Rapporten tog inte upp förslaget att grunda en egen kyrka.

Rapport: Laestadianer skissar konkreta steg för att lämna kyrkan

laestadianer.

Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt.

30.1.2024 kl. 14:04

En arbetsgrupp inom laestadianföreningarnas centralförbund LFF är nu klar med sin rapport. I den utreds om rörelsen ska stanna inom folkkyrkan eller bilda eget, vilket blåser på den här utveckligen.

I rapporten beskrivs prideevenemang 2019, där den evangelisk-lutherska kyrkan öppet deltog, som den utlösande faktor som fick ett predikantmöte inom rörelsen att starta processen att gå ur.

I sin slutrapport konstaterar LFF:s arbetsgrupp att man inte kommer med några förslag om vilket av två olika alternativ att lossa på banden till folkkyrkan som vore bäst. Hur som helst har omkring tre fjärdedelar i enkäter som gjorts i en del av laestadianernas fridsföreninger varit beredda att gå ur.

Kyrkpressen har fått den interna rapporten.

Arbetsgruppens ordförande Sven Grankulla säger ändå till Kyrkpressen att siffrorna i dag kan vara föråldrade efter att lokala kyrkoherdar och också biskop Bo-Göran Åstrand ska ha varit beredda att komma laestadianerna till mötes.

Arbetsgruppen presenterar två alternativ för hur det skulle gå till att lossa banden till kyrkan. Antingen skulle LFF fortsätta som inomkyrklig rörelse, eller bilda föreningsbaserade församlingar, där medlemmarna fortfarande om de vill samtidigt kunde förbli medlemmar i kyrkan.

Ingen helt egen kyrka

Det slutliga beslutet har nu överlämnats till de nio enskilda fridsföreningarna. Sju av dem ligger i norra svenska Österbotten, en i Vasa och en i Helsingfors.

De föreningar som inte fattar något beslut kommer per automatik att fortsätta som inomkyrklig rörelse. Men i det alternativet förutsätter arbetsgruppen att det ska vara möjligt att ordna egna nattvardsmässor, dop och konfirmation i bönehusen. Kyrkolagen tillåter nattvardsmässor utanför kyrkorummen, men de kräver den lokala kyrkoherdens tillstånd.

Det har bland de finländska väckelserörelserna också förekommit att präster ur den ryska, ingermanländska evangelisk-lutherska kyrkan i Sankt Petersburg förrätta prästuppdrag. Det har dock ännu aldrig skett i laestadianska bönehus och rapporten är också i sin slutliga version noggrann med att det i så fall behöver ske i samförstånd med folkkyrkan.


Beslutet i sista hand personligt

Arbetsgruppen kritiserar kraftigt den liberala bibeltolkningen inom Finlands evangelisk-lutherska kyrka. Man påpekar också att många medlemmar i rörelsen redan har lämnat folkkyrkan på grund av det man upplever som kyrkans sekularisering. Enligt rapporten är de allt fler, utan att antalet specificeras. Sven Grankulla säger i alla fall att det kan vara fråga om ett par hundra personer.

I de tidigare enkäterna har den största gruppen tillfrågade medlemmar stött tanken om att organisera fristående församlingar, men juridiskt som "föreningar med kristen verksamhet". Trots det skulle de ändå inte längre fungera enligt folkkyrkans ordning. Då måste församlingarna ha beredskap att förvalta sakramenten och handha kyrkliga förrättningar. Här ser arbetsgruppen att en större församling kan ha en egen anställd pastor.

Enligt arbetsgruppen kan en enskild medlem i en LFF-församling fortsättningsvis vara medlem i folkkyrkan och inneha förtroendeuppdrag i båda.

Varken LFF eller bönehusföreningarna kan besluta om ett utträde ur kyrkan. Medlemskapet är personligt och det beslutet ska varje enskild församlingsmedlem fatta själv.

Rapporten har presenterats vid möten i de nio bönehusföreningarna, som nu är de som internt diskuterar vad som ska hända härnäst.

– – –

Rättelser tisdag 30.1 kl. 23:00: Medlemsantalet i LFF-föreningarna; enkäterna i LFF-rapporterna är inte heltäckande och delvis föråldrade och alternativet om egen kyrka ingår inte längre. Ryska lutherska präster har inte hittills utfört prästuppdrag inom LFF och rapporten har redan presenterats för föreningarna.

Johan Sandberg, Jan-Erik Andelin


SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37