Julgudstjänst i en av Senegals lutherska församlingar. Glitter är inte bara julpynt, det är festpynt som kan användas i kyrkan året om.

Ett annat sätt att fira jul

korsholm.

När man pratar om julen i Senegal lär man sig egentligen mer om det finländska julfirandet än om det senegalesiska, tycker Anna-Lena Särs.

17.12.2020 kl. 09:46

Anna-Lena Särs har arbetat som missionär i Senegal de senaste sex åren. Nu har hon att mellanår hemma i Finland och planen är att åka tillbaka i slutet av nästa sommar.

Hon växte upp i Korsholm och som missionärsbarn i Senegal. Efter teologistudier i Helsingfors jobbade hon drygt sex år som religionslärare i Grankulla.

– Sedan hittade jag en plats i missionen som jag tänkte kunde passa mig.

Hon har arbetat som rådgivare för barn- och ungdomsarbetet inom Senegals lutherska kyrka, i ett team med två kollegor.

– Mycket av jobbet går ut på att dels få söndagsskolorna och skriban att fungera i praktiken, dels försöka hjälpa församlingarna att ta över ansvaret.

Till hennes jobb hör också att främja utvecklingen mot mer systematiskt och projektbaserat arbete i kyrkan.

– När jag kom var det svårt att få en plan för tre veckor, berättar hon. I vanliga fall är livet så pass oförutsägbart i Senegal, man tränas inte i att tänka på framtiden på det här sättet. Fokus är på att klara av att anpassa sig.

Landet är det västligaste på afrikanska fastlandet. Islam är den största religionen, men några procent av befolkningen är kristna. Staden där Anna-Lena Särs bott heter Fatick och ligger en timmes bilväg från kusten. I det här området finns en stor del av den lutherska kyrkans församlingar.

– Det är lite som att bo på landet. I området där jag bodde fanns en slags byagemenskap. Alla visste vem de andra var, så det var tryggt och bra.

I Senegal jobbar hon på flera språk: på centret i Fatick och i skrift används oftast franska, ute i byarna och ibland mellan kollegor talar de serer.

– Min serer är inte den bästa, men jag kan ungefär hänga med i vad som sägs.

Ibland får kollegorna hjälpa till att översätta hennes västerländska tankesätt.

Gemenskap och gästvänlighet är viktiga i Senegal.

– En av de första sakerna det syns på är att man tar sig god tid att hälsa på varandra. Man tar i hand och pratar länge.

Särskilt i serer-kulturen finns en viss uppsättning frågor som man ställer när man hälsar på varandra. Även humorn följer särskilda system: vilka man får skämta med och på vilket sätt beror på vilken släkt man tillhör.

– Humorn i allmänhet går ut på att man försöker sätta den andra i besvärliga situationer och se hur den klarar av det. Om den tar det med lugn och ro och skrattar och skämtar tillbaka, då är det en cool person. Det tar en stund att vänja sig vid, skrattar hon, men tillägger att det också bygger en gemenskapskänsla.

Julen i Senegal

– Julen är mer en västerländsk grej, som senegaleserna anpassat efter sina traditioner, säger Anna-Lena Särs.

Högtider influeras av de olika lager som finns i kulturen: de traditionella religionerna med inslag som tron på förfädernas andar och en årsrytm som följer jordbruket, islams högtider som följer sin egen kalender.

– Det är i den här kontexten som de kristna utvecklat sina traditioner.

Vid påsk och jul firas gudstjänst under natten. Det hör också till att ordna dop. Följande dag lagar man mat och delar den med sina grannar.

– Det är inga stora, långa förberedelser. Första advent tänker folk inte ens på.

Anna-Lena påpekar att en mängd av de jultraditioner vi har i Finland hör ihop med våra gamla traditioner och folktro – som tomtenissar och julbockar.

– Senegaleserna skulle genast se det naturreligiösa i det.

Hon minns när hon var liten och missionärsfamiljerna ordnade finländsk julfest för barnen bakom stängda dörrar.

– Så att ingen skulle ta till sig våra folkloristiska inslag och tro att det här är kristna inslag.

Den kommersiella sidan av julen syns i samhället.

– När man går i butikerna i de lite större städerna längs kusten märker man av det. Också i Fatick sätts det upp julljus längs med gatorna.

Julen är också en turistsäsong och på hotellen ordnas julprogram för turisterna.

– Men just nu har de ju inga turister.

Coronapandemin ställer till med stora problem för människor i kustområdena där turismen är en viktig näring. Hon har många bekanta vars inkomst drabbats.

Är det något du saknat från julen i Finland?

– När jag är i Senegal så försöker jag njuta av den senegalesiska stilen att göra saker. Man kan ändå aldrig få den finländska julen i Senegal.

Familjen saknar hon förstås och några inslag av finländsk jul brukar hon ha: hon kokar glögg, har en adventsljusstake och julkrubba och lyssnar på någon jul-cd.

– Ifjol hade jag finländska gäster, men ingen av dem var vidare intresserad av den finländska julen. Så det blev en ganska vanlig senegalesisk jul, men vi hade väldigt roligt tillsammans. Och förde mera oljud än mina grannar var vana med att höra från min bostad.

