Har du lust att gräva lite i din stora väska av dunkla motiv?

DU vet hur det är när du lär dig något: först tror du att du kan nästan allt, eller åtminstone att det inte är så jättemycket mer du måste lära dig. Ju mer du lär dig, desto mer växer det universum av kunskap du inte har någon koll på.

När jag började studera litteratur som biämne skrev jag i hemlighet dikter i skrivbordslådan. Sedan förälskade jag mig i Rainer Maria Rilke, insåg hur hopplöst mycket som skulle krävas för att bli bra på att skriva dikter, och beslöt mig för att skriva artiklar i stället. Det har jag sedan övat mig på i över tjugo år och än har jag lång väg kvar.

För några år sedan började jag gå i terapi för att rätta till några smärre problem med min personlighet, tänkte jag då. Jag trodde att jag klev ner i en plaskbassäng men föll ner i en ocean jag inte hade en aning om att existerade. Också min kristna identitet vacklade, för jag började ifrågasätta allt som var ”jag”. Exempelvis min inbillade godhet. Var jag egentligen god, eller hade jag någon skum baktanke? Var jag snäll, eller helt enkelt hopplöst gränslös och oförmögen att säga nej?

Här ÄR en av de största insikter jag gjort under det senaste året, ett recept som jag varmt rekommenderar för var och en som har lust att gräva lite i sin stora väska av dunkla motiv.

Tänk på: Varför är person X, Y eller Z så irriterande? Varför stör det dig så otroligt mycket att sak A, B eller C sker i din närhet? För att det är något du inte tillåter hos dig själv, och därmed inte heller hos andra.

För att det är något du inte tillåter hos dig själv, och därmed inte heller hos andra.

Kanske fick du inte vara svag och behövande, och därför är svaga och behövande människor ganska irriterande. Kanske är långsamhet det mest irriterande av allt, kanske är du den bilisten som med en känsla av skam svänger in på en busshållplats då du har en snabbare bil i hasorna. (Det är jag.)

Kanske du är irriterad på människor som talar med hög röst – hallå, vem sa att man får ta så mycket utrymme? Kanske blir du helt galen på folk som sjunger falskt och högljutt. Kanske håller du på att gå upp i limningen när någon håller monolog vid kaffebordet och inte upptäcker hur de andra gäspar och sneglar på sina telefoner.

Säg mig vad du blir irriterad på så ska jag säga dig vad du inte tillåter hos dig själv.

Säg mig vad du blir irriterad på så ska jag säga dig vad du inte tillåter hos dig själv.

Vad händer om du försöker vara svag, långsam, omständlig och högljudd? Vad händer om du tror att ordet ”nåd” gäller dig? Vad händer om du låter ribban falla?