i Helsingfors. På svenska försvinner stödet till de svenska språköarna 2027. 17.12.2025 kl. 14:16