Kristna i norra och centrala Nigeria lever under extrem förföljelse.

Organisationen Open Doors: Kristna förföljs mest i Nordkorea och söder om Sahara

FÖRFÖLJELSE.

Fyra av fem fall där kristna dödats för sin tros skull under fjolåret har skett i Nigeria. Sahelområdet söder om Sahara hör till de områden i världen där det är svårast att leva som kristen.

17.1.2024 kl. 09:39

Organisationen Open Doors rapporterar att cirka 5 000 kristna dödades för sin tros skull under fjolåret. Fyratusen av dem dödades i Nigeria. I 15 av de 26 afrikanska länderna i Sahelområdet söder om Sahara är förföljelsen av de kristna extrem.

Organisationen Open Doors rangordnar i World Watch List årligen de 50 länder i världen där det är svårast att leva som kristen. Rangordningen bygger på ett eget poängsystem som baserar sig på det våld och förtryck som kristna utsätts för både personligen och kollektivt.

Årets lista visar att förföljelsen av kristna inte avtagit, snarare tvärtom. Extremistiska muslimer och envåldshärskare i Afrika och kommunistregimer i Nordkorea, Kina och Latinamerika hotar kristna.

Trots att Nigeria står för fyra femtedelar av alla mord på kristna är livet för kristna inte svårast där. Det är ännu värre i Nordkorea, Somalia, Libyen, Eritrea och Jemen.

– Utvecklingen i Sahelområdet är oroväckande. Det är ett område som lätt glöms bort av västländerna, men där de extrema islamisternas grymhet syns mest. Det sker i synnerhet i norra och centrala Nigeria där kristna utsätts för mest våld. Med utländskt stöd mördar främst Boko Haram och islamistiska fulani tusentals kristna. De erövrar systematiskt de kristnas byar och odlingsmarker i syfte att köra bort dem från området, säger Miika Auvinen som ansvarar för utlandsrelatioenrna vid Open Doors Finland.

Men också i andra länder i området är förföljelsen av svår. Utöver i Nigeria utnyttjar extremistiska islamister instabiliteten också i länder som till exempel Burkina Faso (20) och Somalia (2).

– I många av länderna har myndigheterna misslyckats med att stabilisera situationen och våldsspiralen bara fortsätter.

Exakt varifrån det utländska stödet kommer vet man inte, med det är sannolikt från den wahabistiska ideologin i Saudiarabien.

– De islamistiska gruppernas beväpning och organisation är på en professionell nivå och de har en klar ideologisk bakgrund.

En liten positiv utveckling har skett i Mali (14) där kristna erkänns som en av landets minoriteter, npgot som antogs i den nya konstitutionen i juli 2023. Men där begår ryska Wagnertrupper, som ersatte de franska styrkorna 2022, upprepade illdåd.

– Wagnertupper finns fortfarande i Niger och Mali. Trupperna har kallats dit av tidigare makthavare uttryckligen för att avväpna de extrema islamisterna, något de egna trupperna inte lyckats med. Men de kom inte med den lösning man hoppades på. Ur de kristnas synvinkel skiljer sig inte Wagnertruppernas terror från islamisternas.

Årets lista av länder där det är svårast att leva som kristen påminner om fjolårets: Nordkorea toppar fortfarande listan åtföljd av Somalia, Libyen, Eritrea, Jemen, Nigeria, Pakistan, Sudan, Iran, Afghanistan och Indien.

Ännu för några år sedan låg Afghanistan i topp. De få kristna som fortfarande är kvar i landet håller en så låg profil att Open Doors får betydligt färre indikationer på att de utsätts för våld.


