Att samfälligheten är den största skogsägaren inom kyrkan överraskar förvaltningsdirektör Anne Jokela.
– Men den uppgiften verkar ändå stämma, säger hon.
Intäkterna från skogen har en stor betydelse för samfällighetens ekonomi. Samfällighetens årliga intäkter från skogen varierar. Ifjol handlade det om brutto 305 000 euro och cirka 157 000 euro efter omkostnaderna.
– Det rör sig om lönen för en eller två personer, i bästa fall tre, per år. Men vården och förnyelsen av skogen kostar också en hel del.
Under ett år förnyelseavverkar man under en procent av den totala arealen.
En lika stor ekonomisk betydelse kommer också vindkraftsparken med åtta vindmöllor som nu byggs i samfällighetens skogar att ha. Projektet som påbörjades redan på 2010-talet förverkligas nu i sista minuten innan byggnadstillstånden går ut.
– Det centrala i vår tioårsplan är att skogarna sköts som ekonomiskogar och att virkesförrådet växer trots de planerade avverkningarna. På det sättet förverkligas också tanken på kolsänkan, fast kanske inte på det sättet som man diskuterar. Det är vetenskapligt ifrågasatt om kolsänkorna påverkas mera i en ekonomiskog eller i en skog som man bara låter växa.
Samfälligheten har också skyddat en del av sina skogar.
– Under det år jag varit anställd inom samfälligheten har vi ett skyddsprojekt på 14 hektar urskog på gång.
Hur stor del av den totala arealen som är skyddad kan Jokela inte svara på direkt.
Initiativet till att skydda skogar kommer från skogsvårdsföreningarna som samfälligheten samarbetar med.
– De meddelar oss att det här är en skog som de tycker är värd att bevaras. Då gör vi nödvändiga beslut och anhåller om skydd. Vi förlitar oss på skogsvårdsföreningarnas sakkunskap, men besluten gör vi.
Att Karleby kyrkliga samfällighet blivit en stor skogsägare har att göra med kommunsammanslagningarna.
– I kommunsammanslagningen 2009 med Kelviå och Lochteå fick samfälligheten hälften av det skogsbestånd vi har idag. Också genom sammanslagningarna med Kaustby, Ullava och Halso fick samfälligheten mycket skog. Jag är så pass ny att jag inte har koll på hur mycket skog samfälligheten köpt tidigare.
Skogarna är splittrade på många små skiften.
– Har vi ett enhetligt område på 200 hektar är det stort för oss. Vanligtvis är våra skogsskiften mindre än så. Sinnebilden av en avverkning där man kalhugger tusentals hektar stora områden förverkligas aldrig i landskapet Mellersta Österbotten.
Jokela känner ingen oro just nu att kyrkomötet skulle begränsa avverkningarna.
– Vi är inte på långt när den enda församlingen eller samfälligheten där skogen har en märkbar betydelse för ekonomin. I så fall måste motiveringarna vara mycket goda. Det kan finnas många sätt att odla kolsänkor. För oss är det att sköta skogarna som ekonomi-
skogar och att skydda vår urskogar.
