Tre fjärdedelar av de klasslärare som svarade på KP:s enkät har inga problem med att undervisa i religion.

Religionen svår nöt för en del

Religion i skolan – roligt eller förfärligt? Vi frågade klasslärare i huvudstadsregionen om de känner sig bekväma med ämnet och de flesta sa jo. 4.5.2016 kl. 09:10

Känner du dig bekväm eller obekväm med att undervisa i religion? Den frågan sände vi till klasslärare i huvudstadsregionen, och fick ett tjugotal svar.
Tre fjärdedelar av de lärare som svarade uppgav att de gärna undervisar i ämnet. Särskilt i de lägre årskurserna, 1–4, verkar religion vara ett ämne som både lärare och elever gillar – men det finns också lärare som inte tycker det känns bra att referera bibelberättelser.
I de högre årskurserna, 5–6, blir diskussionen mer utmanande – eleverna ifrågasätter ämnet mer aktivt och också en del lärare känner att ämnet är jobbigt eller dåligt uppbyggt.
Akademilektor Mårten Björkgren vid Åbo Akademi, ansvarig för religionsundervisningens didaktik och en av dem som utbildar blivande klasslärare, vet att religion är ett ämne som kan väcka känslor. KP bad honom läsa igenom de svar vi fått in.

Vissa svårigheter och utmaningar pekar svaren på, tycker Björkgren, men de flesta ger ändå en positiv bild av sin upplevelse av ämnet och den egna kompetensen.
– De ser religionen som ett allmänbildande ämne och tycker sig ha beredskap att undervisa på ett allmänbildande plan. Andra tänker mycket på hur eleverna upplever ämnet och verkar också ha beredskap att svara på elevernas frågor. Jag tycker att de som valt att svara på frågan ger en ganska nyanserad bild av ämnet och det pedagogiska uppdraget.

Flera uppger sitt eget intresse för religion som en orsak till att ämnet känns bekvämt. Betyder det att man måste vara troende för att gilla att undervisa i religion?
– Jag tycker att det i den allmänna diskussionen ibland finns en onödig misstänksamhet mot dem som är intresserade av att undervisa i religion. Bara för att en klasslärare är intresserad innebär det inte att hon eller han är manipulativ och vill indoktrinera eleverna.
– Fast det finns säkert undantag också – lärare som omedvetet eller medvetet missionerar och fostrar ideologiskt. Och de kan tillhöra såväl en kyrka som fritänkarna.
Mårten Björkgren påpekar att en intresserad lärare ofta är en som förstår betydelsen av skolans religionsundervisning.
– Det kan ju aldrig vara bra att ha tunna kunskaper i något. I klasslärarutbildningen övas kontinuerligt ett kritiskt tänkande. Jag tycker vi kunde lita mer på att vi har en kvalitativt högstående lärarutbildning. Våra klasslärare är bland de bästa i världen.

I svaren uttrycks också ett missnöje som verkar handla om läromedel som kräver orimliga kunskaper. Jag har själv dålig koll på Polykarpos och Felicitas – och jag jobbar på Kyrkpressen. Hur kommenterar du det?
– Många skolor jobbar med gamla böcker. Det är ett problem som delvis beror på skolornas dåliga ekonomi. Men där skulle jag vilja säga att läroböckerna är tänkta som ett stöd för att uppnå läroplanens mål för undervisningen.
I de första klasserna verkar undervisningen i religion vara minst problematisk. Flera lärare påpekar att religion hör till elevernas favoritämnen.
– Jag förstår att det kan vara så, eftersom undervisningen handlar om berättelser, erfarenheter och traditioner som knyter an till elevens egen kultur och livsrytm. Jag tycker det är bättre att börja i vår egen närmiljö med dess mångfald än att försöka undervisa allmänt om till exempel världsreligionerna i årskurserna 1 och 2. Med det upplägg vi har nu tycker jag att vår beredskap att möta världen med dess mångfald är god.

