Bland Luafolket firas julen endast i den kristna församlingen, det är ingen hemmafest utan en gemenskapens fest. Snart väntar en julturné i bergsbyarna, då det ordnas tio kristna julfester i de olika byarna.
– I församlingen ordnas en stor fest med julmässa, sedan äter man gott och så blir det lite julklappar och lekar för barnen. Alla är inbjudna och välkomna och alla i byn brukar delta, också de som inte hör till församlingen, berättar Tomas Kolkka som med sin fru Riikka-Maria Kolkka jobbar med bland annat bibelöversättning till lua.
Familjen Kolkka bor i staden Chiang Rai där barnen går i internationell skola. Därifrån är det cirka sju timmars bilväg till Nanprovinsen där Luafolket bor i bergssluttningarna, vid gräsen mot Laos. Luafolket kom som flyktingar från Laos under Vietnamkriget. Alla som kom före 1995 fick thailändskt medborgarskap.
– Livet är hårt och levnadsstandarden låg. Bergsris är det enda som kan odlas och det ger bara en tredjedel av den skörd som ris som odlas på plattland ger, säger Tomas.
– Numera odlar man också lite majs och grönsaker. Och i dag finns det vatten och el i de flesta byarna, det fanns det inte när vi kom för åtta år sedan, tillägger Riikka-Maria.
Sedan fem år tillbaka finns också mobilmaster i luaområdet.
– Nuförtiden använder alla barn och ungdomar mobiltelefoner, trots att folk annars lever på existensminimum, säger Tomas.
Barnkören uppträder på julfesten i byn Banden. FOTO: Riikka-Maria Kolkka
Många språk att hålla reda på
– I början kunde luafolket inte tala thai, så barnen gick inte i skola och det blev svårt för människorna att få arbete, säger Riikka-Maria.
Numera lär sig barnen lua hemma och nordthailändska lite vid sidan om.
– Men i skolan undervisar man bara på högthai, den variant som talas i Bangkok och som skiljer sig från nordthailändska. Så det är många språk att hålla reda på.
För att göra det än mer invecklat så finns också en kunglig variant av thai, som kan vara svår att förstå också för högutbildade thailändare.
– Det språket används när Jesus och Gud omtalas. Folk har vant sig vid att stänga öronen i gudstjänsten för att det är så svårt att förstå. Därför är det så viktigt att översätta bibeltexter till lua.
Paret Kolkka och två lokala medarbetare har arbetat fram ett alfabet och därmed ett skriftspråk för lua-
folket. Som bäst översätts Markusevangliet.
– Replot församling är med och stöttar det här språk-
arbetet, säger Tomas.
Numera finns en bok med julsånger på luaspråket och Lukasevangeliets andra kapitel läses också på lua kring jul.
– Det finns dessutom en sammanfattning av julevangeliet på lua för barnen, säger Riikka-Maria.
Man uppskattar att det finns kring 20 000 luatalande i norra Thailand. Animismen är den starkaste religiösa utövningen, det vill säga att dyrka förfäder och naturen.
– I dag finns det kring 1 600 döpta, säger Tomas.
En typisk lua-by. FOTO: ilkka koivisto
Hetta och plastgran
Under coronapandemin bodde familjen Kolkka tre år i Helsingfors, en längre paus än tänkt.
– Vi var lite oroliga för vår återkomst till Thailand, barnen hade fått goda vänner i Helsingfors och börjat rota sig där. Men det visade sig att det mest var vi föräldrar som kände lite oro. De trivs bra här också.
– Och Matias, vår fjortonåring, kan ha kontakt daligen med sina vänner i Helsingfors via onlinespel.
Familjen brukar fira julafton den 24 december, som i det buddhistiska Thailand är en helt vanlig dag.
– Vi har en plastgran från början av december, säger Riikka-Maria.
– Det är 30 grader varmt här så den luktar plast, tillägger Tomas.
Sedan brukar familjen äta julmiddag på någon restaurang som dukar upp engelskt julbord och så blir det lite klapputdelning och videosamtal till Finland.
– Köpcentren är fulla av julpynt, men julens kristna innebörd är okänd för de flesta. Många förknippar julen med det västerländska nyåret, säger Tomas.
Paret Kolkka är glada över att det finns människor i Finland som stöder deras arbete.
– Vi vill säga tack till alla, säger Riikka-Maria.
– Och önska alla en välsignad jul, säger Tomas.
Julfest i församlingen. Foto: Riikka-Maria Kolkka
PARET KOLKKA
- Kommer från Lahtis.
- Till familjen hör också Matias 14 och Ella 8.
- Jobbar för Finska Missionssällskapet med språk-, musik- och församlingsarbete bland luaminoriteten i bergsbyarna i norra Thailand sedan 2012. År 2003–2011 gjorde de språk- och bibelöversättningsarbete i Papua Nya Guinea.
- Avtalsförsamlingar i Borgå stift är Johannes församling, Ingå och Esbo svenska. Dessutom stöds språkarbetet av många församlingar, bland annat Replot.
