Emmanuel Acquah konstaterara att fler röster måste höjas mot rasismen. Annars går Finland en hård framtid till mötes.
Emmanuel Acquah konstaterara att fler röster måste höjas mot rasismen. Annars går Finland en hård framtid till mötes.

Professor i minoritetsstudier: ”Finland är byggt för vita”

rasism.

Integreringen av utlandsfödda i arbetslivet har förbättrats i Finland, men den rasistiska retoriken och den strukturella rasimen frodas. – Jag ger 200 procent för att bidra till samhället, men debatten just nu får mig att känna mig som en exotisk utlänning, säger Emmanuel Acquah.

9.8.2023 kl. 14:26

Emmanuel Acquah är ursprungligen från Ghana men flyttade till Finland 2007. Som biträdande professor i minoritetsstudier vid Åbo Akademi är han väl insatt i rasism och dess strukturer i teorin. Som individ vet han vad rasism innebär i praktiken.


Som akademiker och biträdande professor i minoritetsstudier, vad tänker du om den pågående debatten kring rasism i Finland?

– Om jag svarar ur ett renodlat akademiskt perspektiv så är debatten väldigt ytlig. Det finns en utbredd okunnighet inför vad rasism är.

– Rasismen är strukturell. Det innebär att viktiga strukturer i samhället är byggda för vita, inte för människor som mig, men det går också bortom det. Ignoransen är så utbredd för att människor inte vill konfrontera och konfronteras. Det är delvis knutet till kulturen. Finländare är blyga och vill undvika konfrontation och obekväma situationer, säger Emmanuel Acquah.

Ignoransen är så utbredd för att människor inte vill konfrontera och konfronteras.

Hur har samhällsklimatet sett till rasismen förändrats i Finland under de senaste åren?

– Det beror på vilken disciplin eller vilken aspekt av livet man tittar på. Om man ser på hur människor integreras i arbetslivet kan jag ärligt säga att jag ser framsteg.

– Samtidigt känner jag människor som stude­rat sig till en doktorsexamen men som lämnat Finland på grund av diskriminering och att de inte fått jobb.

Sett till den politiska retoriken ser Emmanuel Acquah en tydlig tillbakagång. Han beskriver det som att Finland krymper i ställer för att växa.

Själv är han chef för en engelskspråkig magisterutbildning. I det arbetet har han sett finländsk migrationspolitik från insidan, och hans bild är inte särskilt positiv.

– Att försöka få uppehållstillstånd i Finland är en hemsk upplevelse för utländska medborgare. Särskilt för dem som kommer från fattiga länder. Du måste ha tillräckligt med pengar på banken, du måste ha bostad och du måste vänta många månader för att säkra en intervju vid en finländsk ambassad.





Gällande att få finskt medborgarskap beskriver han processen som en mardröm och ifrågasätter varför det enda officiellt erkända sättet är att skriva ett språktest på svenska eller finska och bli godkänd.

Helst krasst skulle många etniska finländare inte själva ha de förutsättningar som krävs för att få medborgarskap i landet.

Om man fortsätter att behandla immigranter så som man gör i Finland i dag tror Emmanuel Acquah att vi går en hård framtid till mötes. I länder där diskrimineringen av andra etniciteter varit lika utbredd har det lett till oroligheter och utstötthet.

– Det är psykologiskt och sociologiskt bevisat. En hungrig människa blir arg. Men vi har ännu en chans att inte låta det hända i Finland.



Du är kristen akademiker. Inom kristendomen betonas allas lika värde. I universitetsvärlden är kunskap ett ideal. Har du trots det bevittnat rasism i de sammanhangen?

– I kyrkan kan jag inte säga att jag sett rasism. Jag har väldigt fina erfarenheter från metodistförsamlingarna både i Åbo och Vasa. Vi har underbara pastorer.

– I den akademiska världen har jag själv inte upplevt rasism, men jag har blivit diskriminerad. Det finns rasistiska strukturer i samhället och den akademiska världen gör inget för att ändra på det. Att det akademiska, som den institution det är, förhåller sig passivt och väljer att inte höja sin röst, det är fel.

Han betonar vikten av att prata om den diskriminering som hela tiden pågår och tar ett exempel ur familjelivet. Om barnen märker att något inte är som det ska men föräldrarna inte adresserar problemet skapar det en oro hos barnen.

