Många saknar ett språk för att tala om sina naturupplevelser, upptäckte David Thurfjell.
Många saknar ett språk för att tala om sina naturupplevelser, upptäckte David Thurfjell.

David Thurfjell: "De som är mest naturandliga är faktiskt de som också är bekännande kristna"

Kultur.

Det finns något andligt över nordbornas naturupplevelser, märkte religionshistorikern David Thurfjell. Många sekulariserade svenskar som inte känner sig hemma i kyrkan upplever i stället att naturen är en plats som ger dem utrymme för existentiella tankar och känslor.

18.8.2020 kl. 19:53

Religionshistorikern David Thurfjell har skrivit en bok om svenskarnas andliga upplevelser i naturen: Granskogsfolk – hur naturen blev svenskarnas religion.

Vad fick dig att skriva den här boken?

– Jag forskar om sekularisering och har i tidigare undersökningar märkt att sekulariserade nordbor ofta kommer in på sin relation till naturen om man frågar dem om religion. I den här boken försöker jag gå till botten med varför det är så.

Har naturen ersatt kyrkan?

– Det var min arbetshypotes när jag började med det här projektet och delvis är det så, men samtidigt är det betydligt mer komplicerat än så. Till exempel är naturandlighet absolut inte något som mest finns utanför kristendomen. De som är mest naturandliga är faktiskt de som också är bekännande kristna. Men, för många sekulariserade svenskar som inte känner sig hemma i kyrkan är naturen en plats som ger ro och plats för existentiella tankar och känslor, och som man upplever är djupt personlig.

Foto: Magnus Liam Karlsson

Är det här förhållandet till naturen något som är unikt för just svenskarna?

– Naturen är påtagligt närvarande i nordisk – inte bara i svensk – kultur. Detta märks i orts- och personnamn, i konst, poesi och litteratur samt folks fritidsintressen och hur de på ett självklart sätt talar om vädret. Naturen har också haft en viktig plats i svensk nationalism och i berättelsen om Sverige som lanserades kring förra sekelskiftet. Samtidigt finns samma vurm för naturen och det pastorala landskapet i många andra länders nationalistiska berättelser. Det har att göra med hur de moderna staterna växte fram genom ett uppbrott från en bondekultur som man sedan nostalgiskt längtat tillbaka till.

Du har gjort intervjuer med människor om vilken roll naturen har i deras liv, men det visade sig att språket kanske inte är det bästa verktyget för att beskriva det här. Kan du berätta mer om det?

– Ett genomgående tema i boken är den tystnad som omger människors naturupplevelser. Det handlar förstås delvis om att de söker sig till tystnaden i skogen. Men också om att det är svårt att sätta ord på upplevelsernas betydelse. Det finns flera skäl till att det är så. Ett skäl är att sinnliga upplevelser liksom plattas ut när vi fångar dem med språket. Ta upplevelsen av ett träd till exempel. Det är en mycket komplex och mångfacetterad upplevelse som rymmer dofter, ljud, texturer, ljusskiftningar, minnen och en massa andra aspekter. När vi säger ordet ”träd” ser vi kanske framför oss bilden av ett stiliserat träd medan alla de andra aspekterna försvinner. Språket fungerar så. Det förenklar verkligheten till raka kommunicerbara kategorier. När det gäller sådant som naturupplevelser innebär detta att de blir svåra att förmedla med språket. Men tystnaden handlar också om sekularisering. Kristendomen och andra religioner har ett symbolmättat språk som är gjort för att uttrycka komplexa existentiella saker utan att platta ut dem. Ord som ”nåd”, ”helighet” eller ”ande” är exempel på detta. Sekulariseringen har gjort att många av de jag intervjuat känner sig obekväma med dessa ord. Samtidigt har de inte några andra ord som kan ersätta dem. Resultatet blir att de liksom måste tystna och hålla sina upplevelser inom sig i ett ordlöst inre rum.

Vad gör det med oss om vi å ena sidan älskar naturen och känner att den ger oss djupa existentiella upplevelser – men å andra sidan bedriver industriell rovdrift på den?

– Frågan är om det gör så mycket. Jag är religionshistoriker och religionernas historia överfylls av exempel på hur vi människor utan större problem lever med sådana paradoxer. Att säga och tycka en sak, men sen göra något helt annat är något vi ständigt gör. Det är så vi fungerar som art. Att vara inkonsekvent och motsägelsefull är vårt vanliga tillstånd. Det låter ju lite deprimerande förstås, men det vore mer förvånande om vi vore konsekventa.

Det här med att uppskatta naturen verkar inte vara ett nytt påfund. Kan det vara så att vi fortfarande är biologiska varelser som hör hemma i naturen? Eller är det en tradition som gått i arv i Nordeuropa?

– Det finns många teorier som lyfter fram att vi tycker om naturen för att vi naturligt sett hör hemma i den. Jag går igenom dessa i boken. De har helt klart visst förklaringsvärde, men de måste kompletteras med kulturella förklaringar. Idén att kärleken till naturen är ”naturlig” motsägs av dess historia. Nordbornas beryktade naturkärlek växer till exempel fram i takt med att de fjärmas från den. En förutsättning för att romantisera naturen är att vi inte på riktigt lever nära den.

Det har pratats en del om att många sökt sig ut i naturen under coronavåren. Har du tankar kring det mot bakgrund av din bok?

– Boken visar att naturen finns som en resurs i vårt samhälle. Dels i konkret bemärkelse i form av skogsområden och vandringsstigar, men också som en kulturell resurs, genom idén om naturen som en plats som bjuder in till existentiell reflektion, samhörighetskänsla och mening. I tider som dessa när vi behöver samhörighet, men måste isolera oss från våra vanliga mänskliga sammanhang, är detta förstås något att vara tacksam över.

