– Jag fick själv lektioner av den lokala kantorn hemma i byn i Kungsäter i Sverige. Jag fick en nyckel till kyrkan och fick springa där och öva redan som fjortonåring. Jag är evigt tacksam för den möjligheten, säger Niels Burgmann.

Nu behövs barn och unga vid orgeln – inom tio år har var tredje kantor i stiftet gått i pension

kyrkomusik.

I Niels Burgmanns projekt för att rädda kyrkomusiken får nu också barn pröva på stora kyrkorgeln.

13.5.2025 kl. 00:00

Det är som i den svenska 60-talsschlagern: Det strömmar skön musik / från en Mälarö­kyrka / en pojke spelar Bach en kväll när inte nån hör på.

Så verkar kantor Niels Burgmann från Mat­teus församling i Helsingfors önska att det skulle vara runtom i landet. Kyrkor kunde vara öppna för musikinstitutens elever. Kantorer kunde ge orgel- och musiklektioner.

I sitt projekt "Kyrkomusiken som kulturbärare" har Niels Burgmann ordnat med Orgeltramp-kurser där barn och unga har dykt upp. I sommar ska han vara orgellärare vid Wegelius-institutets stora sommarkurs i Karis, där är alla från tretton år uppåt välkomna, sannolikt till orgeln i medeltida Karis kyrka.

– Jag hoppas att intresse väcks redan i tonåren. Wegeliuskurserna är jätteviktiga, att man på ett läger i en vecka får umgås med en massa likasinnade som gör det man själv är intresserad av. Och får känna att man är musiker, säger han.


Det brådskar nu

Det är bråttom med att få unga människor att intressera sig för kyrkomusik, med allt det numera innebär. Annars är kantorsyrket som vi lärt oss känna det på väg att dö ut i stiftet.

För tillfället finns det totalt åtta svenskspråkiga kantorsstuderande vid de två högre utbildningarna, Sibelius-Akademin i Helsingfors eller Yrkes­högskolan Novia i Jakobstad.

– Jag fick själv lektioner av den lokala kantorn hemma i byn i Kungsäter i Sverige. Jag fick en nyckel till kyrkan och fick springa där och öva redan som fjortonåring. Jag är evigt tacksam för den möjligheten, säger Niels Burgmann.

I dag verkar det vara en hel del popuplägg med gitarr, bas och trummor som gäller. Är orgeln viktig för att hålla kyrkomusiken vid liv?

– Det ena utesluter inte det andra. Men det praktiska jobbet som kantor gör man mest med något tangentinstrument. Ju bättre man kan det, desto bättre förutsättningar har man också för att förverkliga alla stilriktningar i dagens kyrkomusik nuförtiden, allt från renässansmusik till gospel och rock, eller när man ska ta ut stämmor för en kör. Men så har man också förrättningsmusiken som måste vara bra. Kan man till exempel piano har man mycket gratis i det här yrket, säger han.


Ett lyxigt musikerjobb

Också för erfarna musiker i branschen tänker Niels Burgmann att ett spårbyte till kantors­yrket kunde vara intressant.

– Det är egentligen ett lyxigt musikerjobb. Man har en fast och trygg anställning med en månadslön som inte alls är pjåkig. Och så får man ju väldigt långt bestämma vilken musik man gör. Kantorn har huvudansvaret för musiken i församlingen.


Information om sommarkursen i Karis 23–29 juni finns på Wegeliusinstitutets webbplats mwi.fi.

Text: Jan-Erik Andelin


psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19

KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46

diakoni. Nedskärningarna drabbar hårdast dem som redan har det sämre ställt. Det var huvudbudskapet när en grupp diakoniarbetare från Borgå stift idag uppvaktade social- och hälsovårdsminister Kaisa Juuso med en skrivelse där de vädrar sin oro över regeringens nedskärningar. 1.11.2024 kl. 15:34

Alla helgons dag. Svenska Yle sänder en ljuständning på alla helgons dag. 1.11.2024 kl. 12:26

HJÄRTINFARKT. Hjärtinfarkten i slutet av september kom utan förvarning. Kyrkoherde Tomi Tornberg är bara 44 år men anpassar sig nu till ett liv med hjärt- och kärlsjukdom. – Jag har fått lära mig att ingen är oersättlig. Nu äter jag samma mediciner som mina äldre församlingsbor. 30.10.2024 kl. 08:00

Personligt. För omkring tio år sedan lärde Mikael Ahlskog känna några män som förändrade hans liv. På gott, och på ont. 29.10.2024 kl. 17:32

Personligt. Tuomas Enbuske är programledare, poddvärd, journalist, kändis – och numera också kristen. Han tror på arvsynd och på nåd. – Ju mindre vi stressar över att göra någonting gott, desto lättare är det att vara god. 28.10.2024 kl. 18:34