Kommunistregimen i Sovjet klassade Bibeln som en sagobok. Varför var de så rädda för den, undrar Håkan Nitivuori.
Kommunistregimen i Sovjet klassade Bibeln som en sagobok. Varför var de så rädda för den, undrar Håkan Nitivuori.

Smugglade biblar till Sovjetunionen

Bibel.

Som ung smugglade Håkan Nitovuori biblar till Sovjet. I en specialsydd underskjorta bar han iland biblarna i Tallinn.

20.1.2022 kl. 09:43

Smuggelrutten gick över Tallinn, där han kunde övernatta i båten från Helsingfors.

– Jag kunde gå i land i princip hur många gånger som helst under de två dagarna båten låg i Tallinn. Då min packning låg kvar på båten visade tullarna inget intresse för mig, säger han.

När båten anlände och de flesta passagerarna gick i land var tullarna i Tallinn aktiva. När de som övernattade på båten gick i land utan väskor fick de en passersedel av vakterna som gav dem rätten att återvända.

– I min specialsydda underskjorta gömde jag ett femtontal biblar per gång.

Bibelsmugglarna hade en kontaktperson i Tallinn. Håkan Nitovuori tog bussen till hans hem.

Till kontaktpersonen kom sedan kristna från hela Sovjetunionen för att hämta biblarna. Men dem såg smugglarna aldrig skymten av.

– Under åren 1968–70 gjorde jag ett tiotal resor till Tallinn och hade kanske 50 biblar med mig varje gång. Nu kan det kännas futtigt men det är principen som är viktig.

Formellt rådde religionsfrihet i det kommunistiska Sovjet. Ändå var det olagligt att ta in biblar i landet.

Nitovuori gjorde också flera resor till Petroskoj och till Leningrad (Sankt Petersburg). Då passerade han tullen i Vaalimaa.

– Jag hörde till de första som åkte till Petroskoj. Den gången hade vi lite böcker med oss men tullen i Vaalimaa tog allt ifrån oss. I princip fick man ha egna böcker och en egen bibel med sig, men om tullen tyckte de var för många togs de ifrån en.

Större risk försöka smuggla via Vaalimaa

Nitovuori lärde sig fort att det inte var värt risken att försöka smuggla biblar över gränsen vid Vaalimaa.

– Hamnade man på en svart lista fick man inte längre visum till Sovjet.

I januari 1970 reste han första gången till Petroskoj tillsammans med fyra andra killar från Helsingfors

– Då vi kom till Vaalimaa var ingen annan i tullen. Tullarna sken upp då de kände igen en i sällskapet som blivit fast för bibelsmuggling några månader tidigare. Vi hamnade alla i värsta rumban. Allt blev genomsökt och vi blev kroppsvisiterade. Vi andra fick tillåtelse ett fortsätta, men inte han som tidigare fastnat för bibelsmuggling. Tydligen hade konsulatet i Helsingfors missat och gett honom visum trots det.

Behovet av biblar i Sovjet var enormt.

– Under de drygt femtio åren sedan revolutionen 1917 hade ett mycket begränsat antal biblar officiellt fått tryckas i Sovjetunionen. Distributionen var övervakad, vilket ledde till stor efterfrågan på biblar i synnerhet bland unga kristna. Även pastorer kunde sakna biblar och en del skrev av bibeldelar för hand.

Båtförbindelse 1965

Den första båtförbindelsen mellan Helsingfors och Tallinn öppnades 1965. Redan det första året reste en kristen grupp över till Tallinn.

– Jag var inte med på den första resan, men när nästa grupp, en ganska stor grupp från finska Saalemförsamlingen i Helsingfors, åkte över 1966 hoppade jag på.

Gruppen var i Tallinn flera dagar och besökte flera församlingar, både ryska och estniska. De fick öppet ordna program och hålla möten.

– Estland var ett av Sovjets fönster utåt som det gick att hålla kontakt med. Det var svårare att hålla kontakt med andra delarna av landet. För många kristna i Estland var det första kontakten med kristna från utlandet, trots att det bara var 70 kilometer över havet.

En av hans drivkrafter för resorna var dokumentationen han fick om att kristna i Sovjet var förföljda. Han har ett brev i svensk översättning till FN:s generalsekreterare U Thant daterat 15 augusti 1967. I bilagan finns 253 namngivna baptister som dömts till fängelse med uppgifter om datum och längd på domen.

– Hur många lutherska och pingstpastorer som var fängslade hade vi inget grepp om. Till och med ortodoxa pastorer satt fängslade under Stalintiden.

Brevet till FN:s generalsekreterare U Thant från 1967 med 253 namn givna baptister somdömts till fängelse i Sovjet har Håkan Nitovuori fortfarande kvar.

Trots att Håkan Nitovuori varit pingstpastor var det ändå inte pingstförsamlingarna i Sovjet han var i kontakt med. Det var icke-registrerade, det vill säga underjordiska baptistförsamlingar.

– Pingstvännerna i Sovjet var så extrema på den tiden att vi tyvärr inte kunde ha kontakt med dem. Någon kontakt mellan baptister och pingstvännerna i Sovjet fanns heller inte.

