Julgudstjänst i en av Senegals lutherska församlingar. Glitter är inte bara julpynt, det är festpynt som kan användas i kyrkan året om.
Julgudstjänst i en av Senegals lutherska församlingar. Glitter är inte bara julpynt, det är festpynt som kan användas i kyrkan året om.

Ett annat sätt att fira jul

korsholm.

När man pratar om julen i Senegal lär man sig egentligen mer om det finländska julfirandet än om det senegalesiska, tycker Anna-Lena Särs.

17.12.2020 kl. 09:46

Anna-Lena Särs har arbetat som missionär i Senegal de senaste sex åren. Nu har hon att mellanår hemma i Finland och planen är att åka tillbaka i slutet av nästa sommar.

Hon växte upp i Korsholm och som missionärsbarn i Senegal. Efter teologistudier i Helsingfors jobbade hon drygt sex år som religionslärare i Grankulla.

– Sedan hittade jag en plats i missionen som jag tänkte kunde passa mig.

Hon har arbetat som rådgivare för barn- och ungdomsarbetet inom Senegals lutherska kyrka, i ett team med två kollegor.

– Mycket av jobbet går ut på att dels få söndagsskolorna och skriban att fungera i praktiken, dels försöka hjälpa församlingarna att ta över ansvaret.

Till hennes jobb hör också att främja utvecklingen mot mer systematiskt och projektbaserat arbete i kyrkan.

– När jag kom var det svårt att få en plan för tre veckor, berättar hon. I vanliga fall är livet så pass oförutsägbart i Senegal, man tränas inte i att tänka på framtiden på det här sättet. Fokus är på att klara av att anpassa sig.

Landet är det västligaste på afrikanska fastlandet. Islam är den största religionen, men några procent av befolkningen är kristna. Staden där Anna-Lena Särs bott heter Fatick och ligger en timmes bilväg från kusten. I det här området finns en stor del av den lutherska kyrkans församlingar.

– Det är lite som att bo på landet. I området där jag bodde fanns en slags byagemenskap. Alla visste vem de andra var, så det var tryggt och bra.

I Senegal jobbar hon på flera språk: på centret i Fatick och i skrift används oftast franska, ute i byarna och ibland mellan kollegor talar de serer.

– Min serer är inte den bästa, men jag kan ungefär hänga med i vad som sägs.

Ibland får kollegorna hjälpa till att översätta hennes västerländska tankesätt.

Gemenskap och gästvänlighet är viktiga i Senegal.

– En av de första sakerna det syns på är att man tar sig god tid att hälsa på varandra. Man tar i hand och pratar länge.

Särskilt i serer-kulturen finns en viss uppsättning frågor som man ställer när man hälsar på varandra. Även humorn följer särskilda system: vilka man får skämta med och på vilket sätt beror på vilken släkt man tillhör.

– Humorn i allmänhet går ut på att man försöker sätta den andra i besvärliga situationer och se hur den klarar av det. Om den tar det med lugn och ro och skrattar och skämtar tillbaka, då är det en cool person. Det tar en stund att vänja sig vid, skrattar hon, men tillägger att det också bygger en gemenskapskänsla.

Julen i Senegal

– Julen är mer en västerländsk grej, som senegaleserna anpassat efter sina traditioner, säger Anna-Lena Särs.

Högtider influeras av de olika lager som finns i kulturen: de traditionella religionerna med inslag som tron på förfädernas andar och en årsrytm som följer jordbruket, islams högtider som följer sin egen kalender.

– Det är i den här kontexten som de kristna utvecklat sina traditioner.

Vid påsk och jul firas gudstjänst under natten. Det hör också till att ordna dop. Följande dag lagar man mat och delar den med sina grannar.

– Det är inga stora, långa förberedelser. Första advent tänker folk inte ens på.

Anna-Lena påpekar att en mängd av de jultraditioner vi har i Finland hör ihop med våra gamla traditioner och folktro – som tomtenissar och julbockar.

