Utlämnade åt bovar och helgon

14.02.2025
Utlämnade åt bovar och helgon
Jan-Erik Andelin är redaktör för opinion och samhälle vid Kyrkpressen. | Foto: National Faith Advisory Board

”DET GÅR EJ mera för mig att utpeka bovar och helgon, mången strider väl på sitt sätt för sitt land, vore de så våra fiender.” Den finlandssvenska poeten Gunnar Björling där, vid Sandvikstorget i Helsingfors 1944.

Den var den sista krigssommaren. Andra världskriget gick mot sitt slut. I tidningarna flimrade oron ständigt: Hur ska det gå för ”de små staterna”, som Finland? Det hisnar att inse att det då varken fanns ett FN, ett enat Norden, ett EU eller ett Nato som skyddsnät.

På världskartan fanns en ensam nation som mest bara hade en halvt förtröstansfull, halvt krigisk Lutherpsalm att sjunga när dess fredsförhandlare steg på sina tåg: Vår Gud är oss en väldig borg.

"Hur ska det gå för Finland och de små staterna, frågade man också 1944."

DONALD TRUMP har som ny president i USA slungat oss tillbaka till den brant, där vi i Finland verkligen får väga våra ord och be våra böner om hur vi som nation ska agera nu.

De ”Amerikakännare” som satt i tv-sofforna och propagerade för att Finlands självklara ideologiska hem är i väst, hos Nato och USA, sitter nu häpna som alla andra. Där i väst vänder USA sig nu mot sina egna allierade. I Washington tänjer Trump och Elon Musk nu på demokrati och laglighet dag för dag.

Tyskland blev på 30-talet landet där man tänjde på begreppet socialism och skapade national­socialismen.

USA ser ut att nu, knappt 100 år senare, bli landet där idén kapitalism bockas om till det man kunde kalla nationalkapitalism. Brutala spel från slutna styrelserum och affärsrättegångar går nu igen bland folket, och i politiken.

The American dream, att var och en ska kunna skapa sig sin egen miljon, har övergått i den amerikanska mardrömmen. Skapa dig dig din egen biljon. Köp makten.

DE KRISTNA förebedjarna i Ovala rummet sträcker ut sina händer mot president Trump på pressbilden. Någon kanske ber att presidenten ska ödmjuka sitt hjärta, bli lite mindre hånfull och kanske oftare tala om Jesus som frälsare och före­döme. Men vi befarar att de pastorerna på bilden är i minoritet.

Å andra sidan har hela 60 procent av dem som aktivt går i kyrkan i USA röstat på denna man. När vi bedömer får vi kanske räkna in att våra kulturer och sammanhang där vi uttolkar vår kristna tro är olika. Norden färgas av tilltro till stat och samhällsapparat; USA tvärtom ofta av stor misstro. Därför vänder man sig kanske förbi alltsammans till en stor och underhållande ledare, också som kristen.

Trots det ser det ändå ut som om en amerikansk kristenhet nu mera har förtrollats av nationalismen, eller bara fått smak för chansen att utöva riktig, självisk, världslig makt.

Historiskt sitter vi i Norden själva lite i glashus när vi oroar oss för de kyrkor som sitter i famnen på Trumps och Musks nya hänsynslöshet och kolonialism. Också hos oss har kyrka och världslig makt verkligen i sek­ler varit intimt förbundna med varandra och färgat hur vi tänker, om tro och liv, om samhälle och makt.

DET ÄR kritiska tider nu. Det är dunkelt vem som är bov och vem som är helgon. Finland väntar sig att varje man, kvinna, kristen lever upp till sin övertygelse och plikt. Därför kan det amerikanska skådespelet öppna en tid att söka vad kristen tro och kristendom i praktiken handlar om, i det land där vi själva lever.

Jan-Erik Andelin

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Det är oklart om samfällighetsdirektör Juha Rintamäki säger upp sig eller inte, efter att ha fått en hög tjänst vid ett ministerium. Gemensamma kyrkorådets ordförande Maika Vuori gick emot rådet hon leder. 19.12.2025 kl. 13:37

PANELSAMTAL. Nätverket Kyrkfolket upplever inte att deras retorik hårdnat, men nog att klimatet i kyrkan gjort det. De frågar sig om det kommer finnas ”trygga rum” för dem i kyrkan i framtiden. 18.12.2025 kl. 14:52

UTMÄRKELSE. Biskop Bo-Göran Åstrand har den 17 december 2025 till prostar utnämnt kyrkoherdarna Peter Karlsson i Ålands södra skärgårdsförsamling och Niina Mura i Kimitoöns församling. 18.12.2025 kl. 14:42

Nekrolog. Morgonen den 15 december 2025 avled Peter Kankkonen, 74 år gammal. Det är med stor tacksamhet vi minns honom: en man, pappa, lillabror, farbror, präst, författare och medmänniska som levde sitt liv i tjänst för andra, för kyrkan och Guds ord. 17.12.2025 kl. 18:19

OMSTÄLLNINGSFÖRHANDLINGAR. Kyrkostyrelsen spikade slutet på 36 jobb vid ämbetsverket i Helsingfors. På svenska försvinner stödet till de svenska språköarna 2027. 17.12.2025 kl. 14:16