Kyrkans gemenskap för mig är musiken, säger Catharina von Schoultz.
Kyrkans gemenskap för mig är musiken, säger Catharina von Schoultz.

Catharina von Schoultz är folkbildare: ”Jag tror på att vi lyfter varandra”

rasism.

Vid folkhögskolan med fokus på utlänningar som lär sig svenska är rektor Catharina von Schoultz orolig för den nya vågen av rasism.

30.8.2023 kl. 20:00

Borgå folkakademi, ”Akan”, har blivit en av de institutioner i söd­ra Finland som har en viktig roll i att hjälpa utlänningar och in­vandrare att komma in i Finland, på svenska.

Som folkhögskolor brukar har också Akan ett internat där den ligger i Empirestaden i Borgå. Akan har kunnat ge både bostad, utbildning och en start i Finland för många utlänningar

– Varför jag vill jobba inom folkbildningen? Det är den där tron på det goda i människan. Tron på att genom att lyfta, och genom att tro på varann så vi kommer framåt, säger skolans rektor Catharina von Schoultz.

Akan har under hennes tid som rektor se­ dan 2019 också kommit in ”från landet”. I Hel­singforsregionen har flera folkhögskolor lagt ner, men Akan från Borgå driver i dag folkhög­skolkurser också på det svenska skolcampuset på Arabiastranden.

Själv tror hon på bildning, trivs med det in­ternationella och hittar en livsgemenskap bland annat genom kyrkan och dess musik.

Suttit på pappas orgelläktare

Catharina von Schoultz växte som barn på 1960­-talet upp i östnyländska Lappträsk. Där hade hennes åländskfödda pappa som nyutbil­dad musiker fått jobb som kantor.

– Jag kommer ihåg hur jag som liten har suttit på orgelläktaren. På pappas sida finns det kan­torer i flera generationer. Hans egen pappa var mycket på ute på sjön, men hans morbror Ture Isaksson som var kantor i Finström församling blev som en andra pappa för honom och upp­täckte att han var intresserad av musik.

"Och så säger min österrikiska lä­rare ´ja, men du, Catharina, är evangelisk, så du behöver in­te.'"

Catharinas pappa Walton Grönroos var i al­la fall intresserad av att gå vidare som sånga­re, fortbildade sig vid sidan av kantorsjobbet i sång och vann 1975 den ansedda Timo Musta­kallio­tävlingen. Han lämnade kyrkomusiken och blev klassisk lied­- och operasångare och sedermera operachef.

Catharinas första skola blev Kapellby skola i Lappträsk, den första skolan i raden av många. Hennes pappas musik förde familjen omkring i världen till Jyväskylä, till Wien och till sist till Berlin, där hon gick en stor del av sin skolgång.

Med det har hon också själv fått vara utlän­ning och bli exkluderad – också när det sker i bästa välmening.

– I ettan i Österrike skulle vi gå i kyrkan, som var katolsk, med vigvatten. Och så säger min lä­rare ”ja, men du är evangelisk, så du behöver in­te ta av det”. Och så tittade alla på mig och und­rade vad det var med mig.

– Jag ville ju vara som de andra. I Tyskland gick jag på fotbollsmatch med min klass. Tyskland vann och alla skulle stå upp för nationalsång­ en. Men då säger min lärare ”Men du, Cathari­na, du behöver inte”. Då känner man sig annor­lunda – en vänlighet som slår fullständigt slint.

För sina egna studier återvände Catharina von Schoultz till Åbo Akademi, men har senare med man och familj bott och och jobbat utomlands, i Sverige och Luxemburg, och också haft flera jobb med internationella kontakter och samar­bete med andra länder.

En rädsla att spela på

Den nya regeringen i Finland har gett Catha­rina von Schoultz en del huvudbry, inte minst diskussionen om rasismen. Med det har också följt frågorna om hur det ska bli med den fria bildningen, som folkhögskolan hon leder, där regeringsprogrammet utlovar nedskärningar.

Eller hur hennes parti SFP borde agera nu. Se­dan hon med sin familj återvände till Finland 2006 satt hon i tre perioder i stadsfullmäktige och i nämndarbete för partiet, med skola och bildning som sitt gebit.

Mycket av det ni gör på Akan rör utlandsfödda. Är du orolig för hur det ska blir för dem nu?

– Ja, det är jag. Och det har redan blivit annor­lunda. Pandemin och kriget i Ukraina är sto­ra obehagliga saker som framkallar jätte­stor ångest hos människor. Och då! Då går det att komma åt den här rädslan med ett revirtänk som kan utnyttjas på olika sätt.

»Också om jag inte orkar sjunga, så finns det andra omkring mig som gör det. Jag är ändå en del av det hela.«

– Man kan aldrig använda något som har hänt för att säga att nu kommer framtiden också att bli så här. Men visst ser jag mönster! Nu pekar man ut muslimer som den stora faran för oss; ”de gör” och ”de tar”. På trettiotalet var det ju­darna – någon man väljer att skylla på när samhällsproblemen blir svåra att lösa.

Under skolåren i Tyskland drogs Catharina von Schoultz med i det tyska, skuldtyngda pro­jektet att nationen skulle hantera sitt förlutna.

