Bibeln är Guds ofattbara Ord – det anser 59 procent av dem som har svarat på Kyrkpressens enkät – ett verk som övergår människans förstånd. Hela tretton procent av dem som svarade anser att till och med att själva boken i sig är ett heligt föremål.
Hela 350 personer besvarade enkäten. Den var dels en öppen webbenkät på Kyrkpressens webbplats, dels skickades den som en riktad förfrågan inom redaktionens nätverk av både kyrkligt aktiva och andra finlandssvenskar.
Ett slags historiskt trendbrott i modern tid är när över hälften i enkäten, 53 procent, svarade att de inte längre nödvändigtvis förlitar sig på Bibeln enbart som den tryckta Böckernas bok.
Tryckerimäster Johann Gutenberg från 1400-talets Tyskland har fått sin efterträdare, när en majoritet av dem som besvarat Kyrkpressens enkät läser Bibeln också digitalt. Apple eller Microsoft tillhandahåller nu de tekniska kanalerna att ta till sig Ordet, på mobilen eller på dator.
I enkätresultaten finns bland andra svarande en 93-årig österbottning som fortfarande arbetar med att ta till sig”storheten och barmhärtigheten i Guds nåd” – digitalt.
Ingen lärobok, ingen manual
I Kyrkpressens enkät blir det tydligt att Bibeln för de allra flesta är en andaktsbok.
Den är inte så mycket ett stycke episk världslitteratur. Den är inte i första hand ett logiskt ramverk för att hitta argument för kristen tro. För de flesta är den inte heller det där tjohejigt enkla där Bibeln får vara manualen för ett gott och kristet liv. Den tanken skriver bara var sjunde svarande under.
”Bibeln har varit till tröst när det har varit svårt i livet”
– 62 år, Sibbo
Bibeln är en bok ur vilken man hämtar ”inspiration eller tröst” svarar 63 procent av enkätdeltagarna.
”Bibeln har varit till tröst när det har varit svårt i livet” skriver en 62-årig Sibbobo. I övrigt betraktar personen sig som en passiv kyrkmedlem vars bibel för det mesta står orörd i bokhyllan.
Högt i enkäten kommer också tanken om att Bibeln är ”näring för tron” med 55 procent av de svarande.
Överraskande många ser det också som något av en kristen plikt att läsa Bibeln. Hela 35 procent har kryssat för det påståendet. Nästan hälften av alla i enkäten svarar också att de försöker läsa Bibeln dagligen eller göra det systematiskt.
Tro på Guds Ord, färre liberala tolkningar
På frågan om hur man läser Bibeln sprider svaren sig betydligt. Många säger sig läsa Bibeln flera gånger varje vecka. Men många har också angett att de följer kyrkoårets teman och högtider. En nästan lika stor grupp svarar för sin del att de kan rota ivrigt i sin bibel för att hitta texter om något särskilt tema. Flera svar var möjliga, och ett svar kunde ofta inte utesluta ett annat.
Av de svarande hade 14 procent läst Bibeln som man läser vilken bok som helst, från början till slut.
Flera bibelläsare berättar om sina rutiner. En 70-årig svarandes kvällsmönster hemma i Esbo
går så här:
”Startar med några standardverser ur Psaltaren, läser sen systematiskt nåt ur Gamla testamentets profeter eller Predikaren och slutar med nåt kort ur evangelierna; drar igenom dem och Apostlagärningarna systematiskt. Pauli brev har jag för tillfället inte riktigt ork med, men får väl ge dem en chans till.”
Är Bibeln sann?
Kyrkpressen frågade också i enkäten om Bibeln kan anses vara ”trovärdig och sann”. Bland de svarande var en tydlig majoritet om 54 procent för tanken att Bibeln är ”unik för mänskligheten”. Tydliga 59 procent ansåg att Bibeln är ”ett budskap som människan inte helt och fullt kan förstå”.
”För mig som kristen är det Gud i sitt Ord som ska avgöra om jag är trovärdig och sann, inte tvärtom”, skriver en 54-årig frikyrklig österbottning.
"Bibeln är människans sätt att försöka förstå det gudomliga, ett försök att förklara det oförklarliga."
– 41 år, Helsingfors
Enkäten visade inte någon entydigt klar koppling mellan att de som har mera en traditionell eller mysterieorienterad bibelsyn dessutom skulle ha varit de flitigare bibelläsarna.
I den stora grupp som uppgav sig höra till huvudfåran av evangelisk-lutherska församlingar fanns en klar grupp om 40 procent som uppgav sig vara flitiga bibelläsare under veckan – och ändå samtidigt stödde tankar om att Bibeln kan innehålla ”fel och motsättningar” eller förmedla berättelser ”som inte nödvändigtvis är historiskt sanna”.
Vice versa fanns det också flera som identifierade sig med den ofta aktivare delen av kyrkan, väckelserörelser och frikyrkor, men som ändå hade sin bibel mest på förvaring bokhyllan eller bara bläddrade i den då och då.
Frikyrkorna blir bibelliberalare
De svarande fick uppge var de inom kristen tradition upplevde sig höra hemma. Mellan de 18 procent som sade sig höra till kyrkans väckelserörelser till de åtta procent som var från frikyrkorna fanns en svag men tydlig skillnad i bibelsyn.
