Håkan Nitovuori känner starkt för gemenskap: – Jag vill inte vara en eremit.

I första hand är vi människor

kvevlax.

Håkan Nitovuori är pensionerad pingstpastor, tillika aktiv i Kvevlax församling. – Tro är inte partipolitik, det är gemenskap, säger han.

14.10.2021 kl. 10:28

Som 15-åring kom Håkan Nitovuori till tro i Sionkyrkan i Vasa. I hans släkt har olika samfund alltid funnits representerade. Själv har han varit pastor i pingstkyrkan, men är också aktiv frivillig i Kvevlax församling.

– Jag har alltid sökt mig till gemenskap. Det är väldigt naturligt för mig.

– Trosutövning innebär inte att vi måste ha samma åsikter läromässigt, utan vi delar en gemensam tro. Jag brukar säga att vi i första hand är människor, i andra hand kristna och i tredje hand de samfund vi representerar.

Men all gemenskap handlar om ömsesidighet, konstaterar han.

– Annars blir det olycklig kärlek.

Den här ömsesidigheten har han sett växa fram mellan samfunden i sakta mak.

– När de starka gränserna mellan olika samfund lagts ner har vi upptäckt att vi har syskon. Det är lite som under Andra världskriget när familjer splittrades och barn inte visste om att de hade syskon. Efter kriget återupptäckte de sina syskon.

Vill inte vara eremit

– Jag vill inte vara en eremit, och jag är glad att Gud inte förväntade sig att jag skulle bli munk, säger Håkan Nitovuori.

Sociala kontakter betyder mycket för honom och han är en av tre som leder ”Karakaffe” i Kvevlax församling varannan torsdag.

– Vi ses klockan 9.15 och dricker morgonkaffe och äter smörgås. Jag minns inte att vi någonsin skulle ha varit under tjugo deltagare.

Inbjudna talare och intressanta samtal hör till programmet.

– Vi brukar samlas i Drängstugan för att få lite intimare stämning. Vi vill ha en miljö där stöttande kommentarer och spontana frågor får komma naturligt.

Solidaritet är en drivkraft

Var femte vecka är Håkan Nitovuori och hans fru Ann-Lis också med och organiserar diakonins mathjälp i Kvevlax.

– Det engagemanget hör ihop med vår känsla för människor och den humanitära hjälpen. Det är ett kravlöst sätt att hjälpa, och ingen blir nekad hjälp.

– Jag upplever att det här är en viktig insats från vår diakonissa Nina Andrén.

Håkan Nitovuori, och en granne till honom, kör runt och hämtar både färdiga matportioner och andra livsmedel, som sedan delas ut till dem som behöver det och har anmält sig på förhand.

– Jag tror det här har större effekt än många predikningar – att visa omsorg.

Men predikningar fyller också sin funktion, och den 7 november predikar Håkan Nitovuori i högmässan i Kvevlax församling.

– Sådan ekumenik har vi här i Kvevlax!

Ulrika Hansson


syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00

andlighet. Intresset för tro ökar hos unga, om det vittnar både församlingsanställda och unga själva. Men även om de möter allt från Jesus till helvetet på sociala medier verkar det vara något annat som drar: en slags längtan och motreaktion. Är tro de ungas revolt mot sekularisering och individualism? 30.11.-0001 kl. 00:00

mission. Vem är du? Magnus Riska är ny missionsdirektor för Såningsmannen som fokuserar på mission till onådda folk – och judar. 22.12.2025 kl. 20:13

BISKOPENS JULHÄLSNING. När vinterns mörker sänker sig över vägarna, brukar diakonen Timo tända en lykta och ställa den nere vid avtaget till huset. Det känns bra, sade han en gång. Men hans familj förstod inte riktigt varför. Varför skulle det varje kväll behövas en lykta vid vägen? 22.12.2025 kl. 20:43

BISTÅNDSARBETE. Epidemiexperten Jan-Marcus Hellström med finländsk hemadress i Kimito har bott den största delen av sitt vuxna liv utomlands. Nu är det ett far och son-liv med tolvåriga Theodor. 18.12.2025 kl. 18:01

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Det är oklart om samfällighetsdirektör Juha Rintamäki säger upp sig eller inte, efter att ha fått en hög tjänst vid ett ministerium. Gemensamma kyrkorådets ordförande Maika Vuori gick emot rådet hon leder. 19.12.2025 kl. 13:37

PANELSAMTAL. Nätverket Kyrkfolket upplever inte att deras retorik hårdnat, men nog att klimatet i kyrkan gjort det. De frågar sig om det kommer finnas ”trygga rum” för dem i kyrkan i framtiden. 18.12.2025 kl. 14:52

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06