Vergangenheitsbewältigung av tuffaste sort. När vi gick i åttan, jag var 14 år, skulle vi gå och se helt fruktansvärda dokumentärfilmer med hur människor i koncentrationslägren vräktes ner i gravar och så.

I solen på sommartorget i Borgå funderar Ca­tharina von Schoultz i dag på om det skuldbe­läggandet i det långa loppet har varit bra.

– Den tyska förnedringen i första världskri­get gjorde att det växte fram populism. Men ingen mår väl bra av att känna sig skyldig till någonting man intellektuellt vet man person­ligen är oskyldig till. Eller en skuld för att du är vit, för allt vad du påstås ha gjort för att för­ störa världen, även om du vet att du själv tän­ker i helt andra banor. Och så slår det kanske tillbaks och sätter en grogrund för sorts na­ tionalism igen?

In i församlingslivet genom musiken

Operabarytonen Walton Grönroos lämnade yrket som kyrkomusiker, men i gemenskapen kring Svenska församlingen i Berlin fortsatte han spela och familjen vara med.

– Kyrkoskatten är den sista jag skulle läm­na bort, helt enkelt för att jag har kommit in i församlingslivet via musiken. Predikandet och ”prästsidan” är lite obekant för mig, eller att va­ra dogmatisk ifråga om man tror rätt eller fel, säger Catharina von Schoultz.

– Men gemenskapen och diakonin är ju så otroligt viktig och värdefull! Min Gud är god, min Gud visar nåd, min Gud öppnar för för al­la människor.

Catharina von Schoultz har genom åren varit en körsångare, utomlands och hemma i Borgå.

– Det är en gemenskap och en trygghet i det. Också om jag inte alltid skulle orka sjunga med så finns det andra omkring mig som sjunger. Jag är ändå en del av det hela.

Catharina von Schoultz

  • Rektor för Borgå folkakademi (Akan) sedan 2019.
  • Född i Helsingfors 1964, under tio år av skolåldern uppvuxen i Berlin.
  • Ekonomie magister från ÅA, senare byggt på med pedagogik.
  • Familj: man och tre vuxna barn.
  • Bott längre perioder utomlands, i Sverige, Tyskland och Luxemburg, sedan 2006 bosatt i Borgå.
  • Kristen tradition: evangelisk-luthersk.
Text och foto: Jan-Erik Andelin


Vid det här bordet fattar domkapitlets kollegium beslut om vem som blir herde i Petrus församling. Biskopen tycker det är trist att det gick så här.

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56
Petruskyrkan söker ny herde – men vem det blir är fortfarande oklart.

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54
Rosanna Fellman vill komma vidare. ”Det Jakobstad ingen vill ha” är delvis en bearbetning, men boken är också ett sätt att ge andra som upplevt liknande utanförskap något att spegla sig i. Och som alltid då Rosanna Fellman är i farten är samhällskritiken genomgående.

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59
Ida-Maria Björkqvist är biträdande 
distriktsledare i baptistsamfundet.

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00
Susann Stenberg blev ett viktigt stöd för Monica Björkell, som nyligen flyttat till Lovisa.

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30
För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00
Åtta väckelserörelsers ledare skrev på.

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21
Enligt Björn Vikström är religion en stor ingrediens i bland annat politik i dag.

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42
Domkapitlet klubbade tjänstefrågor.

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Samuel Erikson installerades på Kristi himmelsfärdsdagen som kyrkoherde i Vörå församling. På bilden utöver honom från vänster till höger Samuels pappa Leif, kontraktsprost Tomi Tornberg, biskop Bo-Göran Åstrand, Vörås förra kyrkoherde Hans Boije och Benjamin Sandell.

kyrkoherdeinstallation. Kristi himmelsfärdsdagen blev en festdag i Vörå församlingen då nya kyrkoherden Samuel Erikson installerades av biskop Bo-Göran Åstrand under högtidliga former. Och Vöråborna slöt upp, både kyrkan och församlingshemmet var välfyllda. 9.5.2024 kl. 16:15
Amanda Harald och Jacob Sundström under Jacobs examenskonsert i Jakobstad.

folkmusik. Genom folkmusiken har Amanda Harald och Jacob Sundström fått kontakt med sina rötter. I en värld som präglas av snabba förändringar och ett globalt klimat märker de att också andra unga intresserar sig för det förflutna. 10.5.2024 kl. 13:15
Diskrimineringsombudsman Kristina Stenman blickar några decennier bakåt i tiden och ger råd till sitt yngre jag.

ETT GOTT RÅD. Kristina Stenman önskar att hon som 20-åring förstått att alla människor bär på bekymmer. 10.5.2024 kl. 13:55
Markus Meckel blev DDR:s sista utrikesminister

Tyskland. Kyrkan i DDR råkade under 40 år få möjligheten att vara ett rum där man kunde andas lite friare i kommunistregimen. Prästen Markus Meckel var med och byggde upp en opposition – och blev till sist den utrikesminister som lade ner DDR. 2.5.2024 kl. 19:00
Metodistkyrkan öppnar för samkönat – med många reservationer.

HBTQ. Metodistkyrkan har tagit ett världsomspännande beslut om att montera ner sin praxis om att homosexualitet "inte är förenlig med kristen lära". Men kyrkan sprack på kuppen. 2.5.2024 kl. 22:32