– Senegaleserna skulle genast se det naturreligiösa i det.

Hon minns när hon var liten och missionärsfamiljerna ordnade finländsk julfest för barnen bakom stängda dörrar.

– Så att ingen skulle ta till sig våra folkloristiska inslag och tro att det här är kristna inslag.

Den kommersiella sidan av julen syns i samhället.

– När man går i butikerna i de lite större städerna längs kusten märker man av det. Också i Fatick sätts det upp julljus längs med gatorna.

Julen är också en turistsäsong och på hotellen ordnas julprogram för turisterna.

– Men just nu har de ju inga turister.

Coronapandemin ställer till med stora problem för människor i kustområdena där turismen är en viktig näring. Hon har många bekanta vars inkomst drabbats.

Är det något du saknat från julen i Finland?

– När jag är i Senegal så försöker jag njuta av den senegalesiska stilen att göra saker. Man kan ändå aldrig få den finländska julen i Senegal.

Familjen saknar hon förstås och några inslag av finländsk jul brukar hon ha: hon kokar glögg, har en adventsljusstake och julkrubba och lyssnar på någon jul-cd.

– Ifjol hade jag finländska gäster, men ingen av dem var vidare intresserad av den finländska julen. Så det blev en ganska vanlig senegalesisk jul, men vi hade väldigt roligt tillsammans. Och förde mera oljud än mina grannar var vana med att höra från min bostad.

Emelie Wikblad



Kristian Willis utanför Dickursby nya kyrka i Vanda.

profilen. – Jag skulle gärna vara med och skapa framtidens folkkyrka, för jag tror att vi inte har något annat val, säger Kristian Willis som snart tar över som kyrkoherde i Vanda svenska församling. 27.4.2021 kl. 15:05
Måste kroppen få så mycket uppmärksamhet? frågar Monica Ålgars.

Kroppen. Hur talar du till din kropp? Vad tänker du om den? 28.4.2021 kl. 00:00

Valborg. Han känner sig taggad inför en annorlunda valborg även om det känns trist att behöva hålla distansen. 26.4.2021 kl. 14:31
Patrik Hagman börjar jobba i Linköpings stift.

Åbo akademi. Vem som har hand om undervisningen i praktisk teologi i höst är oklart. 23.4.2021 kl. 12:14
Bjarne Boije var en av nyckelpersonerna bakom Kyrkpressen för femtio år sedan.

Kyrkpressen. Biskopen var tveksam, men han ville inte vara den som hindrade att Kyrkpressen startade. Om Borgar tar ansvar för innehållet och Boije för ekonomin så måste vi försöka, sade biskopen. Så blev det. (Den här texten publicerades i KP 1/2020. KP publicerar den i repris som en hyllning till Bjarne Boije, 100 år.) 21.4.2021 kl. 12:31
Det blottlagda takvalvet på vilket kyrkvaktmästaren Bengt Norrlin står är det synligaste tecknet på vattenläckaget. Brandverket slängde ut den våta isoleringen under det läckande munstycket.

Läckage. Ett felande sprinklermunstycke sprejade ut vatten över takvalvet i Pedersöre kyrka natten till lördag. På grund av läckaget måste kyrkan stängas för en vecka. 20.4.2021 kl. 12:25
I folkmusikbandet Ratatosk spelar 
Frank Berger vevliran Hildegard.

