Rapporten tog inte upp förslaget att grunda en egen kyrka.

Rapport: Laestadianer skissar konkreta steg för att lämna kyrkan

laestadianer.

Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt.

30.1.2024 kl. 14:04

En arbetsgrupp inom laestadianföreningarnas centralförbund LFF är nu klar med sin rapport. I den utreds om rörelsen ska stanna inom folkkyrkan eller bilda eget, vilket blåser på den här utveckligen.

I rapporten beskrivs prideevenemang 2019, där den evangelisk-lutherska kyrkan öppet deltog, som den utlösande faktor som fick ett predikantmöte inom rörelsen att starta processen att gå ur.

I sin slutrapport konstaterar LFF:s arbetsgrupp att man inte kommer med några förslag om vilket av två olika alternativ att lossa på banden till folkkyrkan som vore bäst. Hur som helst har omkring tre fjärdedelar i enkäter som gjorts i en del av laestadianernas fridsföreninger varit beredda att gå ur.

Kyrkpressen har fått den interna rapporten.

Arbetsgruppens ordförande Sven Grankulla säger ändå till Kyrkpressen att siffrorna i dag kan vara föråldrade efter att lokala kyrkoherdar och också biskop Bo-Göran Åstrand ska ha varit beredda att komma laestadianerna till mötes.

Arbetsgruppen presenterar två alternativ för hur det skulle gå till att lossa banden till kyrkan. Antingen skulle LFF fortsätta som inomkyrklig rörelse, eller bilda föreningsbaserade församlingar, där medlemmarna fortfarande om de vill samtidigt kunde förbli medlemmar i kyrkan.

Ingen helt egen kyrka

Det slutliga beslutet har nu överlämnats till de nio enskilda fridsföreningarna. Sju av dem ligger i norra svenska Österbotten, en i Vasa och en i Helsingfors.

De föreningar som inte fattar något beslut kommer per automatik att fortsätta som inomkyrklig rörelse. Men i det alternativet förutsätter arbetsgruppen att det ska vara möjligt att ordna egna nattvardsmässor, dop och konfirmation i bönehusen. Kyrkolagen tillåter nattvardsmässor utanför kyrkorummen, men de kräver den lokala kyrkoherdens tillstånd.

Det har bland de finländska väckelserörelserna också förekommit att präster ur den ryska, ingermanländska evangelisk-lutherska kyrkan i Sankt Petersburg förrätta prästuppdrag. Det har dock ännu aldrig skett i laestadianska bönehus och rapporten är också i sin slutliga version noggrann med att det i så fall behöver ske i samförstånd med folkkyrkan.


Beslutet i sista hand personligt

Arbetsgruppen kritiserar kraftigt den liberala bibeltolkningen inom Finlands evangelisk-lutherska kyrka. Man påpekar också att många medlemmar i rörelsen redan har lämnat folkkyrkan på grund av det man upplever som kyrkans sekularisering. Enligt rapporten är de allt fler, utan att antalet specificeras. Sven Grankulla säger i alla fall att det kan vara fråga om ett par hundra personer.

I de tidigare enkäterna har den största gruppen tillfrågade medlemmar stött tanken om att organisera fristående församlingar, men juridiskt som "föreningar med kristen verksamhet". Trots det skulle de ändå inte längre fungera enligt folkkyrkans ordning. Då måste församlingarna ha beredskap att förvalta sakramenten och handha kyrkliga förrättningar. Här ser arbetsgruppen att en större församling kan ha en egen anställd pastor.

Enligt arbetsgruppen kan en enskild medlem i en LFF-församling fortsättningsvis vara medlem i folkkyrkan och inneha förtroendeuppdrag i båda.

Varken LFF eller bönehusföreningarna kan besluta om ett utträde ur kyrkan. Medlemskapet är personligt och det beslutet ska varje enskild församlingsmedlem fatta själv.

Rapporten har presenterats vid möten i de nio bönehusföreningarna, som nu är de som internt diskuterar vad som ska hända härnäst.

– – –

Rättelser tisdag 30.1 kl. 23:00: Medlemsantalet i LFF-föreningarna; enkäterna i LFF-rapporterna är inte heltäckande och delvis föråldrade och alternativet om egen kyrka ingår inte längre. Ryska lutherska präster har inte hittills utfört prästuppdrag inom LFF och rapporten har redan presenterats för föreningarna.