– Samma sak gäller i kyrkan och i andra sammanhang. Om något händer i samhället behöver vi kommunicera om problemen och ta ställning, annars skapar det oro. Jag vill se mer av det i Finland.


Du har familj och barn. Pratar ni om rasismen?

– Jag och min fru diskuterar det. Vi vet att barnen kommer att utsättas. De är bruna, inte vita.

Emmanuel Acquah konstaterar att det inte leder till något konstruktivt att få människor att må dåligt. Därför vill han hellre prata om hur vi kan förändra framtiden än om den rasism han utsatts för under årens lopp. Men den senaste tiden har det varit svårt också för honom att bibehålla fokus.

– Då jag hör retoriken och de diskussioner som förs blir jag traumatiserad. Jag ger 200 procent för att bidra till samhället, men debatten just nu får mig att känna mig som en exotisk utlänning. Jag kommer med diversitet, jag vill vara progressiv, jag strävar efter att skapa en fridfull miljö.

– Nu går jag på gatan och undrar ifall män­niskor tittar på mig, om de pratar om mig för att jag har mitt ursprung i ett annat land. I fjol gjorde jag inte det. Då hade vi en annan regering.

Text: Rebecca Pettersson


Ett stenkast från tågstationen i Åbo driver ett gäng birgittinsystrar ett gästhem.

klosterliv. Om man älskar något måste man offra något. Så är det för alla, oberoende av om det är sin frihet, sin familj eller sin Gud man älskar. Det här säger birgittinnunnan och abbedissan syster Dia i Åbo. 20.2.2024 kl. 16:43
”Om palestinierna kan hata oss så, är det deras sak att bygga upp förtroendet på nytt”.

ISRAEL-PALESTINA. Noga Ronen från Israel ville i åratal lyssna till palestinierna och vara pacifist. Men fyra månader efter 7 oktober-massakern vet hon inte om hon vill det längre. 19.2.2024 kl. 13:29
Mohammed Nasser i Borgå ska aldrig ge upp sitt blåa palestinska flyktingspass.

ISRAEL-PALESTINA. Mohammed från Nasaret går här fram. Själv är han inte född i Jesus barndoms stad, utan i en före detta fransk armébarack i Syrien. Sedan över 30 år bor han i Borgå. Men sitt blåa palestinska flyktingpass ska han aldrig ge upp. 19.2.2024 kl. 13:55
Att vara ung har varit en del av Eva Kelas identitet.

UTSEENDE. Eva Kela blev förskräckt när hon plötsligt såg sig bli en ”medelålders tant” och gjorde ett tv-program om det som hon aldrig trodde skulle drabba henne själv. 19.2.2024 kl. 16:41
Lars Lundsten är docent och förtroendevald i Johannes församling.

Kolumn. Då jag skriver dessa ord är det några dagar kvar tills valet till kyrkomöte. Då du läser dessa ord är valet över och vi har fått en ny samling människor som får fatta beslut om kyrkans framtid. 19.2.2024 kl. 08:00
Mia Anderssén-Löf omvald; Torsten Sandell ny i kyrkomötet

KYRKOMÖTET. Mia Anderssén-Löf och Torsten Sandell blir prästombud i det nya kyrkomötet. De försvunna präströsterna från Åland dök upp under veckoslutet efter att ha varit borta i posten. 19.2.2024 kl. 11:56
Sven Grankulla är ordförande
för den arbetsgrupp som utrett framtidsalternativen
för de laestadianska bönehusföreningarna inom LFF.

Nattvard. Den möjlighet kyrkolagen ger att fira nattvard utanför kyrkorummet kan minskalaestadianernas behov att bilda egna församlingar. 16.2.2024 kl. 12:41
Tre av fyra lekmannaombud är nya: Martina Harms-Aalto, Anita Ismark och Olof Widén

KYRKOMÖTET. Tre av fyra lekmannaombud från Borgå stift är nya i kyrkomötet. Präströster efter tisdagens kyrkomötesval är borta – i posten – och valnämnden fick avbryta rösträkningen. 14.2.2024 kl. 18:44

KYRKOMÖTET. Expresspost från Åland var inte tillräckligt för att trygga valprocessen. De 22 röster som är borta avgör vem som blir prästombud i kyrkomötet. 15.2.2024 kl. 12:41

