Vad har Europeiska unionen (EU) med finska kyrkan att göra?
– EU-gemenskapen bygger i grunden på vissa gemensamma värderingar så som rättvisa, jämlikhet, solidaritet, demokrati med mera. Till kyrkans samhälleliga ansvar hör att följa med beslutsfattandet och se till att EU lever upp till de här gemensamma värderingarna. Det gör vi genom påverkansarbete på många olika nivåer. Dels försöker vi konkret påverka lagstiftningen både på nationell och EU-nivå, dels för vi fram ett kristet perspektiv på ett mer generellt plan som gällande klimatpolitik, socialpolitik och migrationsfrågor. Till exempel arrangerade vi nyligen ett diskussionsforum kring den europeiska värdegrunden för finländare som arbetar i Bryssel inom olika områden. Det är tyvärr möjligt att jobba väldigt länge på EU-nivå, var och en inom sin lilla nisch, utan att diskutera de stora värdefrågorna som ligger till grund för hela unionen.
Handlar EU bara om pengar i dag?
– Det gemensamma arbetet för en bättre tillvaro för alla européer kräver givetvis resurser. Men EU:s egentliga syfte är mycket mer än att skapa ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft. I grunden är EU ett fredssamarbete och unionens uppgift är att främja de gemensamma europeiska värderingarna som hela unionen bygger på. Det är frågan om den andliga grundstrukturen för vår kulturella sfär, om ”Europas själ” som Jacques Delors, fransk politiker och Europeiska kommissionens tidigare ordförande, kallade den. Kanske är det särskilt viktigt att vårda själen just nu när attityderna i samhället verkar hårdna.
Hur gör vi det då, vårdar EU-själen?
– Vi borde kanske fråga oss vad europeisk solidaritet verkligen betyder? Hur behandlar och bemöter vi de allra mest utsatta medborgarna? Hur kan vi bekämpa fattigdom och social utestängning? Vår ärkebiskop Kari Mäkinen förde till exempel nyligen fram de papperslösa i ett tal på Kyrkans EU-delegations vårmöte. Det finns många européer som saknar rösträtt. Sedan kan man också tänka på alla de goda saker som vi fått genom EU, fri rörlighet till exempel, som många unga och studerande drar stor nytta av. Men det tar vi redan nästan för givet. Vad vi egentligen skulle behöva är en starkare europeisk berättelse, en tradition för dagens unga generation. Men grundidén med EU är ju att arbeta tillsammans, att samla våra krafter, i stället för att var och en pysslar för sig själv.
Vilka frågor ligger på ditt arbetsbord just nu?
– Vårens val är förstås väldigt aktuellt just nu. Senare under våren kommer Kyrkostyrelsen att publicera en ny EU-bidragsguide för den kyrkliga verksamhetssektorn. Det finns en hel del möjligheter att söka EU-bidrag för både verksamhet och fortbildning i församlingarna. Idén är att föra EU:s målsättningar vidare men genom gräsrotsverksamhet som själva unionsapparaten har lite svårt att producera. Integration, bekämpning av fattigdom, fortbildning – det är frågan om verksamhet som egentligen passar väldigt bra inom just församlingar. Vår avsikt är att försöka inspirera och entusiasmera exempelvis församlingar att ta till sig de möjligheter EU:s nya programperiod för med sig.
Hur viktigt är vårens EU-val för unionens framtid?
– I senaste valet låg röstningsprocenten i Finland under den totala procenten för hela EU. Men om vi inte röstar så är det ju som att lyfta händerna i luften och ge upp. Jag vet att EU kan kännas avlägset och att man lätt tappar bort sig i alla ekonomiska frågor men i själva verket fattas många av besluten väldigt nära oss, det är högsta grad vi här hemma som bestämmer i mångt och mycket fast det kanske ser ut som EU-beslut ”från ovan”. Det här valet är dessutom extra viktigt eftersom de parlamentariker vi nu väljer in har större maktbefogenheter än de som nu avgår.
EU-VALET 25 MAJ: ETT ANNORLUNDA VAL
• Valet 2014 är det första EU-valet sedan Lissabonfördraget trätt i kraft. Parlamentet har i och med Lissabonfördraget fått flera nya uppgifter och därmed också större beslutsmakt än någonsin tidigare.
• Kyrkan kommer att publicera egna valteser i början av april. Det ordnas också en egen kandidatutfrågning i Helsingfors domkyrkas krypta den 28 april.