Johan Sandberg, Jan-Erik Andelin


profilen. Daniel Asplund är kristen, make, pappa, predikant, själavårdare, företagare – och ny verksamhetsledare vid LFF, Laestadianernas Fridsföreningars förbund. 9.1.2024 kl. 18:27

ÅRETS PRÄST. Elefteria Apostolidou gick in i prästjobbet med själ och hjärta – men höll på att slita ut sig. 8.1.2024 kl. 20:38

esbo. I början av året gör Esbo svenska församling en satsning på frivilligverksamheten. – Det har varit mycket meningsfullt, säger Marianne Blom, som är sjukhusvän. 9.1.2024 kl. 18:58

kyrkoherdeval. Den lediganslagna tjänsten som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors har lockat två sökande. De som visat intresse för tjänsten är Ronny Thylin och Pia Kummel-Myrskog. 8.1.2024 kl. 13:21

PRÄSTVIGNING. På trettondagen fick Borgå stift fyra nya präster. 8.1.2024 kl. 11:18

UTNÄMNINGAR. Biskop Bo-Göran Åstrand har utnämnt tre nya prostar. De är kyrkoherden i Agricola svenska församling Stina Lindgård, pastorn i finska församlingen vid Solkusten i Spanien Rolf Steffansson samt prästen och sakkunniga vid Kyrkans central för det svenska arbetet (KCSA) Maria Sten. 2.1.2024 kl. 15:46

MEDLEMMAR. Enligt en prognos från enheten för Kyrkans forskning och utbildning är antalet medlemmar i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland ca 3 558 000 i slutet av 2023. 29.12.2023 kl. 16:06

sorg. Då Carola Juselius förlorade sitt barn blev hon så arg på Gud att hon skrev ut sig ur kyrkan. Sen saknade hon julmusiken och skrev in sig igen. Hon är en kvinna med temperament som vill finnas till för andra, särskilt för dem som inte kunnat prata om barnen de mist. 23.12.2023 kl. 19:00

pris. John Vikström tilldelas Svenska Akademiens Finlandspris för år 2023. Prisbeloppet är 100 000 kronor. 21.12.2023 kl. 19:01

litteratur. Till hög, till låg, till rik, till arm – det finns en läsupplevelse för varje julfirare. Bookstagrammaren Mindy Svenlin (@mindyjoysbokhylla) ger förslag på lämplig litteratur utgående från olika situationer. 21.12.2023 kl. 17:21

RAPPORTERA FRÅN UKRAINA. Ukraina har offrat mycket, men landet måste offra ännu mer, säger Anna-Lena Laurén, som tvingats lämna Ryssland och nu rapporterar från Ukraina. Hon ser mörker och uppgivenhet under sina reportageresor, men också hopp och glädje. Och vad gör människor när de inget kan göra? De ber. 21.12.2023 kl. 13:26

jul. Mark Levengood bär på en längtan om någon som bär en när man inte själv orkar. – Det finns ögonblick där jag uppfattar julen som ett mirakel. 23.12.2023 kl. 18:58

FÖRSONING. Sann försoning innebär ett erkännande av rättvisan och av maktdynamiken, anser man inom organisationen Musalaha. Därför utmanar man det som sker i Israel och Gaza just nu. – Just nu behövs försoning mer än någonsin, säger Wasim Nasser. 19.12.2023 kl. 10:00

JULGEMENSKAP. Du är inte ensam om att vara ensam och vi är alla lite fattiga, åtminstone i anden. Det fastslår pastor Markus Österlund. 18.12.2023 kl. 15:59

domkapitlet. Två prostar och pensionerade kyrkoherdar, Anders Store och Timo Saitajoki, jobbar nästa år halvtid som kaplaner i Kronoby, där prästbristen är stor. 15.12.2023 kl. 10:37

relationer. Vill du bli en bättre människa eller livskamrat 2025? – Var frikostig med respons och ge av din odelade uppmärksamhet, säger Jan-Erik Nyberg. 28.12.2024 kl. 08:00

julmusik. Här kommer 38 minuter, en del mera sällan spelade jullåtar – i genren pop, rock and praise. 12.12.2024 kl. 10:00

JULHÄLSNING. Kyrkpressen och Fontana Media önskar alla våra läsare en riktigt god och fridfull jul! 23.12.2024 kl. 13:22

JULHÄLSNING. Plötsligt bara hände det. Jag hade kommit in på domkapitelsgården här i Borgå. Jag hade bråttom med en arbetsuppgift och det hade börjat skymma. Den korta biten av stenläggning på gården hade blivit glashal. Jag snubblade och föll raklång med ansiktet mot marken. Det blev svart. 21.12.2024 kl. 16:41

protest. För vissa är Uppenbarelseboken kanske Bibelns mest motbjudande bok. Andra får något lystet i blicken då de pratar om odjurets märke och de yttersta tiderna. Forskaren Mikael Tellbe tror att Uppenbarelseboken egentligen är en bok av tröst, som manar till protest – mot materialism, rasism och konsumism. 1.1.2025 kl. 08:00