Musiken var också en bidragande orsak till att hon blev aktiv i Nykarleby församling efter att hon gift sig och flyttat till Jeppo för åtta år sedan.
– Gudstjänsterna blev den första kontakten till församlingen. Ganska snabbt började jag i ungdomskören Trinity Choir som David Hellman ledde. Det gav mig mod att ta steget att göra framträdanden i gudstjänster ensam eller tillsammans med svärfar Mats Sjölind. Jag deltar jättegärna i gudstjänst med musik eller som kyrkvärd, säger hon.
Hon leder barnkören Kungafrön, fast den varit på coronapaus.
– Där uppskattar jag de goda samtalen, skratten och glädjen kring att få sjunga tillsammans.
Nu jobbar Emma Sjölind som lärare på skolan i Jeppo, men för tillfället är hon mammaledig med den tredje sonen som är nio månader gammal. De äldre barnen är sex och fyra år.
– Här i Jeppo har jag varit med i mammabarngruppen i församlingshemmet och i Febe, en lågtröskelgrupp för mammor och kvinnor mitt i livet. Under coronaåren har träffarna varit mer sporadiska. Det är roligt att träffa andra som delar samma tro och grundvärderingar. Man lär fort känna varandra och vågar dela också djupare saker.
För fyra år sedan blev hon tillfrågad att ställa upp i församlingsvalet. Då endast en lista blev inlämnad blev också alla på listan invalda. Sedan fick hon också plats i kyrkorådet.
– Det har varit intressant, men alla är vi ju nybörjare i början. Jag märkte att jag är mer intresserad av att påverka verksamheten än budgeten. Strukturen i församlingen är ny och jag har märkt att jag hellre skulle sitta i någon av styrgrupperna och delta i den kreativa processen. Där ligger barnen och gudstjänstlivet mig närmast.
– Det är nog roligt att vara med i förtroendeorganen, men egentligen är det roligast att göra något konkret i församlingen. Att vara tillsammans med människor, tala med dem och förmedla budskapet.
Hon efterlyser fler frivilliga för att hålla igång verksamheten i församlingen.
– Med tanke på hur vidsträckt Nykarleby är så kan vi inte förlita oss på att anställda ska räcka till att leda alla grupper. Som lekman behöver man ta ett ansvar för att hålla igång och utveckla verksamheten. Här har alla församlingar en utmaning.
Hon ser ett speciellt behov att nå barnen i högre lågstadieåldern och början av högstadiet.
– Vi får ju ofta läsa om att barn och unga mår sämre och har det kämpigt. Här finns utrymme att starta nästan vad som helst. Ta i så fall frimodigt kontakt med någon i kyrkorådet eller i områdesgrupperna.
Också under uppväxten i Jakobstad var hon aktiv i församlingen, bland annat som hjälpledare på skriftskolläger.
– Jag fått en grundtro hemifrån. Jag hade många vänner i junior, i ungdomskören Vocalis och på ungdomskvällarna. I gemenskapen utvecklades också tron.
Oberoende av var hon har bott har hon alltid känt sig välkommen i församlingen.
– Det är ett bra ställe att hitta nya vänner. Jag hoppas att många, ung som gammal, skulle hitta en grupp som man trivs i.