Var sjunde kristen upplever svår förföljelse

Var sjunde kristen i världen upplever svår förföljelse på grund av sin tro. Under perioden som omfattas av World Watch Lists förföljelserapport dödades cirka 5 000 kristna för sin tro, men det verkliga antalet är sannolikt högre. De nästan 15 000 attackerna mot kyrkor, kristna skolor och sjukhus ökade sjufalt på ett år. Antalet övergrepp och hot mot kristna, cirka 43 000 fall, ökade med en tredjedel och antalet attacker mot hem femdubblades till över 21 000 fall. I rapporten anges också 280 000 fall där kristna vräktes eller flydde från sina hem, vilket innebär en fördubbling.

Också i Indien, där parlamentsvalet våren 2024 närmar sig, har våldet mot kristna ökat kraftigt. Antalet kristna dödsfall, 160 fall, ökade niofaldigt och de fler än 2 200 attackerna på kyrkor och kristna skolor och de cirka 5 900 kristna hemmen mångdubblades också.

I Kina (19) begränsas religionsfriheten fortfarande på ett oroväckande sätt. Där stängdes uppskattningsvis 10 000 kyrkor.

Också i en del central- och sydamerikanska länder begränsar de kommunistiska regimerna livet för kristna. Nicaragua, som för ett år sedan för första gången noterades på femtionde plats på listan, har nu stigit till tjugonde plats.

– Det beror på president Daniel Ortegas kommunistiska ideologi som strävar efter att begränsa all kristen verksamhet, i synnerhet den som talar för religionsfrihet och mänskliga rättigheter, säger Auvinen.

Efter valet i november 2020 begränsade Ortega systematiskt kyrkornas och kyrkoledarnas rörelsefrihet. I februari 2022 förlorade biskop Rolando Álvarez, som försvarade medborgerliga friheter, sitt medborgarskap och dömdes till ett 26-årigt fängelsestraff.

De pågående krigen i Ukraina och mellan Israel och Hamas lyfter inte upp länderna bland de 50 värsta. De palestinska områdena finns på sextionde plats i år medan Ryssland är på plats 62 och Ukraina 77. Det kan beror på att Hamas angrep Israel den 7 oktober medan uppföljningsperioden för årets lista slutar i september 2023. Eventuella konsekvenser för kristna syns först om ett år.

– Vi vet att i synnerhet protestantiska kristna utsätts för begränsningar i de områden Ryssland ockuperat i Ukraina. Där har också församlingar stängts. Det problemet syns inte i övriga delar Ukraina. Också i Ryssland utsätts protestantiska församlingar för myndigheternas och milisens godtyckliga maktutövande.

Text: Johan Sandberg


biskopsval. Kyrkan tar modell från De gröna, studentpolitiken och den anglikanska kyrkan. Kommande biskopar väljs med så kallat preferensval. 6.5.2026 kl. 19:37

profilen. Göran Stenlund, 76, från Vasa är Borgå stifts mest erfarna ombud i kyrko­mötet. Vad har nio perioder innehållit? 8.5.2026 kl. 09:00

domkapitlet. Den nya prästassessorn vid domkapitlet i Borgå kommer från Esbo svenska församling. 6.5.2026 kl. 16:06

kyrkoherdar. Sättet att välja kyrkoherde väckte en oväntat livlig debatt i kyrkomötet. Flera biskopar befarade att domkapitlens roll avvecklas. Kyrkoherden är inte enbart församlingens egen tjänsteinnehavare, argumenterade så väl Lutherforskare som biskopar i debatten. 6.5.2026 kl. 15:03

Faddrar. Måste man ha faddrar när man döper ett barn? Eller kan de vara färre eller flera än två, vilket kyrkoordningen stadgar. Det beslöt kyrkomötet i Åbo på tisdagen att utreda. 5.5.2026 kl. 11:05

betraktat. Evangelium betyder glädjebudskap. Ändå har jag många gånger reagerat på att melodierna inte återspeglar glädjen som orden talar om. På något märkligt sätt är kyrklig musik, framför allt äldre psalmer, väldigt dyster i sina melodier. Det blir en konstrast som får mig att bli irriterad. Om det ska vara glädje och jubel ska väl melodin också vara sprittande och bära uppåt? 2.5.2026 kl. 19:02

laestadianer. Första mötet efter krisen med pastorsinstallationen i ett bönehus i Larsmo uppges ha varit "sakligt". 30.4.2026 kl. 15:16

kyrkoherdar. Nej, kyrkoherden måste inte vara självskriven ordförande i församlings- eller kyrkorådet. Det anser en rapport från Kyrkostyrelsen som kommer till kyrkomötet nästa vecka. 29.4.2026 kl. 14:23