Också baptisterna i Sovjet var delade mellan registrerade och ickeregistrerade.

– Min första resa till Tallinn 1966 delade jag hotellrum med pastorn i Saalemförsamlingen i Helsingfors. Han var ute och träffade människor på nätterna. Många kristna ledare, av vilka flera suttit i fängelse, sökte upp honom när de visste att hav var en av ledarna i den finska pingst-
rörelsen.

– Det han viskade åt mig var mitt första möte med att man kan ge två bilder av samma verklighet. Jag var nitton år då jag lärde mig att man kan ljuga med historia och information, det vi idag kallar fake news.

I Sovjet mötte han en helt annan verklighet är de officiella delegationerna. När de besökte landet möttes de av stor vänskap, vackra tal och god mat.

– Man ville ge in bild av frihet utåt och att kristna inte förföljdes. Men jag mötte människor som suttit i fängelse för att de var kristna och som inte hade någonting. De blev trakasserade och miste sina jobb

Idag skärper Ryssland religionslagarna. Ser du tecken på att man håller på att återgå till den här tiden?

– Det börjar mera lika tsartiden då den ortodoxa kyrkan var den enda tillåtna och de evangeliska kyrkorna förföljdes. Tyvärr är det viktigt för vissa ortodoxa ledare att få vara allenarådande. På Putins handlande ser man att han prioriterar den ortodoxa kyrkan. Till den går han ju själv också. Samtidigt har det blivit svårare för de evangeliska att få tillstånd att bygga kyrkor.

– Jag sörjer över att Putin inte gör upp med Sovjetunionens förflutna. En forskare som kartlagde massgravarna i Karelen blev fängslad. Jag har varit till ett område med massgravar med en grupp kristna från Petroskoj. Vi grät och bekände våra synder och tänkte på alla som avlidit. Tänk om den processen fått fortsätta.

Johan Sandberg


Helsingfors. Hon vill att församlingen ska bli en öppen famn för nyfinländare. 25.1.2023 kl. 00:00

ANDETAG. Catherine Granlund är bloggen Andetags nya skribent på Kyrkpressens webbsida. – Jag kombinerar diakonijobb med skrivande och läsande, bloggandet är en andningskanal för mig. 11.1.2023 kl. 19:00

profilen. Markus Finnholm ser annorlunda på ett nytt år än han gjort tidigare i sitt liv. Efter en del motgångar har han fått sitt första riktiga jobb. 9.1.2023 kl. 08:29
Bröstvärnet förblir fast även om bänkarna på båda sidan om mittgången längst fram i Sankta Birgitta kyrka blir löstagbara. Att museiverket godkände lösa bänkar överraskade projektledaren Daniel Wikström.

KYRKRENOVERING. De fasta bänkarna i norra och västra korsarmarna åker ut, ett litet kök byggs längst bak, en trappa till läktaren tas bort och enplansgolv läggs i hela kyrkan. Det är några synliga förändringar då Sankta Birgitta kyrka i Nykarleby renoveras. 9.1.2023 kl. 12:11
”Oblat” kallas nattvardsbrödet, det liknar ett tunt kex och fastnar ofta i gommen när man satt det i munnen.

OVAN I KYRKAN. Du ska på konfirmation. Det blir dags för nattvard. Du har inte tagit emot nattvard sedan du själv blev konfirmerad och vet inte hur man gör. Här följer en praktisk nattvards-ABC. 11.1.2023 kl. 00:00
Daniel säger att han aldrig vill komma ifrån sin skuld över att han inte gjorde mer.
– Jag tänker: vi gjorde ju inte tillräckligt. Många säger: ni gjorde vad ni kunde, det är inte ert fel. Jag köper inte det.

PSYKISK OHÄLSA. Vad gör man när det värsta händer? Jennie Jakobsson förlorde sin elvaåriga dotter i självmord. Hon och hennes bror Daniel Jakobsson berättar om att bygga ett liv där man försöker göra något gott av det som bara är sorg och maktlöshet. 10.1.2023 kl. 08:00
Tidiga påverkare i Borgå stift. Från vänster Max von Bonsdorff, Edvin Wirén och G.O. Rosenqvist.

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44
Noora Karjaluoto söker fram gamla färglager i S:ta Birgitta kyrka i Nykarleby

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02
– Försök att vålla religiöst inbördeskrig, säger religionsvetaren Tornike Metreveli.

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00
Kyrkans Utlandshjälp stöder i ukrainska Tjernihiv att skola och utbildning ska fungera för barnen, trots kriget.

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31
Soc & koms rektor Tuomas Martikainen har jobbat i krysset religion–samhälle.

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16
Ulf Lundell och Eva Dahlgren.

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11
Dennis Svenfelt

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45
Jubileumsåret öppnas i samband med högmässan i Borgå domkyrka på nyårsdagen 1.1.2023 klockan 12.15

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12
Benjamin Häggblom intar gärna en lyssnande roll, inte minst i mötet med äldre människor.

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54

Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00
Hanna Klingenberg bor i Vasa och jobbar bland annat med programmet Himlaliv.

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00
Patrick Wingren,Tove Wingren och Rickard Slotte under en konsert i Nagu kyrka i höstas.

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00