Kan Borgå stift vara ett framtidsrum – en provbänk för en smidigare kyrka?

02.01.2023
Jan-Erik Andelin är redaktör för opinion och samhälle vid Kyrkpressen.

DET KOMMER att sägas många gånger under år 2023 – hur nära ögat det för 100 år sedan var att det inte hade blivit något finlandssvenskt evangeliskt-lutherskt stift alls i Finland. För att inte tala om att det råkade bli just Borgå stift, som nu firar jubileum i år.

Biskop emeritus Gustav Björkstrand, aktivt i ämbetet 2006–2009, skriver i det här numret av KP om hur turerna om stiftet gick i rege­ring, riksdag och kyrko­möte i 1920-talets unga Finland. Till slut gav en mycket jämn omröstning grönt ljus för det nya stiftet. I en stiftsbok i höst ska journalistveteranen Staffan Bruun med sitt eget reportergrepp redogöra för samma historiska händelser.

DET VAR innovativt att kyrkan 1923 tilläts få ett icke-geografiskt stift. Land, bygd och kyrka knöts ihop på ett helt annat sätt än förut. Lösa administrativa pussel­bitar runtom i landet fogades till en bild, en struktur med egen biskop i Borgå.

Borgå stift, och möjligen Nylands brigad, blev en av få offentliga och renodlat svenskspråkiga strukturer. Det världsliga lyckades inte lika väl. Ett allsvenskt län som ska ha planerats blev aldrig av. Folk­tinget är ett blekt avtryck av ett svenskt självstyre mången drömde om, ett slags ”Åland på fastlandet” som aldrig blev av.

Inte heller nu år 2023 när nya välfärdsområden precis har startat är ett enda av dem allsvenskt enligt Borgå stifts modell från 1923.

"Behövs alla tre nivåer lika yvigt som nu – kyrkostyrelse, domkapitel och samfällig­heter samtidigt?"

BORGÅ STIFT konstruerades så att det bröt mot gammal praxis om medlemskap, hem­ort och hierarki. I stiftet finns i dag till exempel Agricola församling som spänner över flera kommuner kring Lovisa. Eller Tammerfors svenska församlings lilla språkö bland fyra stora finska församlingar.

I sin KP-artikel tänker Gustav Björkstrand sig att stiftet generöst kunde vidgas till att omfatta också enskilda svenskspråkiga medlemmar på helfinska orter. Det bryter mot parokial­regeln – att du inte kan välja evangelisk-luthersk församling utan den tilldelas dig på basen av din hemadress.

Regeln är styv i hela kyrkan. Om man råkar gilla det kyrkliga livet i en grannförsamling, går det visserligen att smita dit på gudstjänst, men inte att styra sina skatte­pengar dit där man har sina böner och sin gemenskap.

Kring Borgå stifts församlingar är det visserligen möjligt att byta församling över språkgränsen, gå in eller gå ur. Men parokial­regeln gör att församlingarna inte profileras, och att de inte heller sunt tävlar om att vara relevanta för olika kretsar bland kyrkfolket.

KYRKAN behöver reformer. Dess administration är en för tung rock för framtidens plånbok, och många ser den centrala Kyrko­styrelsen och dess närmare 300 anställda som det mest överviktiga.

Kyrkan behöver ett nationellt högkvarter för kontakter till stat, myndigheter eller andra kyrkor och samfund. Men behövs alla tre nivåer lika yvigt som nu – kyrkostyrelse, domkapitel och samfällig­heter samtidigt?

DET SVENSKA stiftet är unikt från första början. Som ett litet stift med specialstatus kunde det vara en provbänk för framtidens arbetsformer – en nybantad, mera lätt­rörlig och smidig kyrka. Till nytta för 220 000 finlandssvenskar i stiftets församlingar, och för kyrkan i hela landet.