Åbo. – Hon har öppnat dörrarna till en spännande värld! säger han. 19.4.2021 kl. 10:17
Anne Söderlund tänker ofta att det i en adoptionsberättelse som hennes ju är barnet som är offret. Barnet har inga skyldigheter.

adoption. Anne Söderlund var ett oönskat barn och blev adopterad när hon var sju månader. – Men jag vill inte bli definierad av vad jag inte fick, utan av vad jag fick. 14.4.2021 kl. 09:09
Kristian Willis jobbar för tillfället som pastor för det engelska arbetet i Helsingfors.

kyrkoherdeval. Församlingsrådet i Vanda svenska församling valde Kristian Willis, församlingspastor vid Helsingfors kyrkliga samfällighet, till ny kyrkoherde. 13.4.2021 kl. 19:20
Lennart Ahlvik, Vesa Pöyhtäri och Per-Ole Hjulfors är några av Radio LFF:s medarbetare.

radio. För ett drygt år sedan hade Laestadianernas fridsföreningars förbund LFF fattat ett beslut om att lägga ner sin radiokanal. Nu när coronan begränsar livet och sammankomsterna är de glada att de kom på andra tankar. 14.4.2021 kl. 09:48
– Finland är ett land som fungerar. Människorna är ärliga. Jag har alltid varit lite tystlåten och jag trivs i Finland, säger Stéphane Rosse.

Kulturer. Stéphane Rosse är den tystlåtna fransmannen som har levt i Finland i 30 år. – Jag blev förälskad i en finländsk turist i Paris 1993. Det var kärlek vid första ögonkastet. 14.4.2021 kl. 10:47
Kirkko & Kaupunki rapporterar utförligt om domen och diskussionen kring den på sin webbsida.

massmedier. Tidningen Kirkko ja kaupunki har fällts av opinionsnämnden för massmedier för att ha avlägsnat en omstridd kolumn om köttproduktion från tidningens webbsida. 13.4.2021 kl. 10:24
Elefteria Apostolidou är församlingspastor i Borgå svenska domkyrkoförsamling.

Kolumn. "Även ett digitalt möte får en annan dimension när vi på riktigt stannar upp och ger av vår egen tid", skriver Elefteria Apostolidou. 14.4.2021 kl. 08:30
Kalle Sällström är verksamhetsledare på Församlingsförbundet.

Förnyelse. "Hur skulle vi gå till väga om vi också skulle renovera kyrkan inifrån?" 14.4.2021 kl. 09:00
Tiina Kaaresvirta är studentpräst på Metropolia, Alexandra Eriksson socialpolitiskt ansvarig i Hankens studentkår.

Studerande. Studerande behöver stöd under undantagstiden – och antagligen klarnar det verkliga stödbehovet först när livet börjar normaliseras. 14.4.2021 kl. 00:00

Tuomas Anttila sorterar frimärken som människor donerat och säljer dem vidare för att samla in medel till missionen. Frimärkena från Kyrkpressens krysslösningar har bidragit med tusentals euro genom åren.

FRIMÄRKEN. Tuomas Anttila samlar inte längre frimärken för egen räkning. Det här får många köpare att återvända till hans nätauktioner – de vet att han inte tar undan de bästa märkena till sin egen samling, utan säljer vidare allt som kommer in. 11.5.2021 kl. 16:27
Hemma i Borgå har hon en egen liten ateljé. Under coronatiden har hon sålt en hel del verk via webbsajter för konst försäljning.

SKAPADE. Länge tyckte Linnea Ekstrand att det hon kunde – att jobba med händerna – inte var viktigt eller värdefullt. Idag är skapandet hennes yrke. 11.5.2021 kl. 09:52
Ibland måste man våga göra något oväntat, säger Alaric Mård.

bibeln. Tänk om man skulle fira ner sin vän genom taket för att vännen skulle få träffa Jesus? I den här serien berättar personer om sina favoritdoldisar i Bibeln. Först ute är teologen och författaren Alaric Mård. 10.5.2021 kl. 11:40
Tova Vikström är församlingssekreterare och informatör.

NATURNÄRA. "Då kommer lugnet, som under en andakt, en meditation, de där sista stunderna i yoga då man bara ligger ner." 11.5.2021 kl. 09:00

Bidrag. Fjorton projekt har fått bidrag ur Gunvor och Bo Skogmans fond, meddelar Kristinestads församling. 4.5.2021 kl. 09:59