Emma Audas säger att prästernas vigselrätt gäller inom kyrkans ordning. Hur mycket de kan avvika från den är en tolkningsfråga.

Emma Audas: "Det handlar om hur prästerna förstår sitt uppdrag"

jämlik äktenskapslag. Det råder förvirring kring hur prästernas vigselrätt ska förstås, säger forskaren och prästen Emma Audas. 28.4.2016 kl. 00:00

Ingenstans i varken kyrkolagen eller kyrkoordningen står det något om att de som vigs till äktenskap inte får vara av samma kön. Det är det här som lett till tolkningen att de lutherska prästerna kan viga homosexuella par trots att det inte går ihop med kyrkans officiella syn på äktenskapet.

– Min tolking är att det här är en både kyrkojuridisk och teologisk fråga som ännu måste redas ut, säger Emma Audas, som forskar i äktenskapets teologi vid Åbo Akademi och själv är präst.

Hon hänvisar till kyrkohandboken, som innehåller anvisningar för hur prästerna ska göra vid till exempel dop, begravning och vigsel. I den nämns ”brud” och ”brudgum”.

– Vi präster har vigselrätt inom kyrkans ordning, medan vi till exempel inte har civil vigselrätt. Jag måste också förrätta vigseln i enlighet med kyrkohandboken. Det går inte att ”freestyla” och ändå kalla det en kristen vigsel.

LÄS OCKSÅ: Jobbar för homosexuellas rättigheter i kyrkan men väntar med att viga

Rätt till vaddå?

Det juridiska är en sak, men Emma Audas säger att den viktigare diskussionen är hur prästerna ser på sitt ämbete.

– Det är varje kristens uppgift att stå på de svagas sida och göra det som man tror är rätt. Men min vigselrätt har jag ju inte fått av Jesus, utan av Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Och då kan jag inte använda min vigselrätt i strid med hur kyrkan säger att jag kan använda den. För jag har bara den vigselrätt som kyrkan ger mig, och den ger mig kyrkan bland annat för att jag har lovat att använda den i enlighet med kyrkans lära och rådande handbok.

Audas har med lätt frustration följt med de kommentarer som följt på att ärkebiskop Kari Mäkinen uppmanade prästerna att vänta med att viga homosexuella.

– Många läste det som att Mäkinen inte tycker att homosexuella ska få ingå äktenskap. Men det är ju inte det han vill ge uttryck för. Kyrkan har helt enkelt sin egen beslutsprocess.

Ett ord som använts frekvent i diskussionen är barmhärtighet.

– Jag förstår att man vill visa barmhärtighet och idka civil olydnad mot kyrkan i en fråga man anser att är viktig. Men barmhärtighet är ofta något som ges ovanifrån, som ett nådigt svar på ett felaktigt beteende. Och om kyrkan ska viga homosexuella, ska det göras för att vi tillsammans i kyrkan kommit fram till att vi verkligen tror att det är rätt – inte för att kyrkan kan tänka sig att dela ut billig tolerans.

Christa Mickelsson



URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06