Därför kan han be oss att förlåta

Kolumn.

"Både att ge förlåtelse och ta emot förlåtelse kan vara bland det svåraste vi människor ställs inför. Vi vill jämna ut det som hänt, få hämnd, vi vill ha blod."

11.11.2020 kl. 16:30

Petrus kommer till Jesus och frågar hur många gånger man ska förlåta sin broder och föreslår till och med sju. Judisk lära sa att man skulle förlåta någon tre gånger men inte den fjärde, så Petrus trodde han var generös när han mer än dubblerade det. Jesus svarar sjuttiosju –översatt det ska inte vara någon gräns på hur mycket ni förlåter varandra.

Både att ge förlåtelse och ta emot förlåtelse kan vara bland det svåraste vi människor ställs inför. Vi vill jämna ut det som hänt, få hämnd, vi vill ha blod. Om det är svårt att göra det i mindre saker hur svårt är det inte i det stora.

"Att förlåta känns som om man på något sätt godkänner det som skett, att vi till och med skadar oss själva. Vi kan inte förlåta det, hur kan Gud kräva att vi gör något sådant?"


Man kan inte
gömma eller bortse från att det i vår värld händer fruktansvärda saker. Våld, förtryck, massmord, det är en sorgligt lång lista med saker vi människor kan göra mot varandra. Vi kan göra saker som är så stora att man inte ens ser någon väg mot förlåtelse. Att förlåta känns som om man på något sätt godkänner det som skett, att vi till och med skadar oss själva. Vi kan inte förlåta det, hur kan Gud kräva att vi gör något sådant?

Kanske för att han faktiskt har gjort det själv. Det vi människor gör mot varandra har vi också gjort inför Gud och mot Gud. Och Guds lösning kan vi se i Jesu död för oss. Straffet för allt vi människor har gjort fel tog Jesus på sig när han dog på korset. Det är grunden i den kristna tron: det onda vi människor gjort låg mellan oss och Gud och genom Jesu död finns en väg genom det fram till Gud. Det är inte lätt, Gud själv blev människa för att rädda oss, så mycket krävdes.

Därför kan Gud be oss om det. Och för att han vill skydda oss. Det onda som sker, stort och smått, lämnar spår i oss. Förlåtelsen är en väg att börja en helandeprocess för att vi ska komma igenom det onda. Vi kan inte riktigt förstå förlåtelsen, men den är grunden till vår kristna gemenskap. Förlåtelse, som det står i bönen Fader vår, för oss och för dem som gjort oss ont.

Hat vållar fejd, kärlek skyler alla fel. Ordspr. 10:12. Någon gång måste hatet ta slut, det första lilla steget i kärlek mot en lösning kan verka både svårt och omärkligt men det är viktigt. I dagens värld med sjukdom, oroligheter och våld måste vi minnas att det viktigaste vi kan göra är att visa varandra kärlek och att förlåta varandra.

Text: Ulf Sundqvist



KYRKHELG NORD. Kyrkhelg Nord är kaffe, glass och vänner. Men också Ray Baker som både ursäktar och uppmuntrar konservativa kristna. Det övergripande temat under årets kyrkhelg kan sammanfattas som ”anpassa er inte”. 26.9.2024 kl. 11:05

podcast. Bröllopskollektivet varvar snack om estetik och fix med reflektioner kring relationer. – Att man bråkar betyder inte att man har ett dåligt förhållande, utan att man har ett förhållande, säger Saara Schulman. 25.9.2024 kl. 17:10

KYRKHELG NORD. Då Ray Baker tar till orda under inledningsmötet av Kyrkhelg Nord ger han kängor åt såväl Mark Levengood som bibeltrogna konservativa kristna. 20.9.2024 kl. 21:10

HAVSNÄRA. Äventyrslusten och kärleken till havet har fått Mikael Hagman att korsa Kvarken i sin öppna båt när han pendlar till jobbet i Umeå. – Jag tycker om spänning i livet och sommartid är arbetsresorna mina utflykter, säger han. 19.9.2024 kl. 13:40

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsens tjänstemän fick rapp: Uppmanades snabba på omställningen för att banta ner gruppen av dyra centrala ämbetsverk inom kyrkan. Esbobiskopen Kaisamari Hintikka övervakar arbetet. 18.9.2024 kl. 16:20

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10