– Fastlandets lägsta valdeltagande, slår Thomas Rosenberg fast, efter att ha granskat valstatistiken i hela stiftet.
Han talar om sin hemförsamling Lovisa svenska. I församlingsvalet i mitten av november röstade bara 10,8 procent av Lovisaborna i kyrkofullmäktigevalet, 11 procent i valet av församlingsråd. Inte en enda 16–17-åring röstade, trots att det fanns unga kandidater. Bara i ett par åländska församlingar är siffrorna sämre.
– Och ändå hade vi flera unga kandidater, av vilka några blev invalda. Det är ju lite paradoxalt.
Liksom i många andra församlingar med lågt valdeltagande – och lågt är deltagandet trots allt på de flesta orter – grunnar Lovisaborna nu på frågan ”varför?”.
– Men att hitta ett svar, det är svårare, funderar Rosenberg.
Sociolog som han är tror han att engagemanget i Lovisa påverkats av att bägge församlingarna, både den svenska och den finska, under lång tid saknat starka och trygga ledare.
– Den finska präglades väldigt länge av starka konflikter medan den svenska egentligen inte sedan prosten von Martens dagar haft någon långvarig, engagerad och karismatisk kyrkoherde.
Hallå journalister!
Thomas Rosenberg har i Östra Nyland kritiserat också lokaltidningen för att den varit aktivt ointresserad av valet.
– Dagens journalister tycker kanske inte att det är så sexigt med församlingsval. Men kyrkan är trots allt fortfarande en angelägenhet som intresserar de flesta.
Rosenberg tycker också att det är sorgligt att många församlingar – också Lovisa – sparat pengar genom att inte skicka brev med information om valet hem till medlemmarna. Det har lett till att de flesta helt enkelt inte vetat när, var och på vem de ska rösta.
– Jag har mött folk som frågat om det ska vara något val, människor som inte haft en aning om vem som ställer upp.
Han säger sig ha en förståelse för församlingsanställda som menar att de inte är deras sak att sköta valet, utan att det är lekmännen som ska engagera sig.
– Men samtidigt är det så att lekmännen inom församlingarna ofta är ganska valhänta när det gäller att ordna val. Många av de starka och engagerade personer som sitter i församlingens förtroendeorgan har dessutom redan fullt upp med sitt.
Thomas Rosenberg har själv fått ett stort röstetal i många församlingsval i Lovisa. Nu ställde han upp i kyrkofullmäktigevalet och fick nästmest röster.
– Men jag blev faktiskt aldrig tillfrågad och tågade i stället till församlingen den sista dagen och anmälde mig själv.
Att det blev så tror han beror på att han inte hör till församlingens ”inre krets”.
– Ibland har jag på känn, vilket jag också skrev i en kolumn i ÖN före valet, att många inom kyrkan, både anställda och aktiva församlingsmedlemmar, kanske inte ens vill att människor utifrån ska komma med. Man vill sitta där tillsammans med folk som tycker likadant som man själv.
I många församlingar känner man kanske att det är bäst och bekvämast att det blir sämjoval.
– Vill folk faktiskt ha det så? Är alla vi som fortfarande vill tillhöra folkkyrkan så nöjda med hur församlingarna förvaltar vårt pund?
