Flera röster i radiogudstjänsten, vad får det för inverkan? Rose-Maj Friman och Birgitta Lillbäck Engström planerar.

”Jag har inte haft någon dialogpredikan tidigare – men tycker det här är väldigt inspirerande”

KORSNÄS.

Vad ska man tänka på när man förbereder en radiogudstjänst? Allra viktigast: att göra det levande för lyssnarna.

20.5.2025 kl. 12:51

Medarbetarna i Korsnäs församling är mitt uppe i planeringen av en gudstjänst som radieras från Korsnäs kyrka på Kristi himmelsfärdsdag, den 29 maj.

– Jag tänkte spontant att det skulle vara trevligt att ha lite olika röster i radiogudstjänsten, säger kyrkoherde Rose-Maj Friman.

Därför blir det den här gången en lite annorlunda predikan – en dialogpredikan mellan henne och Birgitta Lillbäck Engström.

– Det blir mer levande om man är två, tror Rose-Maj Friman.

Birgitta Lillbäck Engström är studieledig från jobbet som diakon i Närpes församling och på slutrakan av sina studier till teologie magister. I maj gör hon församlingspraktik i Korsnäs församling för att få prästbehörighet.

– Jag har inte haft någon dialogpredikan tidigare, så jag tycker det här är väldigt inspirerande, säger hon.

Predikotexten som de nu tillsammans tar sig an handlar om när Jesus tas upp till himlen. De tycker båda att det finns mycket i texten att ta fasta på.

– Tillsammans med konfirmanderna har vi listat teman som de är intresserade av. Här finns många sådana konkreta saker: Vad händer när man dör? Varför måste man dö? Vart försvann Jesus? säger Rose-Maj Friman.

Birgitta Lillbäck Engström instämmer.

– Många funderar säkert på det här med ”uppfor till himlarna”. Hur ser Guds rike ut? Jag vill gärna också ta fasta på det som sägs om att vi får kraften att utföra uppdraget, att vara Jesu vittnen i världen, säger hon.


Är det annat man behöver tänka på i en radiogudstjänst jämfört med en vanlig gudstjänst?

– Egentligen inte. Jag har gjort tv-gudstjänster också, och jag brukar tänka på det som att det är ett öra till, eller ett ögonpar till. Jag är själv en sån som har lite svårt för några extra kickar. Vi kör på grundkonceptet och tänker att det ska bära oss, säger Rose-Maj Friman.


Stoppuret plockas fram

En hel del planering krävs för att allt ska klaffa i en radiogudstjänst. Manuset sänds in i förväg, och minuter och sekunder räknas för att tidtabellen ska hålla. Ibland kan något behöva klippas ner för att allt ska rymmas inom sändningstiden.

– Vår gudstjänst börjar ju klockan 11, och den går ut i radion klockan 13.03. Programmet görs alltså sändningsklart på en timme, berättar Rose-Maj Friman.

– Gudstjänsten kommer bäst till sin fördel då vi är många tillsammans i kyrkan. Kornäsborna hinner till och med hem från kyrkan och kan lyssna till sändningen i radion.

Flera yrkesgrupper är engagerade. Diakonen medverkar i förbönen, och vaktmästaren har i sin tur en stor roll i det tekniska genomförandet.

– Vaktmästaren känner ju till var det finns kraftströmsuttag och veta hur man kan dra sladdar och ledningar, säger Rose-Maj Friman.

Musiken är en viktig del av helheten. Kantor Deseré Granholm tar tid på alla psalmer och sånger, men annars är uppdraget det samma oberoende av att gudstjänsten radieras.

– Jag försöker få musiken att stämma in med dagens tema och texter, så på det sättet är det inga större skillnader mot en vanlig söndag, säger hon.

Från Korsnäs församling sänds en radiogudstjänst ungefär en gång vartannat år.

Text: PIAN WISTBACKA


psykologi. När Trump skällde ut Zelenskyj i Vita huset betraktade den kristna terapeuten Markku Veilo scenen med intresse. – Det var ett klassiskt exempel på hur en människa reagerar utifrån sina känslolås och inte klarar av att bete sig vuxet, säger han. Men vi har alla en del i oss som exploderar eller imploderar oväntat – och den kan vi jobba med. 20.3.2025 kl. 10:01

Begravningsplatser. Runt om i Svenskfinland finns små begravningsplatser som drivs av föreningar eller sammanslutningar. Två begravningsplatser stöds av den lokala församlingen eller samfälligheten. 19.3.2025 kl. 10:00

KRISTEN YOGA. Stillhetens yoga utövas i dag i var femte församling i den evangelisk-lutherska kyrkan. Yogans ursprung utanför kristendomen och Europa väcker fortfarande frågor. Ny forskning ska titta på varför. 18.3.2025 kl. 10:00

film. Filmen om den tyska teologen och motståndsmannen Dietrich Bonhoeffer är bioaktuell i vår. Filmen är skrämmande relevant i en tid då auktoritära ledare på nytt utmanar vårt civilkurage. Ylva Eggehorn, svensk poet, författare och Bonhoeffer-översättare, tycker att filmen är angelägen just idag. 17.3.2025 kl. 18:39

BISTÅND. När han fick e-post om att allt amerikanskt bistånd stoppas var Wycliffe Nsheka i chock.– Jag har jobbat med bistånd i Uganda i 23 år, och aldrig upplevt något liknande. 12.3.2025 kl. 12:42

Lokalt. Bibeldag med Jesu föräldar som tema ordnas i Solf. Det är länge sedan vi haft nån bibelfördjupningsgrej, konstaterade styrelsen för Kyrkans ungdoms krets i Solf–Sundom och gjorde slag i saken för att rätta till det. 11.3.2025 kl. 15:33

Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

fred. Vem är du? Björn Wallén arbetar med fred och fredsfostran i en orolig tid. Nu är han aktuell med en ny bok om hur du kan jobba med frågan. 5.5.2025 kl. 10:48

Teologi. Vi har kommit närmare varandra. Så säger Albert Häggblom från Slef om Kyrkfolkets teologiska symposium, en samling som varje termin samlar kristna rörelser som vill ha ”Jesus i centrum”, satsa på evangelisation och har en traditionell äktenskapssyn. 6.5.2025 kl. 11:43

FASTIGHET. Pedersöre kyrkliga samfällighet utreder en försäljning av det 25 år gamla församlingscentret i Jakobstad. Möjlig köpare är staden, som behöver utrymme för ett nytt stordagis. 5.5.2025 kl. 10:31

sociala medier. Vad hände med vår moral? Vad hände med vår viljestyrka? Varför bygger barnen så få kojor? Vad hände med vår koncentration? Varför har ungdomar så mycket ångest? Telefonen och de sociala medierna hände. Vad gör vi nu? 2.5.2025 kl. 10:59

flyktingar. Nej, det är inte rätt att prioritera flyktingar från ”kristna” länder som Kongo eller Venezuela.Justitiekanslern och diskrimineringsombudet kritiserar inrikes­minister Mari Rantanen både för hur man argumenterade och slarvade kring våra kvotflyktingar. 12.5.2025 kl. 19:00