Önskemålen om att hellre få tala om etik än religion är bekanta för Björkgren – han möter samma önskemål hos de klasslärarstuderande han undervisar vid Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier.
– Jag brukar betona att etik inte är något som hänger i luften. Då är det bättre att sätta korten på bordet och konstatera: härifrån kommer våra etiska ideal i Europa, främst från kristendomen och humanismen. De är i hög grad den värdegrund vi har i vår kultur. Jag tror inte alls att det är lättare att undervisa så att man för in mer etik och mindre religion. Det handlar inte om ett antingen eller – båda behövs.
– I dag behöver vi mer än någonsin kunskap i både egen och andras religion. Vi behöver läskunnighet om religion och livsåskådningar.

Hur ska vi då lösa problemet med negativa attityder till religionsundervisning?
– Alla kunde lära känna skolans mål för åskådningsundervisningen och diskutera saken mer sansat. Jag tror på en mer riktad fortbildning där vi också får jobba med den frustration som vissa klasslärare kan känna inför utmaningen att undervisa om religion, säger Mårten Björkgren.

Läs hela artikel och citat från lärarna i papperstidningen.

Sofia Torvalds



VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00

andlighet. Intresset för tro ökar hos unga, om det vittnar både församlingsanställda och unga själva. Men även om de möter allt från Jesus till helvetet på sociala medier verkar det vara något annat som drar: en slags längtan och motreaktion. Är tro de ungas revolt mot sekularisering och individualism? 30.11.-0001 kl. 00:00

mission. Vem är du? Magnus Riska är ny missionsdirektor för Såningsmannen som fokuserar på mission till onådda folk – och judar. 22.12.2025 kl. 20:13

BISKOPENS JULHÄLSNING. När vinterns mörker sänker sig över vägarna, brukar diakonen Timo tända en lykta och ställa den nere vid avtaget till huset. Det känns bra, sade han en gång. Men hans familj förstod inte riktigt varför. Varför skulle det varje kväll behövas en lykta vid vägen? 22.12.2025 kl. 20:43

BISTÅNDSARBETE. Epidemiexperten Jan-Marcus Hellström med finländsk hemadress i Kimito har bott den största delen av sitt vuxna liv utomlands. Nu är det ett far och son-liv med tolvåriga Theodor. 18.12.2025 kl. 18:01

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Det är oklart om samfällighetsdirektör Juha Rintamäki säger upp sig eller inte, efter att ha fått en hög tjänst vid ett ministerium. Gemensamma kyrkorådets ordförande Maika Vuori gick emot rådet hon leder. 19.12.2025 kl. 13:37

PANELSAMTAL. Nätverket Kyrkfolket upplever inte att deras retorik hårdnat, men nog att klimatet i kyrkan gjort det. De frågar sig om det kommer finnas ”trygga rum” för dem i kyrkan i framtiden. 18.12.2025 kl. 14:52

UTMÄRKELSE. Biskop Bo-Göran Åstrand har den 17 december 2025 till prostar utnämnt kyrkoherdarna Peter Karlsson i Ålands södra skärgårdsförsamling och Niina Mura i Kimitoöns församling. 18.12.2025 kl. 14:42

Nekrolog. Morgonen den 15 december 2025 avled Peter Kankkonen, 74 år gammal. Det är med stor tacksamhet vi minns honom: en man, pappa, lillabror, farbror, präst, författare och medmänniska som levde sitt liv i tjänst för andra, för kyrkan och Guds ord. 17.12.2025 kl. 18:19

OMSTÄLLNINGSFÖRHANDLINGAR. Kyrkostyrelsen spikade slutet på 36 jobb vid ämbetsverket i Helsingfors. På svenska försvinner stödet till de svenska språköarna 2027. 17.12.2025 kl. 14:16

betraktat. Advent och jul är min favorittid på året och jag älskar julsånger. Men många sånger blir allt svårare att sjunga, för texten beskriver precis vad jag mest tänker på kring jul, både det positiva och det mitt hjärta brister av. 16.12.2025 kl. 15:40

Kolumn. Det här är en berättelse om en plastgran, och allt omkring den, som lärde mig att ytterligare sänka ribban inför julen. 14.12.2025 kl. 17:33

BORGÅ STIFT. Nyrekryteringarna vid domkapitlet i Borgå fortsätter. Nu söks en stiftssekreterare för att leda församlingsdiakonin i stiftet. 12.12.2025 kl. 10:50

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32