Sheila Liljeberg-Elgert, Urpu Sarlin, Kira Ertman och Jannika Lassus.
Sheila Liljeberg-Elgert, Urpu Sarlin, Kira Ertman och Jannika Lassus.

Kommunikationen i Esbo väcker blandade känslor

TVÅSPRÅKIGHET.

Efter två veckor på jobbet sade den nya kommunikatören i Esbo svenska församling upp sig. – Arbetsmängden är så stor att det är omöjligt att göra ett gott jobb, säger företrädaren Sheila Liljeberg-Elgert, som också befarar en nedmontering av det svenska.

13.10.2021 kl. 16:45

Esbo svenska församling saknar just nu informatör, och det finns röster som säger att det beror på hur arbetet är organiserat. För ett par år sedan inleddes ett pilotprojekt inom kommunikationen vid samfälligheten i Esbo. Det innebar att den svenska församlingens informatör blev en del av samfällighetens finskspråkiga kommunikationsteam.
– Informatören är anställd av Esbo svenska församling och lönen går från den svenska församlingens budget. Ändå äts stora delar av den svenska kommunikationsbudgeten upp av samfällighetens projekt, säger Sheila Liljeberg-Elgert, som sedan 2007 jobbat som informatör vid Esbo svenska församling, men nu gått i pension.


Hon upplever att det inte finns förståelse för att det finlandssvenska församlingslivet är en egen kultur, som kräver andra lösningar än att man översätter finskt material till svenska.
– Vi borde ha tid att göra material om våra egna anställda och församlingsbor, och samarbeta med de närliggande svenskspråkiga församlingarna, säger hon.

Hon säger att hennes efterträdare reagerade på samma saker som hon själv och att det var en orsak till att hen inte valde att fortsätta.
– Man tar av den minsta församlingen, som skulle behöva den resursen själv, och placerar den personen i en finsk arbetsmiljö.

Hon upplever också det som problematiskt att det inte är definierat hur stor del av arbetsbilden ska handla om samfällighetens information i relation till församlingens egen.
I Borgå stift är lösningen i Esbo unik. I de andra större, svenskspråkiga församlingarna jobbar informatörerna i regel med den egna församlingens information, i den egna församlingen.

Samarbetet gett yrkesgrafiker
Kira Ertman, som är kyrkoherde i Esbo svenska församling, säger att det nya kommunikationsprojektet lett till många fördelar.
– Till exempel till att vi haft tillgång till en yrkesgrafiker som kunnat göra design.
Åsikterna om huruvida det är möjligt att kommunicera på svenska i ett team där en majoritet av teamet består av finskspråkiga går isär bland dem KP talat med. Ertman menar att alla anställda i en tvåspråkig samfällighet kan använda sitt eget modersmål.

Skulle det vara okej att leda ett möte och skriva en mötesrapport på svenska?
– Ja. Min uppfattning är att det råder en väldigt stor förståelse för svenskan i Esbo kyrkliga samfällighet, säger Ertman.

Uppfattar du att du som svensk kyrkoherde i Esbo behöver vara en vakthund för det svenska?
– Jag upplever inte att det skulle finnas en sån stämning att vi skulle behöva vara på vår vakt, säger Ertman.

Skärmdump från Esbo svenska församlings Facebook-sida.

Sheila Liljeberg-Elgert säger att hennes erfarenhet är att flera i kommunikationsteamet inte kan svenska så bra att den svenska kommunikatören kan komma med mötesinlägg på svenska – för att inte tala om att leda möten på svenska.

Samfällighetens kommunikationschef Urpu Sarlin säger att språket vid kommunikationsenheten till vardags är finska.
– Men den senaste tiden har jag sagt att man förstås får prata svenska också om man vill. Om någon inte förstår något får man be om preciseringar.

Hon menar också att den svenska sakkunniga i kommunikation i första hand ska ta hand om Esbo svenska församlings information.
– Vid sidan av kan hen assistera den tvåspråkiga informationen. Informatören kan mycket fritt forma sin egen arbetsbild.

"Man behöver ett team"
Jannika Lassus, som är viceordförande i församlingsrådet i Esbo svenska församling, uppfattar att informatören jobbar i samfällighetens finska team för att få stöd av andra som har samma expertis.
– Det är väldigt mycket begärt att en människa ensam ska klara av all teknik, därför behöver man ett team.

På församlingsrådets möte har man diskuterat hur samarbetet påverkar det svenska informatörsarbetet.
– Där tyckte vi att det var viktigare att vi får en snygg, fungerande och mångsidig produkt, som då också är på svenska. Det lät bra.

Kan det då finnas kulturella skillnader som gör att allt som fungerar på finska inte fungerar på svenska?
– Jag kommer inte på något på rak arm, det kan ju förstås finnas någon verksamhet som inte finns i den svenska församlingen. Som språkforskare tänker jag att man anpassar texten enligt målgruppen.

Ser du risker med att närmaste chefen är finskspråkig och jobbar vid samfälligheten?
– Är man anställd som sakkunnig inom information och kommunikation skulle jag kanske till och med se det som en större risk att ha en präst eller kyrkoherde som närmaste chef. Det är bättre att ha en chef som vet vad man håller på med och känner till vad arbetet går ut på.