KYRKOMÖTET. Kvasten gick i kyrkomötet. Många av de sittande ombuden blev inte omvalda. Närmare två tredjedelar av plenisalen är nytt folk. Fortfarande finns inte kvalificerad majoritet i frågan om samkönade äktenskap 15.2.2024 kl. 12:14
Man kan skriva ut och sätta upp kalendern på väggen eller på kylskåpet, tipsar Emelie Wikblad.

fastan. Före påsken kommer en fyrtio dagar lång fasta. Den här tiden är en möjlighet att lämna bort och skala av för att hitta fokus inför påsken. 13.2.2024 kl. 14:19
Församlingen och körerna bidrar till att Alex Pollock trivs i Jakobstad.

PERSONEN. Han har varit lärare i engelska i fyra olika länder och lärt sig språket i tre av dem. Alasdair Pollock kom till Jakobstad för snart trettio år sedan. Språket, musiken, årstiderna, havet, skogen och människorna fick honom att stanna. – Jag har fått mycket mer än jag gett, säger han. 9.2.2024 kl. 09:58
– Sista dagen på klostret visade en av nunnorna oss Heliga Birgittas rum. Där i rummet nedkallade hon välsignelsen över oss. Det var starkt. Den välsignelsen följde med mig hem, säger Eva Andersson.

profilen. Eva Andersson har varit i ropet sedan hon stickade vantar till påven. Färre vet att hon också räddat hundar i Korea och extraknäckt som risleverantör. 7.2.2024 kl. 13:40
Modet att våga – som att delta i The Voice – har kommit senare i hans liv.

ETT GOTT RÅD. Christer ”Chrisu” Romberg önskar att hans femtonåriga jag hade fattat att man kommer bara en bit på vägen med talang. Han är aktuell i sångtävlingen The Voice of Finland på teve, men han är också ungdomsarbetsledare i Sibbo svenska församling. I sitt jobb umgås han mycket med konfirmander, alltså 15-åringar. 7.2.2024 kl. 10:00
Fanny Willman är född i Pedersöre och uppvuxen i Nykarleby och Vasa.

PERSONEN. När Fanny Willman var sexton år började hon skriva kolumner för Vasabladet. I februari utnämns hon till ledarskribent för Kyrkans Tidning i Sverige. – För mig är det mer naturligt att skriva ledare än andra journalistiska texter. 6.2.2024 kl. 17:56

Ett stenkast från tågstationen i Åbo driver ett gäng birgittinsystrar ett gästhem.

klosterliv. Om man älskar något måste man offra något. Så är det för alla, oberoende av om det är sin frihet, sin familj eller sin Gud man älskar. Det här säger birgittinnunnan och abbedissan syster Dia i Åbo. 20.2.2024 kl. 16:43
”Om palestinierna kan hata oss så, är det deras sak att bygga upp förtroendet på nytt”.

ISRAEL-PALESTINA. Noga Ronen från Israel ville i åratal lyssna till palestinierna och vara pacifist. Men fyra månader efter 7 oktober-massakern vet hon inte om hon vill det längre. 19.2.2024 kl. 13:29
Mohammed Nasser i Borgå ska aldrig ge upp sitt blåa palestinska flyktingspass.

ISRAEL-PALESTINA. Mohammed från Nasaret går här fram. Själv är han inte född i Jesus barndoms stad, utan i en före detta fransk armébarack i Syrien. Sedan över 30 år bor han i Borgå. Men sitt blåa palestinska flyktingpass ska han aldrig ge upp. 19.2.2024 kl. 13:55
Att vara ung har varit en del av Eva Kelas identitet.

UTSEENDE. Eva Kela blev förskräckt när hon plötsligt såg sig bli en ”medelålders tant” och gjorde ett tv-program om det som hon aldrig trodde skulle drabba henne själv. 19.2.2024 kl. 16:41
Lars Lundsten är docent och förtroendevald i Johannes församling.

Kolumn. Då jag skriver dessa ord är det några dagar kvar tills valet till kyrkomöte. Då du läser dessa ord är valet över och vi har fått en ny samling människor som får fatta beslut om kyrkans framtid. 19.2.2024 kl. 08:00