Den här ängeln hittar man på Sandudds begravningsplats.

På änglaspaning i Helsingfors

Änglar.

Änglar, finns dom? Inför Mikaelidagen bad vi Helsingforsguiden Elisabeth Sandelin berätta var änglarna syns i stadsbilden.

30.9.2020 kl. 10:45

Svaret är att det finns förvånansvärt få änglar i Helsingfors stadsmiljö.

– I Rom finns det änglar överallt, men när Helsingfors växte och blev en jugendstad var ju nationalromantiken väldigt viktig, säger Elisabeth Sandelin.

I den nationalromantiska jugendstilen utsmyckades husens fasader inte med änglar, utan i stället använde man sig av naturmotiv eller Kalevalainspirerade motiv.

– Det var helt enkelt inte modernt. Sedan kom funkisen med sina släta ytor, och inte har vi änglar i några vapen heller.

Änglaskulpturen vid Mikaelskyrkan i Gårdsbacka.

På taket till Mikaelskyrkan i Gårdsbacka finns en änglaskulptur av lite mer modernt snitt. Den föreställer ärkeängeln Mikael.

På Senatstorget hittas en ängel vid sidan av Alexander II. I den berömda statyn omges han av Lex och Lux – Lex symboliserar lagen och Lux är ljusets ängel.

– Statyn är gjord av Walter Runeberg, och det är lite intressant att det också är han som gjort änglastatyn på Topelius grav.

Zacharias Topelius grav med den stora ängeln hittar man på Sandudds begravningsplats. Där kan man också spana in många andra änglar på gravarna.

På Ateneum kan man se Hugo Simbergs Sårad ängel, en av Finlands mest kända målningar. Elisabeth Sandelin berättar att det också finns andra konstverk med änglamotiv på Ateneum, till exempel Ina Collianders Den himmelska och den jordiska ringdansen.

Ljusets ängel Lux på Senatstorget.

Fram till 11 oktober pågår också en utställning på Villa Gyllenberg där besökaren redan vid ingången möts av två änglar.

– Det är egentligen en triptyk av Torsten Wasastjerna, två änglar och mellan dem ett landskap. Den ena ängeln tittar rakt på besökaren.

Utställningen ”Vägen till dold kunskap” handlar om det sena 1800-talets spiritism och ockultism som var populär även bland finländska konstnärer.

– Och så finns det förstås keruber i takmålningen i Svenska teaterns salong, de är också ganska trevliga, säger Sandelin.

Erika Rönngård
Foto: Matilda Sjöblom



PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15

pingstkyrkan. Världspingstkonferensen med 6 000 gäster från 97 länder möts i Helsingfors under pingstveckan. 4.6.2025 kl. 14:36

FÖRSAMLINGSLIV. Då Pedersöre församlings manskör samlas till övning pratar de väder, vind och världsförbättring över laxsmörgåsen i pausen. Men då de sjunger är det allvar. – Det är inte alltid så lätt för karlar att prata om tro, men sjunga går bra, säger Henrik Östman. 2.6.2025 kl. 16:37

samer. Ärkebiskopen böjde sitt huvud tre gånger i den liturgiska ångergesten och bad på kyrkans vägnar det samiska folket om förlåtelse. Kyrkan har inte alltid handlat rätt i Sápmi. Med vad händer nu? 2.6.2025 kl. 10:00

SAMER I KYRKAN. Kyrkan vill ibland framstå som den största av syndare och berätta hemska historier om sig själv från förr. Men det som räknas är var kyrkan står inför samernas framtid, säger den samiska teologen Lovisa Mienna Sjöberg. 2.6.2025 kl. 10:00

den blomstertid. Har du någonsin undrat hur ”Den blomstertid nu kommer” skulle låta på Vörådialekt? Nu behöver du inte undra längre. 30.5.2025 kl. 14:52