Erika Rönngård och Sofia Torvalds


Lars Lundsten är docent och förtroendevald i Johannes församling.

Kolumn. Då jag skriver dessa ord är det några dagar kvar tills valet till kyrkomöte. Då du läser dessa ord är valet över och vi har fått en ny samling människor som får fatta beslut om kyrkans framtid. 19.2.2024 kl. 08:00
Mia Anderssén-Löf omvald; Torsten Sandell ny i kyrkomötet

KYRKOMÖTET. Mia Anderssén-Löf och Torsten Sandell blir prästombud i det nya kyrkomötet. De försvunna präströsterna från Åland dök upp under veckoslutet efter att ha varit borta i posten. 19.2.2024 kl. 11:56
Sven Grankulla är ordförande
för den arbetsgrupp som utrett framtidsalternativen
för de laestadianska bönehusföreningarna inom LFF.

Nattvard. Den möjlighet kyrkolagen ger att fira nattvard utanför kyrkorummet kan minskalaestadianernas behov att bilda egna församlingar. 16.2.2024 kl. 12:41
Tre av fyra lekmannaombud är nya: Martina Harms-Aalto, Anita Ismark och Olof Widén

KYRKOMÖTET. Tre av fyra lekmannaombud från Borgå stift är nya i kyrkomötet. Präströster efter tisdagens kyrkomötesval är borta – i posten – och valnämnden fick avbryta rösträkningen. 14.2.2024 kl. 18:44

KYRKOMÖTET. Expresspost från Åland var inte tillräckligt för att trygga valprocessen. De 22 röster som är borta avgör vem som blir prästombud i kyrkomötet. 15.2.2024 kl. 12:41

KYRKOMÖTET. Kvasten gick i kyrkomötet. Många av de sittande ombuden blev inte omvalda. Närmare två tredjedelar av plenisalen är nytt folk. Fortfarande finns inte kvalificerad majoritet i frågan om samkönade äktenskap 15.2.2024 kl. 12:14
Man kan skriva ut och sätta upp kalendern på väggen eller på kylskåpet, tipsar Emelie Wikblad.

fastan. Före påsken kommer en fyrtio dagar lång fasta. Den här tiden är en möjlighet att lämna bort och skala av för att hitta fokus inför påsken. 13.2.2024 kl. 14:19
Församlingen och körerna bidrar till att Alex Pollock trivs i Jakobstad.

PERSONEN. Han har varit lärare i engelska i fyra olika länder och lärt sig språket i tre av dem. Alasdair Pollock kom till Jakobstad för snart trettio år sedan. Språket, musiken, årstiderna, havet, skogen och människorna fick honom att stanna. – Jag har fått mycket mer än jag gett, säger han. 9.2.2024 kl. 09:58
– Sista dagen på klostret visade en av nunnorna oss Heliga Birgittas rum. Där i rummet nedkallade hon välsignelsen över oss. Det var starkt. Den välsignelsen följde med mig hem, säger Eva Andersson.

profilen. Eva Andersson har varit i ropet sedan hon stickade vantar till påven. Färre vet att hon också räddat hundar i Korea och extraknäckt som risleverantör. 7.2.2024 kl. 13:40
Modet att våga – som att delta i The Voice – har kommit senare i hans liv.

ETT GOTT RÅD. Christer ”Chrisu” Romberg önskar att hans femtonåriga jag hade fattat att man kommer bara en bit på vägen med talang. Han är aktuell i sångtävlingen The Voice of Finland på teve, men han är också ungdomsarbetsledare i Sibbo svenska församling. I sitt jobb umgås han mycket med konfirmander, alltså 15-åringar. 7.2.2024 kl. 10:00
Fanny Willman är född i Pedersöre och uppvuxen i Nykarleby och Vasa.

PERSONEN. När Fanny Willman var sexton år började hon skriva kolumner för Vasabladet. I februari utnämns hon till ledarskribent för Kyrkans Tidning i Sverige. – För mig är det mer naturligt att skriva ledare än andra journalistiska texter. 6.2.2024 kl. 17:56
Rebecka Stråhlman, en av arrangörerna för Ungdomens Kyrkodagar, ger delegaterna en eloge. De är förebilder i att motverka polarisering.

ungdomens kyrkodagar. UK uppmanar kyrkomötet att ta ställning i frågan om samkönade äktenskap. Om det var upp till kyrkans unga skulle frågan redan vara avgjord. 5.2.2024 kl. 15:43

KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00
Katarina Gäddnäs, Sören Lillkung, Silja Sahlgren-Fodstad och Jani Edström diskuterade vilka krockar som uppstår när kyrkan möter konsten. Undergräver det trovärdigheten som konstnär eller kritiker att vara troende?

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15
Rapporten tog inte upp förslaget att grunda en egen kyrka.

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04

Ida-Maria Björkqvist är biträdande 
distriktsledare i baptistsamfundet.

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00
Susann Stenberg blev ett viktigt stöd för Monica Björkell, som nyligen flyttat till Lovisa.

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30
För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00