Överraskande många av presidentkandidaterna vill hålla kvar traditionen.

Önska Guds välsignelse i nyårstalen, eller inte? Så svarar presidentkandidaterna

PRESIDENTVAL.

Under presidentkandidaternas valrörelse har en symbolfråga varit: Ska presidenten i nyårstalet önska
Guds välsignelse? Så här har de svarat i valkompasser och medier.

22.1.2024 kl. 16:13




JA. – Absolut. Det skulle vara en heder att få göra det.

– Mika Aaltola (valmansförening)

JA. – Att önska Guds välsignelse uttrycker talarens värdegrund och övertygelse, och förpliktar på intet sätt den som lyssnar. Också presidenten har religionsfrihet. Jag skulle önska Guds välsignelse.

– Sari Essayah (KD)

JA. – Absolut. Traditioner skapar sammanhållning.

– Jussi Halla-Aho (Sannf)

SNARAST JA. – För mig skulle det vara naturligt att önska finländarna krafter och välsignelse. Jag hoppas att alla kan acceptera vad varje president väljer att göra.

– Olli Rehn (C, valmansförening)

NEJ. Republikens presidents ämbete är ett världsligt ämbete. Om presidenten använder kristna uttryck kan det upplevas exkluderande av dem som inte hör till den religiösa gemenskapen.

– Li Andersson (Vf)

JA.
– Hjallis Harkimo (Rörelse Nu)

SNARAST JA. – En vacker tradition som jag för egen del vill fortsätta.

– Alexander Stubb (Saml)

SNARAST NEJ. – Jag skulle själv kunna önska Guds välsignelse. Men presidenten ska ska inte behöva göra det om det inte är av egen övertygelse.

– Jutta Urpilainen (SDP)

SNARAST JA. – Jag har tänkt ut färdigt vad jag i så fall kommer att säga. Men jag kan avslöja att både en humanist, en agnostiker och den som förlitar sig på Gud i livet kan gå ifrån tv-n med en trygg känsla efteråt.

– Pekka Haavisto (Gröna, valmansförening)

Källor: Yles och MTV:s valkompasser; Henkilehti.


Läs också Kyrkpressen ledarkommentar "Presidenten och välsignelsen".

Text: Jan-Erik Andelin


utvecklingsarbete. Lotta Keskinen reste till Kambodja och Thailand för att få se de utvecklingsprojekt som församlingarna understöder. 25.3.2020 kl. 00:01

Permitteringsvarsel. Coronaviruset har föranlett Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet att varsla permitteringar av hela personalen. Samarbetsförhandlingarna inleds nästa vecka. 19.3.2020 kl. 16:20

jordfästning. Det begränsade deltagarantalet vid kyrkliga förrättningar har väckt många frågor. Nu är direktiven reviderade: nära anhöriga får delta även om de är fler än tio personer. 18.3.2020 kl. 20:05

strömning. Att strömma andakter och gudstjänster är nytt i många församlingar, men Kent Danielsson satte igång genast, även om han är nybörjare. 18.3.2020 kl. 16:08

Modernitet. Mikael Kurkiala är kulturantropologen som länge trodde att kyrkans språk och ritualer tillhörde de andra – inte honom. I dag är han omvärldsbevakare för Svenska kyrkan och tycker att kyrkan tillhör alla, inte bara de troende. 18.3.2020 kl. 12:43

coronaepidemin. I hela Europa kämpar kyrkorna med samma problem: hur ska man ha kontakt med församlingsmedlemmarna, men samtidigt skydda dem från att bli smittade av coronaviruset? 17.3.2020 kl. 17:27

coronaepidemin. Kyrkliga förrättningar sköts nu med undantagsarrangemang: högst tio kan delta. Till gudstjänst samlas församlingen inte fysiskt. – Men vi har inte släckt lamporna, säger biskop Bo-Göran Åstrand och hoppas på fungerande tekniska lösningar ute i församlingarna 16.3.2020 kl. 21:06

undantagstillstånd. Nu råder undantagstillstånd i Finland. Gudstjänsterna fortsätter, men utan att församlingen är närvarande i kyrkorummet. 16.3.2020 kl. 19:21

biskopsvisitation. Coronavirusets effekter slog till med full kraft under helgens biskopsvisitation i Korsnäs. Stora delar av det program som planerats fick inhiberas och kvar blev bara biskop Bo-Göran Åstrands träff med förtroendevalda samt söndagens högmässa och påföljande visitationsstämma som ”bakades ihop” till en programpunkt. 15.3.2020 kl. 15:15

coronaepidemin. En stor del av församlingarnas verksamhet tar paus under den närmaste tiden. Gudstjänster och förrättningar sköts, men i något anpassad form för att minska risken för smittspridning. Både i Pedersöre församling och i Petrus församling i Helsingfors betonar man att församlingen fortfarande finns till för den som behöver den. 13.3.2020 kl. 11:49

epidemi. I helgen gör biskop Bo-Göran Åstrand biskopsvisitation i Korsnäs, som planerat – men i mycket avskalad form. – Nu om någonsin ska vi hålla ihop, och jag tänker att tillsammans och med Guds hjälp kommer vi igenom också det här, säger biskopen. 13.3.2020 kl. 10:02

coronaepidemin. Inga resor, inga möten, jobba hemma, rekommenderar Kyrkostyrelsen i anvisningar till församlingarna och stiften med anledning av coronaviruset. 13.3.2020 kl. 09:19

roman. Philip Teir ville skriva en roman han bottnade i, en roman som lyfte känslor som han själv känt. 12.3.2020 kl. 15:38

vikariat. Fyra personer har sökt vikariatet som stiftsdekan i Borgå stift. Stiftsdekanen har det övergripande ansvaret för fortbildning och utbildning i stiftet. 11.3.2020 kl. 14:59

Kyrkpressen. – Vår strategiska tanke har länge varit att gå i den här riktningen – att göra en tidning som är närmare församlingen, säger Hans Boije. 10.3.2020 kl. 17:12

andreaskyrkan. Ifol scoutade fotbollsklubben HJK Nils Svensson på en match i Ettan i Sverige. Ett år senare är han med i ungdomsledarteamet i Andreaskyrkan i Helsingfors. 12.10.2023 kl. 12:00

SOMMARREPRISEN 2024. De allra flesta kvinnor måste någon gång ta ett beslut, annars tar livet det åt en. Ellen Strömberg skrev en roman på det temat och hamnade samtidigt in i en utmattning. 22.7.2024 kl. 10:00

LEDIGA TJÄNSTER. Johannes församling i Helsingfors vill anställa en citykaplan, som särskilt ska arbeta med den åldersgrupp som har en svag relation till församlingen. 11.10.2023 kl. 16:09

Svenska kyrkan. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Sverige. – – – Den svenska kyrkoherden är allt oftare både andlig herde och daglig chef i stora "superpastorat" i Svenska kyrkan. Henrik Törnqvist blev kyrkoherde för en nyfusionerad storförsamling i Trollhättan. 9.10.2023 kl. 16:32

kyrkoherdar. Den finländska kyrkoherdens roll och makt i församlingen är ett stående tema. Därför tittade Kyrkpressen på hur deras kolleger i tre andra nordiska länder, Henrik, Erik och Louise jobbar. 10.10.2023 kl. 18:24