Herdeval. Domkapitlet uppmanar Hangö svenska församling att välja Karl af Hällström till ordinarie kyrkoherde i Hangö, och ställer Rolf Steffansson i första förslagsrum i kyrkoherdevalet i Sibbo. 29.4.2026 kl. 11:13

religionsundervisning. – Det blir väldigt svårt att övervaka i ämnen där behörighetsgraden hos lärarna är väldigt låg, och där undervisningen också i viss mån sker utanför skolan. Utmaningarna är uppenbara. Bland annat det säger minister Anders Adlercreutz 28.4.2026 kl. 17:57

sverige. Konfessionslös religionsundervisning erbjuder elever med olika bakgrund att mötas. Samtidigt politiseras religionsämnet i Sverige. Det säger två forskare som Kyrkpressen talat med. 28.4.2026 kl. 17:34

UNGA MÄN. Kyrkans arbete i det tysta har berört Lucas Lindeqvist och Bibeln som en trygg, orubblig sanning tilltalar Freddy Asplund. De faller båda två in i mönstren när forskningen tittar på boomen där allt flera unga män känner sig hemma i den kristna tron. 28.4.2026 kl. 11:41

psalmer. Då Katarina Näs skilde sig fick hon hjälp med att bära pianot till sitt nya hem. I en korsning stannade sällskapet för att vila ryggarna, och så spelade hon Blott en dag där på grusvägen, mitt i vägskälet. En tid senare fann hon ett nytt intresse: att komponera psalmer. 27.4.2026 kl. 17:10

BARNKÖRER. Nästan 300 barn stod på scenen när Barnens sångfest gick av stapeln i Trefaldighetskyrkan i Vasa den 25:e april. – Vi fick fler anmälningar än vi vågade hoppas på, säger Pia Bengts som ansvarar för gudstjänstliv och musik i Borgå stift. 27.4.2026 kl. 10:30

laestadianism. Installationen av två predikanter till pastorer I den laestadianska bönehusförsamlingen i Risöhäll i Larsmo väcker många frågor. Anmärkningsvärt, anser biskop Bo-Göran Åstrand som var omedveten om installationen. Inget har förändrats, anser i sin tur bönehusets ordförande Roy Tupeli. 24.4.2026 kl. 09:00

biskopsval. Kyrkan tar modell från De gröna, studentpolitiken och den anglikanska kyrkan. Kommande biskopar väljs med så kallat preferensval. 6.5.2026 kl. 19:37

profilen. Göran Stenlund, 76, från Vasa är Borgå stifts mest erfarna ombud i kyrko­mötet. Vad har nio perioder innehållit? 8.5.2026 kl. 09:00

domkapitlet. Den nya prästassessorn vid domkapitlet i Borgå kommer från Esbo svenska församling. 6.5.2026 kl. 16:06

kyrkoherdar. Sättet att välja kyrkoherde väckte en oväntat livlig debatt i kyrkomötet. Flera biskopar befarade att domkapitlens roll avvecklas. Kyrkoherden är inte enbart församlingens egen tjänsteinnehavare, argumenterade så väl Lutherforskare som biskopar i debatten. 6.5.2026 kl. 15:03

Faddrar. Måste man ha faddrar när man döper ett barn? Eller kan de vara färre eller flera än två, vilket kyrkoordningen stadgar. Det beslöt kyrkomötet i Åbo på tisdagen att utreda. 5.5.2026 kl. 11:05