Text: Erika Rönngård



Lina Forsblom, här med hunden Lewis, har överlevt två livshotande sjukdomar.

Personligt. Som barn drabbades Lina Forsblom av leukemi och räddades till livet av en ryggmärgstransplantation. 23 år senare höll hon på att dö av blodförgiftning. – Jag tror inte det var Guds vilja att jag skulle bli sjuk. Men Gud kan använda sjukdomarna, bara jag låter mig bli använd, säger hon. 5.6.2024 kl. 10:18
Närheten till kyrkan förblir viktig.

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan behöver se över sitt nätverk av församlingar. Omkring 40 av dem överlever inte årtiondet ekonomiskt. 5.6.2024 kl. 10:00
"För att bevara hoppet: möt din egen skuld och välj handling. Påminn dig själv och andra om att det finns hopp så länge vi agerar, för det finns det! Och hopp är en kollektiv kraft."

KLIMATKRISEN. KP-redaktören Rebecca Pettersson bevittnar en soluppgång hon aldrig borde ha sett. Det blir början till en ekologisk skuldspiral, och jakten på ett hopp som håller. 4.6.2024 kl. 09:46

SAMKÖNADE PAR. Jenny Jansson var delegat vid Metodistkyrkans generalkonferens när samfundet fattade beslut om att godkänna samkönade vigslar. 3.6.2024 kl. 20:28
– En annan kyrkas präster skaper en bild av vår kyrka, klagar ärkebiskop Tapio Luoma.

INGERMANLANDS KYRKA. Den ingermanländska kyrkans präster skapar förvirring bland kyrkfolket, säger ärkebiskop Tapio Luoma. I vems mässa går man, till vilken kyrka blir ens barn döpt? 3.6.2024 kl. 10:00
Stiftsfullmäktige var oenigt om personval från de olika "partierna"

STIFTSFULLMÄKTIGE. Anita Ismark fortsätter leda stiftsfullmäktige. Missnöje med att den konservativare kandidatlistan blev illa representerad i personvalen. 30.5.2024 kl. 18:45
Anna Finell har deltagit i Kyrkans Ungdoms sommarläger cirka 35 gånger.

SOMMARLÄGER. – Arrangörerna får akta sig, för jag tror det kommer mer folk i år än ifjol då de som avvaktade får höra att lägret funkar bra i Nykarleby också, tror Anna Finell. 29.5.2024 kl. 20:04

sverige. I Arjeplog i Norrbotten i Sverige har det varit tradition att hålla högstadiets avslutning i kyrkan. Under pandemin föll den traditionen bort och skolan började fira avslutning i klassrummet i stället. 29.5.2024 kl. 19:38

Kolumn. Jag stiger ut genom den lilla dörröppningen på båten, sätter min fot på bryggan. Den gungar i de skvalpande vågorna, träet knarrar. Vidare, upp mot ön. Solen gassar, den säregna doften av träd blandat med grus möter mig. 29.5.2024 kl. 20:25
Då man ännu för tio år sedan öppet kunde arrangera kristna samlingar och samla tusentals åhörare, har tonen mot de kristna nu skärpts i Indien.

Analys. I Indien har det hinduistiska religionsprogrammet ghar whapsi lett att förtrycket av landets över 100 miljoner kristna ökar, skriver Torsten Sandell i en analys. Han hade en unik möjlighet i februari att besöka den underjordiska kyrkan i Uttar Pradesh. 27.5.2024 kl. 10:51
Yvonne Terlinden välsignas av Bo-Göran Åstrand, Katri Grönroos, Anders Lindström, Annika Pråhl, Pentti Raunio och Iris Eriksson.

kyrkoherdeinstallation. När Yvonne Terlinden installerades till sin tjänst i Karis idag var den sol ute och sol inne. "Vi gratulerar församlingen till en vis och ödmjuk kyrkoherde", sa en gäst. 26.5.2024 kl. 16:31
Kollekter till Ryssland faller under EU-sanktionerna

INGERMANLANDS KYRKA. Kollekter till Ingermanlands kyrka i Ryssland är förbjudna, anser den finländska åklagarmyndigheten. Kyrkan har omkring 100 vänförsamlingar i Finland. 17.5.2024 kl. 19:00
Martina Harms-Aalto valdes in i Kyrkostyrelsens plenum.

kyrkostyrelsen. Martina Harms-Aalto från Helsingfors blir Borgå stifts nya ledamot i Kyrkostyrelsens plenum. 16.5.2024 kl. 16:23
Fem gamla kyrkor ger Kimitoön full pott av statspengar

STATSSTÖD. Kyrkan lägger om modellen för hur 124 miljoner euro i stöd från staten fördelas på annat sätt. Församlingar på Kimitoön, i Raseborg och Lovisa hör till vinnarna. 30.11.-0001 kl. 00:00
Prästombudet, stiftsdekan Mia Anderssén-Löf i debatten vid kyrkomötet

KYRKOMÖTET. Liberala storstadspräster öppnade debatten om samkönad vigsel i kyrkomötet. Biskoparnas kompromiss om dubbel äktenskapssyn fick stöd – men också kritik från både regnbågsfronten och de konservativa. 15.5.2024 kl. 10:35

Kjerstin Sikström vill vara aktiv – därför har hon fortfarande sångelever och dirigerar en kör.

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55
Bibelstudium och existentiellt samtal i gröngräset i Taizé.

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32
Laura Kota-aho och Mia Bäck har en del läger i bagaget, men än har ingen av dem tröttnat.

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17
Anita Höglund bodde länge på Bertahemmet i Helsingfors.

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44