Emelie Wikblad



kyrkostyrelsen. Niilo Pesonen från Uleåborg blir ­i höst kyrkans högsta tjänsteman – kanslichef vid Kyrko­styrelsen. För det har han laddat upp på släktstället i Pellinge. 13.8.2025 kl. 10:00

Personligt. Inga-Lene af Hällström bar hon honom på ryggen när hans ben värkte för mycket, sov på sjukhus, ifrågasatte Gud och sig själv. – Mest tröst har jag fått av Karl-Axel själv. 12.8.2025 kl. 08:17

LÄGERGÅRDAR. I stiftet har församlingarna olika modeller för lägerområden. En del äger lägergårdar, andra hyr in sig. 12.8.2025 kl. 19:00

SEXUELLT VÅLD. Läkaren, pingstpastorn och Nobelpris­tagaren Denis Mukwege för en kamp för ett Afrika som världen glömt. Och tillåtit bli våldtaget i 30 år. Bokstavligen. 12.8.2025 kl. 10:00

Personligt. Han har alltid velat förstå det som inte går att förstå. Det gjorde honom öppen för olika religioner. Men för två år sedan bestämde Gustaf Sandström sig: Det är Jesus som gäller. 11.8.2025 kl. 14:44

ISRAEL-PALESTINA. Det norska initiativet kom plötsligt på – de flesta församlingarna i Borgå stift hann bara med en anonym klockringning för läget i Gaza. 8.8.2025 kl. 13:38

PULS. Den friare eftermiddagsgudstjänsten Petrus Puls läggs ner i sin gamla form, meddelar Petrus församlings tf kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog. I stället ordnas nya Petrus Liv. 6.8.2025 kl. 10:00

STORM. Stormen slet av taket på Esse församlingshem igår – nu måste Pedersöre församling hitta nya utrymmen för sin verksamhet i Esse för ett år framåt. – Det som är glädjande är hur många samtal vi fått av folk som vill hjälpa till, säger kyrkoherde Daniel Björk. 5.8.2025 kl. 13:21

BORGÅ DOMKAPITEL. Fyra personer har sökt jobbet som lagfaren assessor vid domkapitlet i Borgå. Bland dem finns biskop Bo-Göran Åstrands son Sebastian Åstrand. 4.8.2025 kl. 16:35

domprost. Tjänsten som domprost i Borgå stift har lockat två sökande. Båda sökande uttrycker på sina privata Facebooksidor en tillit till processen och respekt för varandra. 1.8.2025 kl. 19:14

Personligt. Då hon fick sitt drömjobb tackade hon ja – sen blev hon diagnosticerad med cancer och sa upp sig. Plötsligt kände hon sig också väldigt ensam. Elin Nylund tror inte så mycket på att göra upp en tioårsplan för livet, men hon vet att det alltid blir kväll, hur tung dagen än varit. Det är en tröst. Kanske till och med nåd. 11.7.2025 kl. 13:41

israel. Under krigen i Israel har israelerna ofta vänt sig till sin Gud och till sina religiöst judiska traditioner, visar forskare. Så är det också nu, när kriget har utvidgat sig från Gaza till Iran. 2.7.2025 kl. 18:25

Konst. Susanna Sinivirta förlorade sitt barn. Sjutton år senare började hon måla kvinnor utan armar. – För mig är sorgens färg en silvrig nyans av grått. 23.6.2025 kl. 13:02

FETMA. En gynekolog diskuterar hennes fetma medan han undersöker henne. Bantningskurer. Skam. Varuhus som nästan aldrig har kläder i hennes storlek. Raisa Omaheimo skrev en bok om det som nästan är förbjudet: att vara fet. 10.6.2025 kl. 10:19

METODISTKYRKAN. Efter pensioneringen från Ekumeniska rådet blir Mayvor Wärn-Rancken ledare i den finskspråkiga metodistkyrkan. 16.6.2025 kl. 09:54

ARKITEKTURHISTORIA. Nu vill finländska forskare räta ut alla frågetecken kring Åbo domkyrkas ålder och medeltida interiör. – Man kan säga att Åbo domkyrka är landets viktigaste byggnad, säger Panu Savolainen, biträdande professor i arkitekturhistoria. 1.9.2025 kl. 10:55

NÄTVERKET KYRKFOLKET. Under laestadianernas sensommarmöte i Kållby informerade Stig-Erik Enkvist, verksamhetsledare för LFF, att nätverket Kyrkfolket planerar att börja viga egna präster. Till organisationerna inom nätverket hör bland annat LFF och Slef. 28.8.2025 kl. 18:57

KOLLEKTER. Martina Harms-Aalto som är svensk representant i Kyrkostyrelsens plenum föreslog strykningen av Kansanlähetys och evangeliska Sley i kollektlistan. 29.8.2025 kl. 18:24

Kolumn. – Jag hoppas att jag för egen del kunde ta Jesus som exempel och kunna vara välkomnande och bemöta andra mänskor som han skulle ha gjort. 28.8.2025 kl. 19:16

ÖSTERSJÖN. I Esbo firade församlingen Östersjödagen med kaffe och dopp – det vill säga ett alldeles fysiskt dopp på stranden i Stensvik. 28.8.2025 kl. 09:13