– Jag har ju varit överskötare i vården så jag är pragmatisk och ganska bra på att organisera och få allting att rulla. Så jag är inte främmande för mycket jobb. Men en och en halv präst skulle vara det optimala, säger Monica Cleve.
Monica Cleve är kyrkoherde i Hangö svenska församling, en av stiftets tio församlingar som i praktiken har bara en präst.
I församlingen med omkring 2 500 medlemmar antecknades under fjolåret 73 gudstjänster och 82 förrättningar som förutsätter att de sköts av en präst.
För lediga veckoslut och för sommarens semester har en pensionerad prästkollega från Ekenäs hittills hoppat in.
Församlingen firar gudstjänst förutom i Hangö kyrka också i Lappvik eller i kapellet i Täktom. Man dubblerar ändå inte gudstjänsterna, utan det är en enda mässa i församlingen per söndag.
– Två präster, det kan å andra sidan kännas lite mycket. Speciellt när man tänker på pengar blir det lite tajt. Det vill jag inte att det ska vara.
Artikeln fortsätter efter bilden.
Monica Cleve är ensampräst i Hangö svenska församling.
Monica Cleve kom till Hangö efter åtta år i Ekenäsnejdens församling, där det är ”ett högt tempo”, säger hon.
Ekenäsnejdens svenska församling toppar också statistiken över arbetsbörda bland församlingarna. Församlingen är stor, med närmare 9 000 medlemmar. Men av fyra prästtjänster står en kontinuerligt tom och kyrkoherde Anders Lindström har fått dela arbetet på tre präster plus inhoppare.
Församlingen hör till de mest typiska arbetsdryga församlingarna i Kyrkpressens jämförelse – en medelstor stadsförsamling som har svårt med prästrekryteringen.
”Ingen tid för ny verksamhet”
Meri Yliportimo har varit päst i Ekenäsnejdens svenska församling i sex år. Hon började där genast efter sin prästvigning.
– En stor del av tiden går till förrättningar och gudstjänster, men med erfarenhet blir förberedelsetiden kortare. Jag skulle gärna ha mer tid för det andra arbetet. Det finns inte tid att utveckla ny verksamhet, säger hon.
”Många förrättningar faller på mig”
Att Nykarleby församling också är en av stiftets mest arbetsdryga församlingar är ingen överraskning för dess kyrkoherde Mats Edman.
– Så är det väl i alla församlingar i Pedersöre prosteri, säger han.
Det är elva år sedan Nykarleby, Jeppo och Munsala församlingar fusionerades. Men fortfarande vill man enligt Mats Edman ”ha någonting” varje söndag i alla tre kyrkor. Så det blir gudstjänst klockan 10, 12 eller 18.
Huvudkyrkans renovering i Nykarleby har bundit upp Mats Edman mycket. Också i ett bygge finns det teologiska bedömningar som behöver göras, säger han. Fast nu ser han fram emot att igen kunna göra mera församlingsarbete.
Efter att ha varit präst i Nykarleby i många år är han mångas familjepräst. Därför har också många av förrättningarna, som till exempel av de omkring 80 årliga jordfästningarna, fortsatt fallit på honom
– Vi skulle gärna ha en församlingspräst till. Men de tjänsterna har inte varit så lätta att fylla heller, säger han.
Präster som ungdomsarbetare
I Grankulla har församlingens sommarkafé flyttat inomhus. Utanför bullrar ett rondellbygge och det blåser dessutom lite svalt.
Grankulla svenska församling ligger i sin tur lågt i statistiken över gudstjänst- och förrättningsrutiner. Församlingens tre präster delar här på bara lite mer än 100 gudstjänster och förrättningar per år.
I stället ligger man i Grankulla högt i statistiken över deltagare i annan verksamhet, med över 3 500 besök per år ur den lite mera svårflirtade publiken av unga vuxna och dem som fortfarande är i arbetslivet.
I Grankulla har församlingen också gjort en ovanligare manöver bland sina präster. Efter att ha letat efter en behörig ungdomsarbetsledare, utan att hitta någon, fördelade man i stället barn- och ungdomsarbetet på prästerna.
Så tf kyrkoherde Daniel Nyberg tar tillsammans med församlingspastor Jona Granlund året om hand om barnen och de unga.
– Vi har en fördelning att jag har hand om juniorarbetet, lågstadieåldern, och Jona har ungdomsarbetet. Och så delar vi på skriftskolan, säger Daniel Nyberg.
Vid somrarnas skribaläger som hålls i Vichtis delar de två på rollerna. De sköter turvis fritid och logistik och är lägeransvariga, medan den andra då håller lektionerna och är mera traditionell präst.
Skapar kontaktyta till familjerna
För prästerna i Grankulla har deras roll gentemot alla åldrar också byggt band till församlingsbor och familjer via barnen och de unga.
– Absolut! Jag upplever att det finns ett stort förtroende för oss. Vi har också som församling under flera år varit med på sexornas lägerskola.
Efter en ledsam trafikolycka i vintras, då en elev i den lokala Granhultsskolan omkom, hade församlingens präster också en färdig kontaktyta för krisarbetet efteråt.
– – –
Domkapitlet i Borgå vakar över personalläget i stiftets 45 församlingar. Där säger stiftssekreteraren för personalvård Heidi Juslin-Sandin att prästernas arbetsbild inte bara beror på hur arbetet är organiserat, utan också på att det är så olika ekonomi och geografi i stiftets församlingar.
– Prästerna arbetsbörda kommer knappast någonsin att bli helt jämlik i stiftet, säger hon.
Meri Yliportimo intervjuades av KP:s Sofia Torvalds.
