På fritiden lyssnar Niels Burgmann gärna på rockmusik, särskilt i tåget eller på gymmet.

Musiken beskriver känslor

KOMPOSITÖR.

Matteus församlings kantor Niels Burgmann har sysslat med musik sedan unga år. Han skriver också egen musik och inspireras av både texter och andra former av konst.

11.5.2022 kl. 06:00

– Musiken har nog varit med mig ända från början. Min pappa var orgelbyggare, vilket gjorde att vi alltid hade huset fullt med olika instrument som jag tyckte om att testa. Min mamma utbildade sig senare till kantor och i något skede konstaterade hon att det är lika bra att jag får ta lektioner då jag ändå håller på och spelar hela tiden.

Niels Burgmann är född i Tyskland och uppvuxen i Sverige. Efter att ha tagit organistexamen i Sverige ville han studera vidare och valet föll på Sibelius-A kademin i Helsingfors. Nu jobbar han sedan flera år tillbaka som kantor i Matteus församling.

– Det var i tonåren som jag blev seriös med att spela musik, men jag började studera musik först senare. Jag tyckte både om klassisk musik och rockmusik, vilket utgjorde en god musikalisk balans. Min orgellärare talade varmt om kantorsyrket och det var väl en av orsakerna som ledde in mig på kyrkomusik.

Behöver vara nyfiken och flexibel

Niels Burgmann betonar att en god musiker inte nödvändigtvis är en musiker som aldrig gör några fel.

– En god musiker är den som kan reda upp alla fel hen gör, säger han med ett skratt.

Han beskriver en god kantor som någon som är både flexibel och som kan tänka utanför sina egna preferenser och referensramar.

– Alla kantorer har inte lyxen att ha kolleger, vilket gör att det kan vara ganska krävande att göra allt själv. Då är det bra att vara nyfiken på både människor och musik och att våga prova på det som kanske känns lite obekvämt. Vi som har inflytande behöver vara lyhörda för vad för slags musik församlingsborna behöver.

Han tänker att kyrkomusiken i framtiden på många sätt kommer att utformas på olika sätt på olika lokala plan.

– Det finns utrymme för väldigt olika slags musik. Det som kantorer kanske behöver akta sig för i framtiden är att glömma bort sådan musik som inte tilltalar alla. Samtidigt som jag också tror att det är bra att våga vara självkritisk och pragmatisk och ställa sig frågan, till exempel inför nästa psalmbok: vilka sånger använder vi inte?

Förutom orgeln, den liturgiska och den klassiska musiken har Burgmann de senaste 15 åren även upptäckt en ”ny” identitet som körledare.

– Det är något jag trivs väldigt bra med. Förutom att det finns mycket, mycket bra körmusik så är det också en social gemenskap med en grupp människor som tillsammans får musiken att lyfta.

Inspireras av text och konst

Genom åren har Niels Burgmann också själv komponerat en del musik.

– Länge komponerade jag nästan bara körmusik, där jag känner till instrumenten bra och vet vad som fungerar och inte fungerar. Men mer och mer har jag också börjat komponera instrumentalmusik. Ju mer man gör det desto lättare faller bitarna på plats.

Han utgår gärna från någon text då han skriver, även om musiken skulle vara instrumental. Det är särskilt stämningen i en text han är ute efter.

– Texten är väldigt viktig för mig. Jag älskar också att gå på konstutställningar och inspireras mycket av olika former av konst. Det är hemskt lyxigt att vara kompositör i dagens läge där vilken musik som spelas och skrivs inte bestäms ovanifrån likt den gjordes på till exempel 1800-talet. Då var musiken kanske lite mer funktionell medan det i dagens läge är okej att både skriva traditionellt och att experimentera.

Han säger att den musik han lyssnar på inte nödvändigtvis är den musik han skriver själv.

– Då jag skriver blir det ofta klassisk musik i nutida, modernistisk stil medan jag lyssnar på musik som ofta är mer rockbetonad, sådant som jag vuxit upp med.

Vad betyder musiken för dig?

– Musik och text beskriver känslor och är ett sätt att fundera på livet och dess innehåll. Jag har svårt att tänka mig en tillvaro utan musik. Själv tror jag att jag behöver en ganska stor palett med olika stilar och stämningar. Musik blir ett sätt där jag kan uttrycka mig själv.


Du kan höra Niels Burgmann i Nordsjö kyrka den 7 juni som en del av öppningskonserten för festivalen Med metron till musiken.

Johan Myrskog


PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15

pingstkyrkan. Världspingstkonferensen med 6 000 gäster från 97 länder möts i Helsingfors under pingstveckan. 4.6.2025 kl. 14:36

FÖRSAMLINGSLIV. Då Pedersöre församlings manskör samlas till övning pratar de väder, vind och världsförbättring över laxsmörgåsen i pausen. Men då de sjunger är det allvar. – Det är inte alltid så lätt för karlar att prata om tro, men sjunga går bra, säger Henrik Östman. 2.6.2025 kl. 16:37

samer. Ärkebiskopen böjde sitt huvud tre gånger i den liturgiska ångergesten och bad på kyrkans vägnar det samiska folket om förlåtelse. Kyrkan har inte alltid handlat rätt i Sápmi. Med vad händer nu? 2.6.2025 kl. 10:00

SAMER I KYRKAN. Kyrkan vill ibland framstå som den största av syndare och berätta hemska historier om sig själv från förr. Men det som räknas är var kyrkan står inför samernas framtid, säger den samiska teologen Lovisa Mienna Sjöberg. 2.6.2025 kl. 10:00

den blomstertid. Har du någonsin undrat hur ”Den blomstertid nu kommer” skulle låta på Vörådialekt? Nu behöver du inte undra längre. 30.5.2025 kl. 14:52