”Vi måste utgå från att kärleksbudskapet är Bibelns och Jesus viktigaste budskap” skriver en frikyrkomedlem i 45-årsåldern från Åboland.
Frikyrkliga luftar numera liberalare tankegångar, samtidigt som synen på Bibeln bland dem som representerade lutherska väckelserörelser mera andades att den är ett orubbligt sant budskap, med drag av Ordets mystik.
"Nej, har inga favoritställen. Olika texter talar till mig i olika tider."
– 45 år, Österbotten
Särskilt bibelfokuserade var de som betecknade sig som kristna utan en klar förankring i ett särskilt samfund. Bland dem fanns kommentarer att den lutherska folkkyrkans bibelpraxis inte alltid räckte till, utan man sökte sig som komplement också till andra kristna rörelser och sammanhang.
Önskas mera bibel i församlingarna
De som svarade på Kyrkpressens enkät fick ha önskemål om hur deras församlingar kunde hålla fram Bibeln i kyrkan. Tre fjärdedelar av de svarande önskade mera av den varan.
Då var det inte så mycket andakt som gällde. En stor grupp om 42 procent önskade mera samtal om hur Bibeln varit viktig för dem själva i vardagen. Hela 37 procent önskade diskussioner om hur Bibeln står i förhållande till aktuella idéer och strömningar i omvärlden.
Inom gruppen frikyrkliga var det önskemålet starkt – 80 procent av dem önskade mera samtal om bibel, liv och vardag av sina egna församlingar.
En klar minoritet i enkäten om 26 procent bestod dock av dem som var nöjda med hur Bibeln förekommer i deras församlingar.
NT och psalmerna populära
Gamla testamentet faller i enkäten undan som en del av Bibeln som många upplever problematisk.
”Gamla testamentet borde tydligare avskiljas. Det är en introduktion. Nya testamentet är den verkliga Bibeln”, skriver en 66-årig östnylänning.
Näst efter evangelierna och skildringarna av Jesus liv växlar över hälften av bibelläsarna helst över till de andra nyare delarna av Bibeln som Apostlagärningarna eller breven till de tidiga församlingarna.
En fjärdedel av de svarande har å sin sida Psalmerna eller poesi och aforismer i Predikaren och Ordspråksboken som det näst viktigaste för dem i Bibeln. För Israels folks historia eller de tidigaste berättelserna i Moseböckerna är intresset lågt.
”Krönikeböckerna har absolut ingen relevans i mitt liv” skriver en 62-årig folkkyrkolutheran i Nyland. Hen nämner Jakobs brev i Nya testamentet som sin favorit.
Krig och våld problematisk läsning
Alla krig i Gamla testamentet, eller en Gud som sanktionerar hämnd, våld och brutala strider, får många kämpa med i Bibeln, visar enkäten. Också det här är jämnt fördelat över alla svarande oberoende av bakgrund och bibelflit.
”En Gud som beordrar avrättningar av främmande folks spädbarn” – tar en 39-årig församlingsmedlem från Sydösterbotten som exempel.
I enkäten står få för den rena biblicismen, att i tro ta Bibeln som den är och betrakta allt som står skrivet som ett slutet maskineri som förr eller senare belyser sig självt.
"Jag accepterar Bibeln som helhet som Guds ord, men har problem med tolkningar där hat och diskriminering är 'Guds vilja'."
– 28 år, Björneborg
Av de svarande anser 42 procent, också tämligen lika fördelat på bakgrund och samfund, att Gud kan tala genom Bibeln, förutsatt att man också tar till sig dess historia och teologi.
De kristendomskritiker som meddelar sig i Kyrkpressen rundfråga blir med tanke på hur enkäten genomförts få. Tre procent av de svarande säger att de läser Bibeln för att de är oense med kristna eller kritiska till hela verket. Flera vänder sig också till Bibeln mest i jobb eller annat skrivande för att kolla att hänvisningar och citat blir rätt.
”Tanken att Jesus måste offras för alla andra, tycker jag är ganska vämjelig och obegriplig” skriver en 60-årig österbottning.
”Gudsbilden i Gamla testamentet är splittrad. Monoteismen är endast en välvillig tolkning”, skriver en svarande från Nyland, 61 år.
Många har favoritverser
Majoriteten av de svarande i enkäten var uppenbart bevandrade bibelläsare; sju av tio citerade gärna favoritavsnitt i Bibeln.
Det var förstås julevangeliet, Johannes 3:16 med Så älskade Gud världen och Psalm 23 med Herren är min herde. Men så fanns det också några tydliga favoriter till.
Många nämner Psalm 139 med Gud som ”omsluter mig på alla sidor”, även om jag hamnar ytterst i havet. Rätt så många svarade också Efesierbrevet 2 med raderna ”av nåd är ni frälsta genom tron” och, som det står, förutbestämt skapade till att göra det goda i Kristus Jesus.
Överraskande nämner rätt så få scener ur Jesus liv som sina favoritpassager. En händelse sticker ändå ut bland svaren. Det är Johannesevangeliet 4 där Jesus möter kvinnan med det trasiga förflutna vid Sykars brunn.
Fast även där har bibelläsarna också i kortfattade enkätsvar vitt olika tolkningar av vad berättelsen egentligen vill säga på Bibelns blad.
