I Gaza går Herodes igen

15.04.2024
I Gaza går Herodes igen
Jan-Erik Andelin är redaktör för opinion och samhälle vid Kyrkpressen.

Ledartexten har skrivits för papperstidningen som gick i tryck före Irans attack på Israel natten till den14 april och innan de akuta varningarna för den var kända.


FINSKA MISSIONSSÄLLSKAPET
hör till de kyrkliga organisationer som senast har tagit ställning till kriget i Gaza. Efter ett besök i regionen säger den nya missionsdirektorn Pauliina Parhiala att fred mellan Israel och Palestina inte kommer att födas inifrån. Omvärlden måste tvinga parterna till det.

Tidigare har de flesta av våra evangelisk-lutherska biskopar, liksom också Kyrkans utlandshjälp, vädjat om eldupphör.

I oktober 2023 gjorde Palestinas islamistiska Hamasregim en brutal överfallsattack mot 1 300 fredliga israeliska civila – en del av dem fredsaktivister.

I försvaret, eller hämnden, har Israel gått över alla gränser. Militären har dödat över 33 000 palestinier i Gaza och drivit 1,9 miljoner civila på flykt, in i operationer utan bedövning, mot hungersnöd och epidemier. Hjälparbetare säger att de aldrig har sett någonting liknande.

Palestinierna pressas mot Egyptens gräns i Rafah, en stad mindre än Jakobstad. Världen ser hjälplöst på när Israel bombar.

Israel anklagas vid domstolen i Haag för folkmord. Experter på sådana förbrytelser är inte övertygade om själva åtalet, även om krigsbrott i mängd sannolikt har begåtts. I sin blinda hämnd verkar Israel nämligen inte ha någon plan att förgöra palestinierna, men inte heller någon exit-strategi ut ur kriget.

VI MINNS kartorna som har cirkulerat i kyrkor och bönehus, med den Den Stora Arabvärlden kring pyttelilla Israel. Glöm dem. I dag är palestinierna ensamma, desperata och radikaliserade. Egypten är stängt för dem. Arabstater från Saudiarabien till Marocko har slutit, eller överväger att sluta fred med arvfienden Israel.

KRISTET TÄNK har olika skolor om Israel och Palestina. En huvudfåra i kyrkor och västvärld betraktar hursomhelst det som stort att världens judar efter sekler av diskriminering och diaspora fick ett hemland. Beslutet fattades hösten 1947 med en majoritet om 33 röster i det dåvarande FN.

Genom Europa gick en lättnadens samvetssuck efter den fruktansvärda holo­caust som alltför många känt till 1933 till 1945. Trots det tog många länder inte emot judar efteråt.

Inom vår evangelisk-lutherska kyrka ligger många sympatier hos Palestina – inte minst för en liten palestinsk-jordansk systerkyrkas skull; den har 2 000 medlemmar.

Väckelserörelser och frikyrkor har då mera den evangelikala synen på Israel – hur landet inför historiens slut mirakulöst ska vända sig till de kristnas Jesus som Messias.

I de kretsarna finns nu en plågsamt tyst hållning för det blod som flyter i Gaza – kanske för att det ”är så det står skrivet”. Dito när gäller de israeliska bosättningar som, i ett lågintensivt inbördeskrig med palestinier, växer upp på områden som uttolkas som ”Bibelns Israel”.

NÄR JESUS hade fötts i Betlehem ställde den paranoide vasallen Herodes för 2 000 år sedan till med ett omfattande barnmord för att komma åt det nyfödda stjärnskottet.

Men ingen profetisk läsning kan rimligtvis anse att det bör hända igen. Över 13 000 barn har mist livet i vinter i Gaza. Hur det ska lösa den sega Israel-Palestina-knuten vet ingen. Ändå måste kristna nu bara stå bland dem som tvingar Israel att sluta döda. Nu räcker det.

- - -

Korrigerat 30.4 kl. 12.40: Årtalet för Hamasattacken, Saudiarabiens och Marockos status gentemot Israel.

Jan-Erik Andelin

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Det är oklart om samfällighetsdirektör Juha Rintamäki säger upp sig eller inte, efter att ha fått en hög tjänst vid ett ministerium. Gemensamma kyrkorådets ordförande Maika Vuori gick emot rådet hon leder. 19.12.2025 kl. 13:37

PANELSAMTAL. Nätverket Kyrkfolket upplever inte att deras retorik hårdnat, men nog att klimatet i kyrkan gjort det. De frågar sig om det kommer finnas ”trygga rum” för dem i kyrkan i framtiden. 18.12.2025 kl. 14:52

UTMÄRKELSE. Biskop Bo-Göran Åstrand har den 17 december 2025 till prostar utnämnt kyrkoherdarna Peter Karlsson i Ålands södra skärgårdsförsamling och Niina Mura i Kimitoöns församling. 18.12.2025 kl. 14:42

Nekrolog. Morgonen den 15 december 2025 avled Peter Kankkonen, 74 år gammal. Det är med stor tacksamhet vi minns honom: en man, pappa, lillabror, farbror, präst, författare och medmänniska som levde sitt liv i tjänst för andra, för kyrkan och Guds ord. 17.12.2025 kl. 18:19

OMSTÄLLNINGSFÖRHANDLINGAR. Kyrkostyrelsen spikade slutet på 36 jobb vid ämbetsverket i Helsingfors. På svenska försvinner stödet till de svenska språköarna 2027. 17.12.2025 kl. 14:16