Språkön Kuopio mister nationellt språkstöd.

Kyrkostyrelsen strök stöd till språköarna – och drar in 36 av totalt 186 tjänster

OMSTÄLLNINGSFÖRHANDLINGAR.

Kyrkostyrelsen spikade slutet på 36 jobb vid ämbetsverket i Helsingfors. På svenska försvinner stödet till de svenska språköarna 2027.

17.12.2025 kl. 14:16


Kyrkostyrelsen stryker tjänsterna vid sitt ämbetsverk i Helsingfors. Det beslöt dess plenum under ledning av ärkebiskop Tapio Luoma förra veckan.

Kyrkostyrelsen organiseras om, men den svenska avdelningen KCSA blir kvar som en skild svensk enhet. På svenska stryks däremot stödet för arbetet på de svenska språköarna.

Ekonomiskt blir förändringen närmast kosmetisk. Stödet har inte getts i pengar, utan som
KCSA-direktor Sixten Ekstrands arbetsinsats att som präst stöda finska församlingar med deras arbete på svenska.

– Det har på årlig basis blivit omkring tio till femton gudstjänster och andakter, säger han.

Sixten Ekstrand råkar vara i Kuopio när Kyrkpressen ringer upp. Där har 90 personer mött upp i Puijo kyrka till De vackraste julsångerna på svenska. Dagen innan kom 130 personer till motsvarande program i Jyväskylä. Nästa stopp för Sixten Ekstrand innan jul blev i Lahtis.

Stödet till språköarna upphör vid nyår 2027 och en ny lösning behöver nu utarbetas så att ansvaret överflyttas till stift och församlingar.


Får Borgå stift eller de finska stiften ansvaret?

– Det är i princip församlingarna som i första hand har ansvaret, säger Sixten Ekstrand.

Kyrkostyrelsen har gett personalhjälp till svenskt arbete i Nurmijärvi, Lahtis, Jyväskylä, Kuopio och Uleåborg. I Kotka, Lojo och Björneborg har de finska församlingarna för närvarande präster som kan göra församlingsarbete på svenska.


Uppsägningar i januari

Kyrkostyrelsen drar nu in 36 av totalt 186 tjänster som har ställts under omställningsförhandling. Med det vill man fram till år 2030 minska utgifterna med tre miljoner euro. Efter trettondag börjar omställningssamtalen och uppsägningarna meddelas inom januari 2026.

Kyrkostyrelsen ska framöver jobba med kyrkans påverkan i samhället och mindre stöda församlingarna eller ordna nationella kyrkliga evenemang. På svenska uppges det vara oklart om samarbetet med evenemang som Helsingfors bokmässa eller Stafettkarnevalen fortsätter, eller om stift eller församlingar tar över där.

Jan-Erik Andelin


musik. Johannes församlings nya kantor Senni Valtonen vill med musiken gå bredvid människor i vardagen och i deras största livshändelser. – Jag tycker om att stöda och hjälpa människor att uttrycka känslor på ett tryggt sätt. Det är den viktigaste delen av mitt jobb. 5.11.2025 kl. 20:13

mission. Stiftsdekan och Israel- och Etiopienmissionär på sitt cv – nu blir han missionsdirektor för den Asienorienterade missionsrörelsen. 14.11.2025 kl. 13:35

ÅLDRANDE. Hur är det att åldras – på riktigt? Anna Paulina Eklöf tycker att det är hennes själ som oförändrad kikar ut genom ögonen. Per-Erik Lönnfors tänker att det går att acceptera förändringarna så länge man hittar en mening, kanske något så smått som att tömma diskmaskinen. 11.11.2025 kl. 11:00

gospel. Det var åren då den modernare kristna musiken tog sig in i Finland med Samuelssons och Treklangen. För kommersiellt, tyckte en del – fast det för det mesta var olönsamt. Nu har Dan Kronqvist skrivit om Jesus­popens guldålder på 70- och 80-talet. 11.11.2025 kl. 10:00

INGÅ. Ingå kyrka förvandlade Erkki Päivärinta och fick diplomingenjören att bli intresserad av historia. – Dödsdansen i Ingå kyrka är den enda som har gjorts norr om Östersjön. 10.11.2025 kl. 15:32

domprost. I valet vann kyrkoherden i Sibbo Camilla Ekholm över den enda motkandidaten Karl af Hällström. 9.11.2025 kl. 20:52

KYRKOMÖTET. Biskopsmötets frifräs i äktenskapsfrågan fick konservativa i kyrkomötet att kräva granskningsnämnd som i Sverige. 6.11.2025 kl. 15:32

HÖSTDAGARNA. Årets tema för Höstdagarna var Gemenskap. När FKS styrelse, som arrangerar dagarna, valde temat lät de sig inspireras av Höstdagarnas långa historia och tittade lite i arkivet. 2.11.2025 kl. 20:30

kcsa. Kyrkostyrelsen och dess finskspråkiga avdelningar kommer att få en ny så kallad matrisorganisation 2027. Många av de nuvarande avdelningarna kommer att försvinna. Den svenska centralen KCSA ser däremot ut att få fortsätta som sin egen specialenhet. 30.10.2025 kl. 21:54

musik. Hon har gett ut två sånger på temat dop i höst och den tredje utkommer i november. Susanna Sandell ser gärna att sångerna sprids och sjungs. 30.10.2025 kl. 19:42

sorg. År 2011 vändes Minna och Veli-Pekka Joki-Erkkiläs värld upp och ner när deras 17-åriga dotter Laura blev mördad. Efter Lauras död uppenbarades Jesus för dem. Gud har gett dem ett helt nytt liv och framför allt: förmågan att förlåta mördaren. 30.10.2025 kl. 19:18

KYRKOHERDETJÄNST. Sen i våras har kyrkoherden Jockum Krokfors jobbat som verksamhetsledare. Det har han för avsikt att fortsätta med. 30.10.2025 kl. 13:22

SKOLVÄGRAN. Måste man som förälder skicka sitt barn till skolan till vilket pris som helst? Minna Levälahti kände sig ensam och misslyckad som förälder när hennes dotter vägrade gå till skolan. Då hittade hon andra vars barn hade långvarig skolfrånvaro. 29.10.2025 kl. 13:20

KOLLEKTER. De stora missionsorganisationerna som FMS och KUA kasserar stort på stiftskollekterna. Väckelserörelser som laestadianerna åker ut ur huvudflödet av kollekter 2026. 28.10.2025 kl. 14:44

unga i kyrkan. Matteus församling i Helsingfors har satsat stort på sitt ungdomsarbete i många år, och det har burit frukt. – Vi satsar på relationen till ungdomarna först, och undervisningen sedan. 28.10.2025 kl. 11:29

ANSVAR ATT STÅ UPP MOT RASISM. – Jag längtar efter ett forum där kyrkan och samhället kan mötas, och jag är mycket glad över att de här kvällarna har kommit i gång igen i Petruskyrkan, säger Pamela Granskog. 12.2.2026 kl. 14:52

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27