Jan-Erik Andelin

Personligt. En vinter då Linda Andtbacka kände sig helt omsluten av mörker hände det något i farstun till Jeppo kyrka. Hon fick hjälp av Gud. Eller mer konkret: hon fick hjälp av tabletter, tro och terapi. Och av ett bibelord. 28.5.2025 kl. 12:50

Kolumn. Jag skulle aldrig jobba med barn, sa jag när jag var i tonåren. Sådär 17 år senare är det precis vad jag gör och det är det jag vill göra. Jag har fått arbeta med många olika barngrupper och åldrar: daghem, förskola, skola och i församlingens barnverksamhet. 26.5.2025 kl. 15:12

val. Två kaplanstjänster är lediga i stiftet. De sökande bör bland annat ha god social förmåga, vara initiativrika, flexibla och samarbetsinriktade. 22.5.2025 kl. 10:55

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Lagfarne assessorn Lars-Eric Henricson avgår – när blir assessorstjänsten i Borgå ledig att sökas? Pia Kummel-Myrskog fortsätter som tf kyrkoherde i Petrus församling. Vem har fått kaplanstjänsten i Esbo svenska församling? Läs mera i notisen från domkapitlets senaste sammanträde. 21.5.2025 kl. 13:36

KORSNÄS. Vad ska man tänka på när man förbereder en radiogudstjänst? Allra viktigast: att göra det levande för lyssnarna. 20.5.2025 kl. 12:51

kyrkoherde. Jukka Hildén, för tillfället församlingspastor i finska Martins församling i Åbo, föreslås bli tf kyrkoherde i Larsmo från juli 2025 till juni 2026. Hildén är redan kring 65 år, men har sagt att han möjligen kan ställa sig till förfogande för herdeuppdraget i fyra år. 15.5.2025 kl. 13:28

Personligt. Under en livskris sökte sig journalisten Mikael Sjövall till kyrkan. Han gick en Alphakurs, en grundkurs i kristen tro. Och allt förändrades. Nu bor tecken och mirakel runt hörnet. 14.5.2025 kl. 09:29

klosterliv. I norra Italien finns en plats där mycket kretsar kring Bibeln, men där man inte alls bråkar om hur den ska tolkas. Syster Sylvie berättar om livet i ett ekumeniskt kloster, om att upptäcka sådant man inte vill veta om sig själv, och om att inse fakta: Hur mycket eller lite du än tror måste du vara människa hela vägen. 15.5.2025 kl. 00:00

musik. Från Knivsta, Uppsala, till Helsingfors. Lucas Stålhammar studerar kyrkomusik vid Sibelius-Akademin och vill hjälpa andra att möta Gud genom musiken. 13.5.2025 kl. 19:00

kyrkomusik. I Niels Burgmanns projekt för att rädda kyrkomusiken får nu också barn pröva på stora kyrkorgeln. 13.5.2025 kl. 00:00

BARA BADA BASTU. Korso församling i norra Vanda hejar på KAJ i första semifinalen i Eurovision 2025 i morgon med att bada bastu och sjunga sommarpsalmen Den blomstertid nu kommer på Vörådialekt. 12.5.2025 kl. 14:30

MALAX FÖRSAMLING. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Malax församling har sökts av församlingspastorn i samma församling, meddelar domkapitlet i Borgå stift. 12.5.2025 kl. 14:16

NY PÅVE. Vad betyder det för kristna som inte är katoliker att det valts en ny påve? Mycket är upp till var och en av oss tror Jimmy Österbacka. – Det är i våra personliga omständigheter som enheten dagligen både kan sökas och utmanas, säger han. 9.5.2025 kl. 13:39

samer. Ärkebiskopen böjde sitt huvud tre gånger i den liturgiska ångergesten och bad på kyrkans vägnar det samiska folket om förlåtelse. Kyrkan har inte alltid handlat rätt i Sápmi. Med vad händer nu? 28.5.2025 kl. 16:11

NY PÅVE. När Emil Anton fick veta att amerikanen Robert Francis Prevost valts till ny påve blev han så förvånad att han blev stum. – Man jag tror att han kan bli en påve som förenar katoliker, säger Anton, som är finländsk katolik, teologie doktor och författare. 9.5.2025 kl. 13:31

BISTÅND. När han fick e-post om att allt amerikanskt bistånd stoppas var Wycliffe Nsheka i chock.– Jag har jobbat med bistånd i Uganda i 23 år, och aldrig upplevt något liknande. 12.3.2025 kl. 12:42

Lokalt. Bibeldag med Jesu föräldar som tema ordnas i Solf. Det är länge sedan vi haft nån bibelfördjupningsgrej, konstaterade styrelsen för Kyrkans ungdoms krets i Solf–Sundom och gjorde slag i saken för att rätta till det. 11.3.2025 kl. 15:33

Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32