Julgudstjänst i en av Senegals lutherska församlingar. Glitter är inte bara julpynt, det är festpynt som kan användas i kyrkan året om.

Ett annat sätt att fira jul

korsholm.

När man pratar om julen i Senegal lär man sig egentligen mer om det finländska julfirandet än om det senegalesiska, tycker Anna-Lena Särs.

17.12.2020 kl. 09:46

Anna-Lena Särs har arbetat som missionär i Senegal de senaste sex åren. Nu har hon att mellanår hemma i Finland och planen är att åka tillbaka i slutet av nästa sommar.

Hon växte upp i Korsholm och som missionärsbarn i Senegal. Efter teologistudier i Helsingfors jobbade hon drygt sex år som religionslärare i Grankulla.

– Sedan hittade jag en plats i missionen som jag tänkte kunde passa mig.

Hon har arbetat som rådgivare för barn- och ungdomsarbetet inom Senegals lutherska kyrka, i ett team med två kollegor.

– Mycket av jobbet går ut på att dels få söndagsskolorna och skriban att fungera i praktiken, dels försöka hjälpa församlingarna att ta över ansvaret.

Till hennes jobb hör också att främja utvecklingen mot mer systematiskt och projektbaserat arbete i kyrkan.

– När jag kom var det svårt att få en plan för tre veckor, berättar hon. I vanliga fall är livet så pass oförutsägbart i Senegal, man tränas inte i att tänka på framtiden på det här sättet. Fokus är på att klara av att anpassa sig.

Landet är det västligaste på afrikanska fastlandet. Islam är den största religionen, men några procent av befolkningen är kristna. Staden där Anna-Lena Särs bott heter Fatick och ligger en timmes bilväg från kusten. I det här området finns en stor del av den lutherska kyrkans församlingar.

– Det är lite som att bo på landet. I området där jag bodde fanns en slags byagemenskap. Alla visste vem de andra var, så det var tryggt och bra.

I Senegal jobbar hon på flera språk: på centret i Fatick och i skrift används oftast franska, ute i byarna och ibland mellan kollegor talar de serer.

– Min serer är inte den bästa, men jag kan ungefär hänga med i vad som sägs.

Ibland får kollegorna hjälpa till att översätta hennes västerländska tankesätt.

Gemenskap och gästvänlighet är viktiga i Senegal.

– En av de första sakerna det syns på är att man tar sig god tid att hälsa på varandra. Man tar i hand och pratar länge.

Särskilt i serer-kulturen finns en viss uppsättning frågor som man ställer när man hälsar på varandra. Även humorn följer särskilda system: vilka man får skämta med och på vilket sätt beror på vilken släkt man tillhör.

– Humorn i allmänhet går ut på att man försöker sätta den andra i besvärliga situationer och se hur den klarar av det. Om den tar det med lugn och ro och skrattar och skämtar tillbaka, då är det en cool person. Det tar en stund att vänja sig vid, skrattar hon, men tillägger att det också bygger en gemenskapskänsla.

Julen i Senegal

– Julen är mer en västerländsk grej, som senegaleserna anpassat efter sina traditioner, säger Anna-Lena Särs.

Högtider influeras av de olika lager som finns i kulturen: de traditionella religionerna med inslag som tron på förfädernas andar och en årsrytm som följer jordbruket, islams högtider som följer sin egen kalender.

– Det är i den här kontexten som de kristna utvecklat sina traditioner.

Vid påsk och jul firas gudstjänst under natten. Det hör också till att ordna dop. Följande dag lagar man mat och delar den med sina grannar.

– Det är inga stora, långa förberedelser. Första advent tänker folk inte ens på.

Anna-Lena påpekar att en mängd av de jultraditioner vi har i Finland hör ihop med våra gamla traditioner och folktro – som tomtenissar och julbockar.

– Senegaleserna skulle genast se det naturreligiösa i det.

Hon minns när hon var liten och missionärsfamiljerna ordnade finländsk julfest för barnen bakom stängda dörrar.

– Så att ingen skulle ta till sig våra folkloristiska inslag och tro att det här är kristna inslag.

Den kommersiella sidan av julen syns i samhället.

– När man går i butikerna i de lite större städerna längs kusten märker man av det. Också i Fatick sätts det upp julljus längs med gatorna.

Julen är också en turistsäsong och på hotellen ordnas julprogram för turisterna.

– Men just nu har de ju inga turister.

Coronapandemin ställer till med stora problem för människor i kustområdena där turismen är en viktig näring. Hon har många bekanta vars inkomst drabbats.

Är det något du saknat från julen i Finland?

– När jag är i Senegal så försöker jag njuta av den senegalesiska stilen att göra saker. Man kan ändå aldrig få den finländska julen i Senegal.

Familjen saknar hon förstås och några inslag av finländsk jul brukar hon ha: hon kokar glögg, har en adventsljusstake och julkrubba och lyssnar på någon jul-cd.

– Ifjol hade jag finländska gäster, men ingen av dem var vidare intresserad av den finländska julen. Så det blev en ganska vanlig senegalesisk jul, men vi hade väldigt roligt tillsammans. Och förde mera oljud än mina grannar var vana med att höra från min bostad.

