Finlands evangelisk-lutherska kyrka har ett nätverk av kontaktpersoner för jämställdhets- och likabehandlingsfrågor. Borgå stift kom med i nätverket i ett senare skede när domkapitlet utsåg församlingspastorerna Sini Aschan i Johannes församling och Benjamin Häggblom i Kvevlax till uppdraget.
– Under hela den tid jag jobbat i kyrkan har jag jobbat med ungdomar. Först jobbade jag som ungdomsarbetsledare och sedan jag blev prästvigd 2019 som ungdomspastor i Vanda svenska församling. Nu är jag är ungdomspastor i Johannes församling, säger Sini Aschan.
– Bland ungdomarna kommer jämställdhets- och likabehandlingsfrågor upp med jämna mellanrum. Jag har alltid känt att det är frågor som jag vill kämpa för. Jag försöker göra det här arbetet i min vardag också. Jag har ett personligt intresse att påverka i de här frågorna.
–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
Sini Aschan
GÖR: Ungdomspastor i Johannes församling i Helsingfors sedan den 1 oktober.
UPPDRAG: Kontaktperson för jämställdhets och likabehandlingsfrågor i Borgå stift tillsammans med Benjamin Häggblom.
Kontakt: sini.aschan@evl.fi och benjamin.haggblom@evl.fi¨
–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
I senaste nummer av Kyrkpressen hade du och Benjamin en insändare med anledning av en programpunkt på kyrkhelgen i Karleby. Är det här en typisk fråga ni ingriper i?
– Det handlar om just dessa frågor, men inte bara dem. Förutom kön och sexualitet kan det handla om ras, språk, funktionsvariationer och ålder. Allt som har med likabehandling och jämställdhet att göra på olika fronter.
Är det motsättningen mellan konservativ och liberal teologi som främst ligger till grund för de frågor ni ingriper i? Finns det andra frågor än kvinnliga präster och könsidentitet?
– Vi har reagerat starkast i frågor om sexuell läggning, könsidentitet och kvinnor, de frågor som syns och hörs mest i kyrkan och i Borgå stift. Men frågor som berör etniska minoriteter eller språkgrupper finns också.
Hur ofta ingriper ni?
– Det beror på vad man kallar att ingripa, men det är kanske ett par gånger om året. Vi ingriper när det uppstår en situation som vi känner vi vill ingripa i. Då diskuterar Benjamin och jag och kommer överens om hur vi ska göra. Vi fungerar som bollplank för varandra. Vi är ju också med i kyrkans nätverk och där diskuterar vi hur vi kan arbeta med de här frågorna.
Hur ofta är det någon som tar kontakt med er?
– Det varierar. Det är oftast vi som tar kontakt, för folk känner inte till att stiftet har utsedda kontaktpersoner i de här frågorna. Läser vi i nyheterna att något händer i stiftet så tar vi kontakt med de personer som saken berör. Det är inget heltidsjobb utan vi gör det vid sidan av vårt eget församlingsarbete.
Vad har ni för verktyg att ta till?
– Vi kan erbjuda stöd till församlingar i jämställdhetsfrågor om de till exempel ska utveckla en plan för jämställdhet och likabehandling. Vi erbjuder samtalsstöd ifall någon upplever behov av att samtala om någon kritisk situation i församlingen. Då kan man tala med oss båda eller enskilt. Vi vill förmedla budskapet om att vi finns här och att ingen blir lämnad ensam med de här svåra frågorna i församlingarna.
Handlar det mest om samtalsstöd?
– Vi står också i kontakt med biskopen. I det här senaste fallet var biskopen både medveten och stödjande i processen med insändare.
Ert uppdrag tycks vara ganska okänt?
– Vi har presenterat oss för församlingarna och kyrkoherdarna. Vi finns i första hand till för församlingarnas anställda och förtroendevalda, men också för medlemmarna. Man kan kontakta oss om det är något som man upplever att man vill diskutera i alla frågor som berör jämställdhet och likabehandling i kyrkan. Vi försöker hjälpa och finnas till.
