Djurrättsteologi kan liknas med befrielseteologi eller feministteologi. Den granskar vår livsstil och föreslår att vi ser på den kristna tron ur ett helt annat perspektiv än vi vant oss vid: ur djurens perspektiv. Djurrättsteologin förespråkar ofta en livsstil helt utan animalier, alltså utan mat och andra varor som härstammar från djurriket.
Varför ska en kristen bry sig om djuren? Här är tre centrala argument från den kristna djurrättsteologin:
1. Skapelsen.
De som skrev ner skapelseberättelserna levde i ett samhälle som byggde på att djur utnyttjades. De var beroende av djur för föda, kläder, tält, benredskap och så vidare. Det hade varit naturligt att skapa en berättelse om världens tillkomst som utan omsvep hade legitimerat detta. ”Se jag ger er alla djuren. Dessa ska ni ha till föda”, är ord som kunde ha lagts i Guds mun. Men den frestelsen motstod författarna. I stället beskrivs ett idealtillstånd där människor och djur lever i fred.
2. Jesus.
Även om Jesus antagligen åt kött då och då så sätter djurrättsteologerna hellre fokus på vad Jesus skulle göra idag. En väsentlig fråga är då: Skulle Jesus äta kött om han visste att levande varelser farit illa i framställningen? Nej, resonerar de. På sin tid gav Jesus nytt värde åt barnen som då uppfattades som värdelösa. I vår tid anser man att det är djuren som behöver upprättelse.
3. Helgonen.
Bibeln vittnar om Jesus solidaritet med nedtrampade människor, men ingenstans helar han djur eller räddar harar undan jaktlag – den sortens handlingar utför i stället de medeltida helgonen. Trots att solidariteten riktar sig till olika arter går det att känna igen Jesus sätt att vara i helgonens engagemang för djuren.
Argumenten är hämtade ur boken Varje varelse ett Guds ord (2005) av Annika Spalde och Pelle Strindlund.
I Kyrkpressen 18/2016 pratar vi med en kristen vegan och en ekobonde. Är det faktiskt meningen att vi människor ska äta djur? Läs hela artikeln i papperstidningen!