Emelie Wikblad



Kolumn. Vår första bön i lidandet ska inte i första hand vara att Gud tar oss ur lidandet – utan att vi bjuder in honom att vandra med oss genom det. 30.5.2025 kl. 13:35

Replot. Hans Boije har i sommar hållit i rodret i Replot i nästan 1,5 år – nu är det dags att dra vidare och låta ny krafter ta över. 30.5.2025 kl. 13:17

Personligt. En vinter då Linda Andtbacka kände sig helt omsluten av mörker hände det något i farstun till Jeppo kyrka. Hon fick hjälp av Gud. Eller mer konkret: hon fick hjälp av tabletter, tro och terapi. Och av ett bibelord. 28.5.2025 kl. 12:50

Kolumn. Jag skulle aldrig jobba med barn, sa jag när jag var i tonåren. Sådär 17 år senare är det precis vad jag gör och det är det jag vill göra. Jag har fått arbeta med många olika barngrupper och åldrar: daghem, förskola, skola och i församlingens barnverksamhet. 26.5.2025 kl. 15:12

val. Två kaplanstjänster är lediga i stiftet. De sökande bör bland annat ha god social förmåga, vara initiativrika, flexibla och samarbetsinriktade. 22.5.2025 kl. 10:55

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Lagfarne assessorn Lars-Eric Henricson avgår – när blir assessorstjänsten i Borgå ledig att sökas? Pia Kummel-Myrskog fortsätter som tf kyrkoherde i Petrus församling. Vem har fått kaplanstjänsten i Esbo svenska församling? Läs mera i notisen från domkapitlets senaste sammanträde. 21.5.2025 kl. 13:36

KORSNÄS. Vad ska man tänka på när man förbereder en radiogudstjänst? Allra viktigast: att göra det levande för lyssnarna. 20.5.2025 kl. 12:51

kyrkoherde. Jukka Hildén, för tillfället församlingspastor i finska Martins församling i Åbo, föreslås bli tf kyrkoherde i Larsmo från juli 2025 till juni 2026. Hildén är redan kring 65 år, men har sagt att han möjligen kan ställa sig till förfogande för herdeuppdraget i fyra år. 15.5.2025 kl. 13:28

Personligt. Under en livskris sökte sig journalisten Mikael Sjövall till kyrkan. Han gick en Alphakurs, en grundkurs i kristen tro. Och allt förändrades. Nu bor tecken och mirakel runt hörnet. 14.5.2025 kl. 09:29

klosterliv. I norra Italien finns en plats där mycket kretsar kring Bibeln, men där man inte alls bråkar om hur den ska tolkas. Syster Sylvie berättar om livet i ett ekumeniskt kloster, om att upptäcka sådant man inte vill veta om sig själv, och om att inse fakta: Hur mycket eller lite du än tror måste du vara människa hela vägen. 15.5.2025 kl. 00:00

musik. Från Knivsta, Uppsala, till Helsingfors. Lucas Stålhammar studerar kyrkomusik vid Sibelius-Akademin och vill hjälpa andra att möta Gud genom musiken. 13.5.2025 kl. 19:00

kyrkomusik. I Niels Burgmanns projekt för att rädda kyrkomusiken får nu också barn pröva på stora kyrkorgeln. 13.5.2025 kl. 00:00

BARA BADA BASTU. Korso församling i norra Vanda hejar på KAJ i första semifinalen i Eurovision 2025 i morgon med att bada bastu och sjunga sommarpsalmen Den blomstertid nu kommer på Vörådialekt. 12.5.2025 kl. 14:30

MALAX FÖRSAMLING. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Malax församling har sökts av församlingspastorn i samma församling, meddelar domkapitlet i Borgå stift. 12.5.2025 kl. 14:16

NY PÅVE. Vad betyder det för kristna som inte är katoliker att det valts en ny påve? Mycket är upp till var och en av oss tror Jimmy Österbacka. – Det är i våra personliga omständigheter som enheten dagligen både kan sökas och utmanas, säger han. 9.5.2025 kl. 13:39

BORGÅ STIFT. I Borgå domkyrka vigdes på söndagen fyra personer till tjänst i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 9.6.2025 kl. 19:43

SAMKÖNAD VIGSEL. Finlandssvenska laestadianer och evangeliska skrev på protestuppropet. Folkmissionen driver utvecklingen. 9.6.2025 kl. 14:00

KORSHOLMS SVENSKA FÖRSAMLING. Kyrkoherde Mats Björklund var den enda sökande till kaplanstjänsten i Korsholms svenska församling. 6.6.2025 kl. 13:58

musik. Som barn ritade operasångerskan Monica Groop i psalmboken medan mamman Astrid Riska spelade orgel i Berghälls kyrka. – Hon har varit min lärare och min Alma mater. Jag har henne att tacka för hela min karriär. 5.6.2025 kl. 19:46

SAMKÖNAD VIGSEL. Biskopsmötet ger nu i praktiken grönt ljus för samkönade vigslar i kyrkan – trots att kyrkomötet säger nej. Bara åtta av tio biskopar står bakom den "pastorala anvisningen" om saken. 5.6.2025 kl. 11:18