Sommarens läger kommer att kräva mycket jobb i församlingarna, men för dem som deltar kan de bli ett minne för livet, säger biskopen.
Sommarens läger kommer att kräva mycket jobb i församlingarna, men för dem som deltar kan de bli ett minne för livet, säger biskopen.

"Ungdomarna kommer att minnas den här sommaren"

anvisningar.

Sommarens läger kommer att kräva mycket extrajobb i församlingarna, men biskop Bo-Göran Åstrand tror att det jobbet är värt att göras. – Den här sommarverksamheten är särskilt viktig nu med tanke på familjerna, barnen och ungdomarna.

8.5.2020 kl. 14:53

Nu har biskoparna kommit med mer detaljerade anvisningar om hur församlingarna ska tänka när de ordnar sommarens läger.

– Det första man kan konstatera är att det är ett helt nytt läge för oss allihop. Vi har levt i ett undantag, och nu ska vi göra en exit-plan, säger biskop Bo-Göran Åstrand.

Han påpekar att församlingarna senare kommer att få ytterligare anvisningar från både regeringen och regionförvaltningsverket om lägerverksamheten, dessutom ska de vara i kontakt med de lokala hälsovårdsmyndigheterna.

– Mitt råd är att det lönar sig att ta tid på sig. De här veckorna i maj gäller det att hitta en mix som sitter i den egna församlingen. Man kommer att tvingas göra lokala lösningar, och det är helt okej, säger biskopen.

Vad tror du kommer att vara den största utmaningen?

– Säkerhetsavståndet! säger biskopen med erfarenhetens röst.

– Jag ser för min inre syn framför mig hur konfirmanderna, som varit ifrån andra jämnåriga en stor del av våren kommer, till ett läger där de äntligen får umgås. Kommer de att komma ihåg att hålla lite avstånd till varandra?

En annan utmaning är att anvisningarna slår fast att om det finns flera grupper på samma lägerområde ska de hållas åtskilda. Det kan hända att församlingarna måste anställa extra undervisningshjälp.

– Sedan är det måltiderna och rummen. Hur många kan man ha i ett rum, hur avgränsar man lägerområdet, så att konfirmanderna inte springer från hus till hus? Logistiken blir en utmaning som kräver mycket arbete.

Samtidigt påpekar biskopen att lägren faktiskt är viktiga.

– Den här sommarverksamheten är särskilt viktig nu med tanke på familjerna, barnen och ungdomarna. De har suttit hemma med distansundervisning, kanske med stressade föräldrar som haft mycket distansjobb, föräldrar som hotats av permittering eller blivit uppsagda. Det är ingen enkel mix för vilken familj som helst. Om församlingarna kan göra en insats för dem är det guld värt.

Den här sommarens läger kommer alltså att innebära mycket extrajobb för församlingarna, många kontakter till myndigheter och en hel del funderande på hur olika problem ska lösas. Men det finns andra lokala aktörer att diskutera med. Det är också viktigt att i tid överlägga med lägergårdens personal.

– Jag tror att det för alla gäller att hålla humöret uppe. Även om det blir en märklig sommar kommer konfirmanderna att komma ihåg den och berätta om den för barn och barnbarn nästan med något vått i ögonvrån: Vet du, den sommaren var det så att vi knappt fick röra vid varandra, vi delades in i små grupper …

– Också det här kan bli ett gott minne bara vi får allt att falla på plats. Sommaren är inte förstörd, den kan ändå bli något fint.

Saxat ur anvisningarna:

Samlande verksamhet innebär alltid en risk att coronviruset sprids. Säkerhetsriskerna ska kartläggas omsorgsfullt och lösas lokalt, eftersom omständigheterna varierar mellan församlingarna.

För varje läger görs ett skilt säkerhetsdokument. Med tanke på lägren rekommenderar Kyrkostyrelsen att församlingen kontaktar de lokala hälsovårdsmyndigheterna och går igenom lägersäkerheten tillsammans med dem. Stiften sköter kontakten till regionförvaltningsverken.

För barn, unga och familjer som hör till riskgruppen är det viktigt att erbjuda stöd och olika alternativ där man minimerar samlingar och möten ansikte mot ansikte.

Församlingarna överväger själva med hänsyn till lokala förhållanden hur de ordnar skriftskolans lägerperiod under sommaren 2020. Konfirmandläger kan genomföras om de ordnas på ett sådant sätt att konfirmandgruppen inte kommer i kontakt med utomstående personer. Man strävar också efter att personalen ska vara densamma under hela lägertiden.

Ifall flera konfirmand- eller andra grupper vistas samtidigt på en lägergård, ska programmet ordnas så att grupperna kan fungera skilt från varandra vid alla tillfällen. Man bör organisera användningen av matsal, undervisningsutrymmen och sanitetsutrymmen så att endast en grupp åt gången vistas där. I mån av möjlighet ordnas måltiderna skilt för varje lägergrupp antingen i egna utrymmen eller utomhus.

I logementen är det skäl att fästa uppmärksamhet vid allmänna hygienanvisningar och god städning under lägrens gång och innan en ny grupp anländer till lägergården. I synnerhet när grupper byts är det nödvändigt att anlita professionell städning. Inkvarteringsförhållandena varierar stort mellan lägergårdarna. Därför ska specifika anvisningar göras upp lokalt.

Eftersom det finns restriktioner för hur många som får samlas är det inte möjligt att ordna en besöksdag. Vi rekommenderar att även enskilda besök ska undvikas. Nödvändiga enskilda besök ska ske i avgränsade utrymmen utan kontakt till andra lägerdeltagare.
När det gäller ungdomar som hör till riskgrupper kan föräldrar vara i kontakt med den lokala hälsovården, som kartlägger smittorisken i verksamheten och ger råd när beslut om deltagandet ska fattas.

Ifall den unga inte kan delta i konfirmandundervisningens lägerperiod, ska det ordnas möjlighet för hen att delta i skriftskolan på annat sätt. Här kan till exempel en dagskriftskola komma i fråga. Även distansundervisning kan användas som stöd i skriftskolan.

Det är för tillfället inte möjligt att ordna en vanlig konfirmationsmässa på grund av de mötesrestriktioner som statsrådet har infört. Ifall konfirmationen inte kan flyttas till hösten ordnas konfirmationsmässan endast inom gruppen. Då rekommenderas det att mässan strömmas. Som alternativ kan gruppen konfirmeras i mindre grupper och då kan även anhöriga delta i konfirmationen.



Sofia Torvalds



BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00
Åtta väckelserörelsers ledare skrev på.

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21
Enligt Björn Vikström är religion en stor ingrediens i bland annat politik i dag.

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42
Domkapitlet klubbade tjänstefrågor.

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47
Här jobbar Marika Salomaa med sina änglar i Överby, Esbo.

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00
Biskopen är på väg - installationsmässan i Saltvik hålls 15.30

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15
Pastor PJ, Per-Johan Stenstrand, får ofta avgörande tankar eller tilltal från Gud i vildmarken. Foto: Ur boken

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34
Vilka saker hör samman med tro och religion, frågar ÅA-projekt.

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21
Oeniga biskopar. Lappobiskopen Matti Salomäki ville ha ny beredning om samkönad vigsel.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15
Alla ska få samkönad kyrklig vigsel. Men prästerna frihet att välja bort dem.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Kyrkan kan komma att få två syner på samkönat äktenskap inskrivna i kyrkoordningen. Beredningen till biskoparnas extra biskopsmöte på tisdag har blivit offentlig. 8.3.2024 kl. 14:21

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39