Daniel Björk trivs i sin nya församling, men upplever också att jobbet kräver mer än tidigare.
Foto: Nicklas Storbjörk

Pedersöres nya herde gör motsatsen till att downshifta

PEDERSÖRE.

Oberoende av om Daniel Björk jobbar i Petrus eller Pedersöre är ett uppdrag exakt det samma – att kämpa mot byråkratin.

13.9.2023 kl. 19:00

Den första september tillträdde Daniel Björk som kyrkoherde i Pedersöre församling, men redan den 14 augusti smygstartade han som tf. kaplan. Vi hörs i slutet av augusti då Tomas Portin ännu leder församlingen, men Daniel Björk tror inte att steget kommer vara särskilt stort då det blir dags för honom att ta över.

– Folk betraktar mig nog redan lite som kyrkoherde, säger han.

Hittills har det nya jobbet inneburit många långa dagar och sena kvällar i arbetets tecken. Daniel Björk har hållit dop och haft sorgesamtal i olika församlingsdelar, han har läst protokoll och träffat församlingsrådet.

– I går sa min son Emanuel: ”Pappa, varför jobbar du så mycket? Vi ser ju dig aldrig.” Det väcker förstås tankar hos mig som far. Jag har definitivt tagit ett steg in i en mer krävande uppgift.

Du har själv varit aktiv i Pedersöre församling som ung, hur är det att återvända?

– Församlingen är lite som en ungdomskärlek som var jätteviktig för mig. Nu, mer än 20 år senare, märker jag att det hänt mycket både i mig och i församlingen. Varje kväll är jag trött i huvudet för att jag ser så många möjligheter och saker som man kunde utveckla.

Men Daniel Björk kommer inte att omsätta sina insikter i handling i första taget. Han vill ge resten av arbetslaget det som länge efterlysts i Pedersöre, nämligen arbetsro.

– Jag har en lista med idéer i datorn. Där ska den få vila en lång tid. Jag vill inte glömma de saker jag ser nu då jag är ny, men det är inte heller rätt tid att göra några stora förändring- ar just nu.

Vilka visioner har du? Kan du berätta mer?

– Nej faktiskt inte. Fokus just nu är att hitta en bra rytm.

Du har varit öppen med att Pedersöre församling kanske inte är en permanent lösning för dig. Hur är det att som visionär tjäna vid en tillfällig anhalt?

– Just nu är jag här, helt och fullt.

– Sen är det alltid en spänning att vara kyrkoherde. Det finns en stelhet i byråkratin. Det i kombination med min längtan efter att se liv och gemenskap växa fram gör att jag ibland ... inte direkt känner mig låst, men de kyrkliga strukturerna tar tid.

Kan du konkretisera?

– Ibland gör vi saker på ett onödigt krångligt sätt i kyrkan. Jag tror att vi måste bryta oss fria från vissa av de strukturer som suger energi.

Församlingarna behöver förhålla sig till kyrkolagen, Kyrkostyrelsen, domkapitlet och stiftet. De flesta församlingar ingår också i en kyrklig samfällighet och alla har ett församlingsråd. Församlingsrådet kan i sin tur inrätta lokalråd och styrgrupper.

Daniel Björks erfarenhet är att helheten blir övermäktig. Församlingarnas anställda har för mycket att förhålla sig till.

– Då Björn Vikström började som biskop sade han öppet att ett av hans mål var att minska den kyrkliga byråkratin. Då han slutade sade han att han hade misslyckats. Det är med an- dra ord inte så lätt. Man måste vara uthållig för att vada genom de här strukturerna, men det är viktigt och behöver göras.

Saknar du något från Petrus?

– Det var så många saker som funkade fint och vi hade ett bra gäng där. Det saknar jag. Då jag lämnade Petrus tog jag ett steg ur bekvämlighet. Det lätta valet hade varit att stanna kvar, men jag kände tydligt att Herren kallade mig.

Daniel Björk gör klart att han inte kommit till Pedersöre för att vila. Han gör motsatsen till att downshifta.

– Om Herren vill och jag får vara frisk kan jag tjäna församlingar i Österbotten med förnyelse och fokus. Det är ett långsiktigt arbete.

Församlingsrådet vill ha fest

Trots intensiva dagar och kyrkoherdens ständiga kamp mot byråkratin så är Daniel Björks intryck av den församling han nu ska leda övervägande positiva.

– Det känns som om jag passar in i gänget. Jag har kompetenta och passionerade medar- betare och känner att jag synkar jättebra med församlingen. Jag är lite förälskad. Jag känner mig hemma hos mina egna.

Den 15 oktober installeras Daniel Björk som kyrkoherde i Pedersöre församling och då blir det fest. Det är något han ser fram emot.

– I går träffade jag församlingsrådet och de sa att nu ska vi ha en fest. Pedersöre församling har varit med om en sammanslagning, corona och många olika processer. Församlingen behöver en fest, och den handlar inte om mig utan om det här skedet i församlingen. Kom alla!

Daniel Björk

GÖR: Jobbar som kyrkoherde i Pedersöre församling. Har tidigare varit kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors.

FAMILJ: Frun Rebecka och sönerna Emanuel, Theodor och Wilhelm.

INTRESSEN: Att bygga saker, gå på gym, läsa krigshistoria, airsoft, konditionsboxning, lyssna på hårdrock, beställa konstiga saker från Kina och att köra för fort med sin elcykel ”The Black Beast”.